Urtima riksdag
Urtima riksdag var ett uttryck som användes om de svenska riksdagar som inkallades utöver de ordinarie sessioner som var fastlagda i riksdagsordningen. Uttrycket slutade användas efter de grundlagsreformer som genomfördes under 1970-talet. I dag är den officiella beteckningen istället urtima riksmöte. Urtima riksmöte hölls 1980, huvudsakligen för att besluta om höjning av momsen och andra skatter. Det urtima riksmötet 1980 var samlat från 25 augusti[1] till 6 september. Det var socialdemokraternas initiativ att kalla riksdagens ledamöter till urtima riksmöte.
Urtima riksdagar var relativt ovanliga och togs endast till i nödfall som exempelvis vid nationella och internationella kriser då det var av vikt att riksdagen var sammankallad. Sådana kriser inträffade vid unionsupplösningen och under första världskriget. Urtima riksmöte kan inte längre hållas då en ändring i riksdagsordningen under 2003-04 års riksmöte innebär att ett riksmöte håller på till dess att nästa påbörjas.[2]
Årtal för urtima riksdagar
- Ståndsriksdagen
- 1742–1743
- 1810 (prins Karl August frånfälle, fastställande av ny successionsordning och val av ny kronprins)
- 1817–1818
- 1834–1835 (riksbanken skulle ställas under konungens och ständernas gemensamma lagstiftningsrätt)
- 1844–1845
- Tvåkammarriksdagen
- 1871
- 1892 - Gällde Sveriges försvar.[3]
- 1905 (första urtima riksdagen 1905)
- 1905 (andra urtima riksdagen 1905, 30 september–18 oktober, för Riksaktens upphävande.)
- 1918
- 1919
- 1939
- 1940
De extra riksdagar som inföll 1887 och 1914 var lagtima eftersom de föregicks av riksdagsval. Att 1810 års urtima riksdag i Örebro var urtima, framgår tydligt av successionsordningen (lag 1810:0926).
Årtal för urtima riksmöten
- Enkammarriksdagen
- 1980 (moms och skattehöjning)
Se även
Referenser
- ^ Horisont 1980. Bertmarks
- ^ ”Riksdagsordning (1974:153) 1 kap. §2”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110818082356/https://lagen.nu/1974:153#K1R2. Läst 8 juni 2009.
- ^ ”Sveriges säkerhetspolitiska läge 1892”. 16 augusti 1996. Arkiverad från originalet den 10 september 2010. https://web.archive.org/web/20100910042827/http://www.peterkristensson.se/historia/sveriges_sakerhetspolitiska_lage_1892.pdf. Läst 6 augusti 2011.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Konung Oscar II öppnar urtima riksdagen 1905 i Rikssalen på Stockholms slott med anledning av upphävandet av riksakten. Bredvid ses prinsarna från vänster: Eugen, Wilhelm, Gustav (V) och Carl. Bakom konungen står konungens stora vakt.