Urocitellus mollis

Urocitellus mollis
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteUrocitellus
ArtUrocitellus mollis
Vetenskapligt namn
§ Urocitellus mollis
AuktorKennicott, 1863
Synonymer
Spermophilus mollis Kennicott, 1863
Spermophilus mollis canus Merriam, 1898
Spermophilus mollis yakimensis Merriam, 1898[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Urocitellus mollis[3][4][5][6] är en däggdjursart som beskrevs av Robert Kennicott 1863. Den ingår i släktet Urocitellus och familjen ekorrar.[7][8] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Taxonomi

Arten har tidigare förts till släktet sislar (Spermophilus), men efter DNA-studier som visat att arterna i detta släkte var parafyletiska med avseende på präriehundar, släktet Ammospermophilus och murmeldjur, har det delats upp i flera släkten, bland annat Urocitellus.[9][10]

Catalogue of Life listar tre underarter:[7]

  • Urocitellus mollis mollis
  • Urocitellus mollis artemesiae samt
  • Urocitellus mollis idahoensis

Utseende

Arten har ljust gråbrun ovansida och ljusare undersida utan några markeringar.[11] Den är närmast identisk med arterna Urocitellus townsendii (som den tidigare ansågs vara en underart av[11]) och Urocitellus canus från vilka den endast kan skiljas med hjälp av genetisk analys[12]. Längden varierar mellan 20 och 23 cm, varav drygt 4 till 6 cm utgörs av svansen, och vikten mellan 82 och 205 g.[11]

Ekologi

Arten lever i höglänta öknar, speciellt i sydvästra Idaho, med malörtsväxter, fetmållor och Adenostoma fasciculatum. Den kan också påträffas i väldränerade jordar som oaser, flodbankar och odlad mark.[1]

Urocitellus mollis är väl anpassad för ökenliv med mycket effektiva, vätskesparande njurar.[12] Den lever av gräs, örter, löv, rötter, rotknölar, blommor och frön; den tar gärna odlade grödor.[12][1] Även insekter och as kan förtäras.[12]

Arten parar sig från januari till tidigt i mars. Efter en dräktighet på omkring 24 dygn föder honan mellan 5 och 10 ungar i ett underjordiskt bo. Hanarna blir könsmogna under första till andra levnadsårtet, honorna under första.[1]

Utbredning

Arten förekommer i USA i en isolerad population i Washington samt en mer sammanhängande från sydöstligaste Oregon över södra Idaho, Nevada (utom den allra sydligaste delen) samt östligaste Kalifornien till västra Utah.[1]

Källor

  1. ^ [a b c d e f] Hammerson, G.A. 2008 Spermophilus mollis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 28 februari 2016.
  2. ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/spermophilus+mollis/match/1. Läst 28 februari 2016. 
  3. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  5. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  6. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  7. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/urocitellus+mollis/match/1. Läst 28 februari 2016. 
  8. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  9. ^ Helgen, Kristofer M.; Cole, F. Russel; Helgen, Lauren E. och Wilson, Don E. ”Generic Revision in the Holarctic Ground Squirrel Genus Spermophilus” (på engelska). Journal of Mammalogy 90 (2). doi:10.1644/07-MAMM-A-309.1. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62dP5i1JK?url=http://www.mammalsociety.org/uploads/Helgen. Läst 25 februari 2016.  Arkiverad 22 oktober 2011 på WebCite
  10. ^ Herron, Matthew D.; Castoe, Todd A.; Parkinson, Christopher L. (2004). ”Sciurid phylogeny and the paraphyly of Holarctic ground squirrels (Spermophilus)” (på engelska) (PDF, 2,58 Mb). Molecular Phylogenetics and Evolution 31 (3). PMID 15120398. http://www.snakegenomics.org/CastoeLab/Publications_files/2004_Herron_etal_MPE_Sciuridae.pdf. Läst 25 februari 2016. 
  11. ^ [a b c] ”Piute ground squirrel (Urocitellus mollis)” (på engelska). Natural History Museum of Utah. University of Utah. https://nhmu.utah.edu/sites/default/files/attachments/Urocitellus%20mollis.pdf. Läst 28 februari 2016. 
  12. ^ [a b c d] ”Urocitellus mollis Piute Ground Squirrel” (på engelska). Smithsonian National Museum of Natural History. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305094800/http://naturalhistory.si.edu/mna/image_info.cfm?species_id=338. Läst 28 februari 2016. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Urocitellus mollis.jpg
Författare/Upphovsman: iNaturalist user: daver, Licens: CC BY-SA 4.0
Piute Ground Squirrel (Urocitellus mollis). Species of mammal.