Urocitellus armatus

Urocitellus armatus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteUrocitellus
ArtUrocitellus armatus
Vetenskapligt namn
§ Urocitellus armatus
AuktorKennicott, 1863
Synonymer
Spermophilus armatus Kennicott, 1863[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Urocitellus armatus[3][4][5][6][7][8] är en däggdjursart som beskrevs av Robert Kennicott 1863. Den ingår i släktet Urocitellus och familjen ekorrar.[9][10] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[9]

Taxonomi

Arten har tidigare förts till släktet sislar (Spermophilus), men efter DNA-studier som visat att arterna i detta släkte var parafyletiska med avseende på präriehundar, släktet Ammospermophilus och murmeldjur, har det delats upp i flera släkten, bland annat Urocitellus.[11][12]

Beskrivning

Arten har en gråbrun päls med ljusare sidor och beige till vit undersida. Svansen har mörkare gråbruna ovan- och undersidor med ljusare kanter. Kroppslängden är 28 till 30 cm, svanslängden 6,3 till 8 cm, och vikten varierar mellan 284 och 425 g.[13]

Ekologi

Habitaten utgörs av öppna naturtyper, som torrängar, betesmarker och odlade fält, gärna i högdalar. Arten kan även förekomma på buskstäpper med bland annat malörtsväxter. Arten gräver ut gångsystem under jorden.[1] Den sover inte bara vintersömn, utan kan även dra sig undan inför sensommaren, så att den bara är ovan jord i 3 till 3,5 månader per år.[13]

Föda

Urocitellus armatus lever av frön, gröna växtdelar, ryggradslösa djur som daggmaskar och en del ryggradsdjur.[1] Vinter- och sommarvilorna klarar den främst genom att äta upp sig, men den kan även lagra en del frön i sina bon.[13]

Fortplantning

Parningssäsongen infaller efter vintervilans slut i mars eller april. Hanarna lockar till sig parningsvilliga honor genom läten och luktmarkeringar. Efter 28 dygns dräktighet föder honan 7 till 8 ungar (4 till 5 för förstfödande, ettåriga honor). Ungarna blir självständiga efter omkring 24 dygn.[13]

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar bergstrakterna i västra USA från sydvästra Montana över östra Idaho och västra Wyoming till södra Utah.[1]

Bildgalleri

  • Urocitellus armatus från Wyoming.
    Urocitellus armatus från Wyoming.
  • Två sislar (Urocitellus armatus) på klippor.
    Två sislar (Urocitellus armatus) på klippor.

Källor

  1. ^ [a b c d e] Linzey, A.V. & Hammerson, G. 2008 Spermophilus armatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 februari 2016.
  2. ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/spermophilus+armatus/match/1. Läst 28 februari 2016. 
  3. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  4. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  5. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  6. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  7. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  8. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  9. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/urocitellus+armatus/match/1. Läst 28 februari 2016. 
  10. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  11. ^ Helgen, Kristofer M.; Cole, F. Russel; Helgen, Lauren E. och Wilson, Don E. ”Generic Revision in the Holarctic Ground Squirrel Genus Spermophilus” (på engelska). Journal of Mammalogy 90 (2). doi:10.1644/07-MAMM-A-309.1. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62dP5i1JK?url=http://www.mammalsociety.org/uploads/Helgen. Läst 25 februari 2016.  Arkiverad 22 oktober 2011 på WebCite
  12. ^ Herron, Matthew D.; Castoe, Todd A.; Parkinson, Christopher L. (2004). ”Sciurid phylogeny and the paraphyly of Holarctic ground squirrels (Spermophilus)” (på engelska) (PDF, 2,58 Mb). Molecular Phylogenetics and Evolution 31 (3). PMID 15120398. http://www.snakegenomics.org/CastoeLab/Publications_files/2004_Herron_etal_MPE_Sciuridae.pdf. Läst 25 februari 2016. 
  13. ^ [a b c d] Alicia LaValle (2000). ”Spermophilus armatus Uinta ground squirrel” (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.org/accounts/Spermophilus_armatus/. Läst 24 februari 2016. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Spermophilus armatus.jpg
Författare/Upphovsman: Pmaccabe, Licens: CC BY-SA 3.0
A picture of a Uinta ground squirrel on Mt. Timpanogos
Uinta Ground Squirrel; Urocitellus armatus; WY.jpg
Författare/Upphovsman: Kati Fleming, Licens: CC BY-SA 3.0
Uinta Ground Squirrel; Urocitellus armatus (formerly Spermophilus armatus); WY
Uinta Ground Squirrels.jpg
Författare/Upphovsman: Mscalora, Licens: CC BY-SA 3.0
Uinta Ground Squirrels