Svensk uradel

Svensk uradel är en modern benämning på svenska adelsätter vilkas adelskap sträcker sig längre tillbaka i tiden än seden att utfärda sköldebrev. Uradel är ett icke-juridiskt begrepp och har ingen konkret betydelse.

De första sköldebreven i Norden utfärdades omkring år 1420, och det äldsta bevarade svenska utfärdades för Tord Sandersson 1431 av kung Erik av Pommern.^[1]. Detta gör att t.ex. Nationalencyklopedin definierar uradel som adel belagd före år 1420.^[2][3]

Riddarhusets kategoriserar flera familjer som uradliga även om de inte omnämns innan 1420. Deras definition handlar mer om äldre familjer som nyttjat adliga privilegier och kännetecken under den nordiska medeltiden men som saknade sköldebrev.^{[källa behövs]}

Flertalet av ätterna är idag utslocknade, vilket sker när det inte längre finns någon obruten manslinje tillbaka till ättens stamfader. Det kan alltså ändå finnas ättlingar i dag via mödernesläktskap som fortfarande har rätten att bära namnet enligt svensk lag. ^[4] Några uradliga svenska ätter fortlever och tillhör därmed landets äldsta dokumenterade släkter.

• Aspenäsätten (utslocknad 1445)
• Banér (fortlever)
• Bese (utslocknad 1516)
• Bielke (fortlever, räknas som Sveriges näst äldsta släkt)
• Bille (utslocknad ca 1640 men blomstrar i Danmark och en gren av den danska ätten fortlever i Sverige)
• Bjälbo (utslocknad på 1300-talet)
• Bååt (utslocknad 1698)
• Bonde (fortlever)
• Brahe (utslocknad 1931)
• Brun
• Eka (utslocknad 1512)
• Grip (utslocknad 1594)
• Horn (fortlever)
• Kurck (utslocknad 1522)
• Leijonhufvud (fortlever)
• Natt och Dag (fortlever, räknas som Sveriges äldsta släkt)
• Oxenstierna (fortlever)
• Putbus (utslocknad i Sverige, fortlever i Tyskland)
• Porse (utslocknad)
• Posse (fortlever)
• Ribbing (fortlever)
• Rosenstråle (utslocknad på svärdssidan 1985)
• Sparre (fortlever)
• Stenbock (fortlever)
• Stålarm (utslocknad 1736)
• Tott (Fortlever)
• Tre Rosor (utslocknad 1612)
• Trolle (fortlever)
• Ulfsparre (fortlever)
• Ulv (utslocknad i början av 1600-talet)
• Örnsparre (utslocknad)

• riddare
• Adel i Sverige
• Svenska adelsätter

Frälse, ridderskap och adel i Sverige Sveriges ridderskap och adel (1866/2003–) Styrning Adelsmöte  · Riddarhussekreterare (1625-)  · Riddarhusordning (1626-)  · Riddarhusdirektionen (1634-)  · Arte et Marte (valspråk) (1866-) Ätter Adelskalendern (1854-)  · Alfabetisk lista  · Kronologisk lista Organisationer Vadstena adliga jungfrustift (pensionsstiftelse) (1739-)  · Svenska adelsförbundet (1914-) Fastigheter Riddarhuspalatset (1674)  · Löfstad slott  · Kronovalls slott  · Stjärnevik Ointroducerad adel Ointroducerad adels förening (1911)  · Ointroducerade ätter  · Adelskalendrar Historik Medeltida frälse (cirka 1280–1523) Stormän (nobiles)  · Riddarväsen; Riddarordnar: Riddare (miles), väpnare/sven av vapen, armiger  · Prästerskap (andligt frälse)  · Stadfästelser: Alsnö stadga ("svensk uradel") (1280), Upplandslagen (1296)  · Frälsebrev (1300-talet)  · Sköldebrev (1400-talet) Adelsprivilegier (1569–2003)  · Prästeståndet (1544–1866)  · Grevskap (1562–1680)  · Sköldknektar (1605)  · Adelsståndet: Herreklass, Riddarklass, Svenneklass Lantmarskalk (1617–1866)  · Collegium illustre (1625–1632)  · Norrköping adliga jungfrustift (1783–1796)  · Paragraf 37 (1809–1974) Se även Adliga statsministrar  · Adliga utrikesministrar  · Bergsadel  · Fideikommiss  · Johanniterorden i Sverige (1920-)