Urtima riksdagen 1817–1818
Urtima riksdagen 1817–1818 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
20 november 1817–21 juli 1818 (243 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Urtima riksdagen 1817–1818 hölls i Stockholm.
Den 1 oktober 1817 kallade regeringen till urtima riksdag i Stockholm den 20 november. Till ridderskapets och adelns talman (lantmarskalk) utsågs greve Johan August Sandels, prästeståndets talman var ärkebiskopen Jacob Axelsson Lindblom, borgarståndets talman var borgmästaren i Stockholm Carl Fredrik Landberg och bondeståndets talman var bonden Lars Olsson från Bohuslän. Vice talmän var biskopen i Linköping Carl von Rosenstein i prästeståndet, garvareåldermannen och stadsmajoren Johan Vestin i borgarståndet och bonden Anders Hyckert från Uppland i bondeståndet.
Riksdagen avslutades den 21 juli 1818.
Referenser
- Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 10, Carl XIII. Carl XIV Johan.. Stockholm: Beijer. sid. 193–198.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |