Urtima riksdag

Urtima riksdag var ett uttryck som användes om de svenska riksdagar som inkallades utöver de ordinarie sessioner som var fastlagda i riksdagsordningen. Uttrycket slutade användas efter de grundlagsreformer som genomfördes under 1970-talet. I dag är den officiella beteckningen istället urtima riksmöte. Urtima riksmöte hölls 1980, huvudsakligen för att besluta om höjning av momsen och andra skatter. Det urtima riksmötet 1980 var samlat från 25 augusti[1] till 6 september. Det var socialdemokraternas initiativ att kalla riksdagens ledamöter till urtima riksmöte.

Urtima riksdagar var relativt ovanliga och togs endast till i nödfall som exempelvis vid nationella och internationella kriser då det var av vikt att riksdagen var sammankallad. Sådana kriser inträffade vid unionsupplösningen och under första världskriget. Urtima riksmöte kan inte längre hållas då en ändring i riksdagsordningen under 2003-04 års riksmöte innebär att ett riksmöte håller på till dess att nästa påbörjas.[2]

Årtal för urtima riksdagar

Kung Oscar II öppnar den urtima riksdagen 1905 i RikssalenStockholms slott.
Ståndsriksdagen
  • 1742–1743
  • 1810 (prins Karl August frånfälle, fastställande av ny successionsordning och val av ny kronprins)
  • 1817–1818
  • 1834–1835 (riksbanken skulle ställas under konungens och ständernas gemensamma lagstiftningsrätt)
  • 1844–1845
Tvåkammarriksdagen

De extra riksdagar som inföll 1887 och 1914 var lagtima eftersom de föregicks av riksdagsval. Att 1810 års urtima riksdag i Örebro var urtima, framgår tydligt av successionsordningen (lag 1810:0926).

Årtal för urtima riksmöten

Enkammarriksdagen
  • 1980 (moms och skattehöjning)

Se även

Referenser

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Oscar II of Sweden opens Parliament 1905.jpg
Konung Oscar II öppnar urtima riksdagen 1905 i Rikssalen på Stockholms slott med anledning av upphävandet av riksakten. Bredvid ses prinsarna från vänster: Eugen, Wilhelm, Gustav (V) och Carl. Bakom konungen står konungens stora vakt.