Urtima riksdagen 1742–1743
Urtima riksdagen 1742–1743 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
25 augusti 1742–20 september 1743 (391 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Urtima riksdagen 1742–1743 ägde rum i Stockholm.
Ständerna sammanträdde den 25 augusti 1742. Det viktiga valet av lantmarskalk föll på Mösspartiets kandidat Mathias Alexander von Ungern-Sternberg som fick 360 röster. 144 röster tillföll Carl Gustaf Tessin, som tillhörde Hattpartiet. De övriga stånden behöll sina respektive talmän, nämligen:
- Prästeståndet: Ärkebiskopen Erik Benzelius d.y.
- Borgarståndet: Justitieborgmästaren i Stockholm Peter Aulævill
- Bondeståndet: Herr Olof Håkanson från Lösens socken och by, Blekinge
Riksdagen var Sveriges första urtima. I samband med riksdagen slöts freden i Åbo som avslutade Hattarnas ryska krig. I enlighet med freden valdes Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp till svensk tronföljare. Valet av denne orsakade dock ett bondeuppror.
Riksdagen avslutades 20 september 1743.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |