Urocitellus townsendii

Urocitellus townsendii
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteUrocitellus
ArtUrocitellus townsendii
Vetenskapligt namn
§ Urocitellus townsendii
AuktorBachman, 1839
Synonymer

Spermophilus townsendii Bachman, 1839

Spermophilus t. nancyae (Nadler, 1968)[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Urocitellus townsendii[3][4][5][6][7][8] är en däggdjursart som beskrevs av John Bachman 1839. Den ingår i släktet Urocitellus och familjen ekorrar.[9][10]

Taxonomi

Arten har tidigare förts till släktet sislar (Spermophilus), men efter DNA-studier som visat att arterna i detta släkte var parafyletiska med avseende på präriehundar, släktet Ammospermophilus och murmeldjur, har det delats upp i flera släkten, bland annat Urocitellus.[11][12]

Catalogue of Life listar två underarter:[9]

  • Urocitellus townsendii townsendii Bachman, 1839 samt
  • Urocitellus townsendii nancyae (Nadler, 1968).

Beskrivning

Arten är gråaktig på ovansidan och krämvit på undersidan med en skär ton. Kroppslängden varierar från knappt 17 till 27 cm, och vikten från 82 till 325 g. Hanarna är större än honorna.[13]

Ekologi

Habitatet utgörs av ökenartade buskmarker i väldränerad jord på höjder mellan 1 000 och 2 100 m. Arten bygger omfattande tunnelsystem.[1] Den är dagaktiv, men undviker längre, heta perioder. Även under blåsiga dagar håller den sig i det underjordiska boet. Under vintern sover flera individer vintersömn tillsammans.[13]

Föda och predation

Födan består framför allt av växter, som blad, bark, stjälkar, rötter och rotknölar. Mindre mängd insekter tas också. Arten lägger upp förråd.[13]

Själv utgör Urocitellus townsendii föda åt nordamerikansk grävling, prärievarg, långsvansad vessla, präriefalk, fjällvråk, kungsvråk, prärievråk, korp och ormar.[13]

Fortplantning

Leken äger rum under tidig vår, kort efter det att djuren vaknat ut vintersömnen. Honan föder mellan 7 och 10 ungar efter 23 dygns dräktighet. Ungarna är outvecklade, och väger endast mellan 2,2 och 4,9 g. De dias i omkring 35 dygn, och blir självständiga vid ett års ålder. Honorna blir könsmogna vid ett års ålder, hanarna vid upp till två.[13]

Utbredning

Arten finns enbart i Yakima Valley i delstaten Washington i USA.[1] Utbredningsområdet har en gång varit mycket större, se nedan under Status.[13]

Status

IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar, och populationen minskar; idag återstår endast 10 % av dess ursprungliga utbredningsområde.[1] Det omfattade en gång, förutom södra-centrala Washington, hela Nevada, östra Oregon, södra Idaho och östligaste Kalifornien.[13] Arten betraktas av många inom jordbruksnäringen som ett skadedjur, och har varit föremål för flera utrotningskampanjer.[1]

Källor

  1. ^ [a b c d e] Yensen, E. & Hammerson, G. 2008 Spermophilus townsendii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 7 mars 2016.
  2. ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/spermophilus+townsendii/match/1. Läst 8 mars 2016. 
  3. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  4. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  5. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  6. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  7. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  8. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  9. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/urocitellus+townsendii/match/1. Läst 8 mars 2016. 
  10. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  11. ^ Helgen, Kristofer M.; Cole, F. Russel; Helgen, Lauren E. och Wilson, Don E. ”Generic Revision in the Holarctic Ground Squirrel Genus Spermophilus (på engelska). Journal of Mammalogy 90 (2). doi:10.1644/07-MAMM-A-309.1. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62dP5i1JK?url=http://www.mammalsociety.org/uploads/Helgen. Läst 25 februari 2016.  Arkiverad 22 oktober 2011 på WebCite
  12. ^ Herron, Matthew D.; Castoe, Todd A.; Parkinson, Christopher L. (2004). ”Sciurid phylogeny and the paraphyly of Holarctic ground squirrels (Spermophilus)” (på engelska) (PDF, 2,58 Mb). Molecular Phylogenetics and Evolution 31 (3). PMID 15120398. http://www.snakegenomics.org/CastoeLab/Publications_files/2004_Herron_etal_MPE_Sciuridae.pdf. Läst 25 februari 2016. 
  13. ^ [a b c d e f g] Ethan Fifield (2013). Spermophilus townsendii Townsend's ground squirrel” (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.org/accounts/Spermophilus_townsendii/. Läst 7 mars 2016. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Urocitellus townsendii nancyae 39352131.jpg
Författare/Upphovsman: John Leszczynski, Licens: CC BY 4.0
Urocitellus townsendii nancyae