Uppvidinge kommun
| Uppvidinge kommun Kommun | |
 Uppvidinge rådhus (kommunhus) | |
| Slogan | I en liten kommun blir människan stor |
|---|---|
 (c) Vargklo, CC BY-SA 3.0 Uppvidinge kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Småland |
| Län | Kronobergs län |
| Centralort | Åseda |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 9 436 ()[2] |
| Areal | 1 226,66 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 1 171,84 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 54,82 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 8,05 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 57°10′00″N 15°20′00″Ö / 57.166666666667°N 15.333333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Växjö domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0605[4] |
| Anställda | 825 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0760[6] |
| GeoNames | 2666201 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Uppvidinge kommun är en kommun i Kronobergs län. Centralort är Åseda.
Området som utgör Uppvidinge kommun är, i förhållande till övriga Sydsverige, en höglänt skogskommun. I norr, samt vid Lenhovda, finns inslag av mindre odlingslandskap kring gårdar och byar. Kommunen har en lång tradition av industrier, främst inom trä, metall och glas. Exempelvis fanns ett järnbruk där man tillverkade spik vid Alsterån redan på 1700-talet. I början av 2020-talet arbetade knappt hälften av kommunens förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit negativ, med undantag för åren 1989, 1990 och 1994 samt andra halvan av 2010-talet.[7] Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts genom olika former av blocköverskridande koalitioner och samarbeten.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Herråkra (del av), Lenhovda, Nottebäck, Granhult, Åseda och Älghult, alla i Uppvidinge härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Åseda municipalsamhälle inrättades i Åseda landskommun 31 augusti 1910 och upplöstes 1943 när Åseda köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Hohultslätts municipalsamhälle inrättades 12 juni 1942 och upplöstes vid utgången av 1954. Lenhovda municipalsamhälle inrättades i Lenhovda landskommun 1940 och upplöstes 1957 när Lenhovda köping bildades genom en ombildning av den då från 1952 med Herråkra landskommun (varur delar av då bildade Lessebo köping utbrutits 1939) utökade landskommunen
1916 bildades Nottebäck med Granhults landskommun av Nottebäcks landskommun och Granhults landskommun. Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen" Lenhovda (av de tidigare kommunerna Herråkra och Lenhovda) medan Nottebäck med Granhults landskommun namnändrades till Nottebäcks landskommun. Åseda köping och Åseda landskommun samt Älghults landskommun förblev oförändrade.
Lenhovda landskommun ombildades 1956 till Lenhovda köping, en av de sista sådana ombildningarna i landet.
1965 införlivades Åseda landskommun i Åseda köping. Uppvidinge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Åseda och Lenhovda köpingar samt Nottebäcks och Älghults landskommuner.[8]
Kommunen ingår sedan bildandet i Växjö domsaga.[9]
Geografi
Kommunen gränsar till kommunerna Högsby, Hultsfred, Vetlanda, Växjö, Lessebo och Nybro.
Topografi och hydrografi
Området som utgör Uppvidinge kommun är, i förhållande till övriga Sydsverige, en höglänt skogskommun. Granit, porfyr och hälleflinta utgör de huvudsakliga beståndsdelarna i berggrunden. Den dominerande jordarten är morän, vilken oftast är stor- och rikblockig i hälleflintområden så som Storasjöområdet söder om Lenhovda. Där finns även utbredda myrkomplex. Sprickdalen Uvaklöva med branta väggar hittas väster om Alsterfors i Alsteråns dalgång. Det är en rest från inlandsisens avsmältning som ledde till att sprickdalen eroderades fram. Nedströms finns isälvsavlagringar. I norr, samt vid Lenhovda, finns inslag av mindre odlingslandskap kring gårdar och byar.[7]
Naturskydd
År 2022 fanns 20 naturreservat i Uppvidinge kommun.[10]
Libbhults ängar blev naturreservat 1971 och området utökades 2005. Det har karaktären av slåtteräng, naturbetesmark och odlingslandskap. Ängsmarken sköts genom slåtter, vilket gör att arter som exempelvis granspira trivs. I området hittas även slåttersandbi och slåttergubbemal.[11] Soldatmossens naturreservat bildades 2000 och utgörs av en högmosse och sumpskog. Där hittas arter som mindre hackspett och järpe.[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Lenhovda-Herråkra församling, Nottebäcks församling, Åseda församling och Älghults församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[13] Herråkra, Lenhovda, Nottebäck, Åseda och Älghult.
Tätorter
År 2020 bodde 74,3 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[14] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Uppvidinge kommun:[15]
| Tätort | Befolkning |
|---|---|
| Åseda | 2 740 |
| Lenhovda | 1 769 |
| Norrhult-Klavreström* | 1 215 |
| Alstermo | 875 |
| Älghult | 457 |
* Avser den del av tätorten som finns inom Uppvidinge kommun
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen i koalition med Miljöpartiet som tillsammans samlade 18 av 35 mandat i kommunfullmäktige.
Efter valet 2014 fortsatte Centerpartiet att styra tillsammans med Kristdemokraterna, nu i minoritet. Detta genom ett samarbete med Socialdemokraterna.[16] Mandatperioden 2018–2022 styrs kommunen av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet genom ett valtekniskt samarbete med Moderaterna. Partierna meddelade att de skulle lägga gemensam budget. De var bland annat överens om att förbättra och påskynda bostadsbyggandet i kommunen.[17]
Sedan valet 2022 styr Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Landsbygdspartiet oberoende i minoritet.[18]
Kommunfullmäktige
Presidium[19]
Avser mandatperioden 2022–2026
| Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|
| C | Ingrid Hugosson | SD | Robert Fredriksson | S | Peter Danielsson |
Mandatfördelning i Uppvidinge kommun, valen 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | LPo | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 18 | 13 | 3 | 4 |
| 41 | 89,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 18 | 13 | 3 | 4 |
| 41 | 91,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 17 | 14 | 3 | 4 |
| 41 | 91,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 17 | 13 | 3 | 5 |
| 41 | 90,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 18 | 12 | 2 | 1 | 6 |
| 41 | 90,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 18 | 11 | 3 | 1 | 6 |
| 41 | 88,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 18 | 1 | 11 | 3 | 1 | 4 |
| 41 | 85,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 16 | 12 | 3 | 2 | 6 |
| 41 | 84,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 20 | 10 | 2 | 1 | 5 |
| 41 | 85,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 15 | 1 | 9 | 2 | 3 | 6 |
| 41 | 79,43 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 18 | 9 | 2 | 3 | 5 |
| 41 | 77,63 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 15 | 1 | 1 | 10 | 1 | 3 | 7 |
| 41 | 77,93 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 12 | 1 | 3 | 10 | 1 | 1 | 5 |
| 35 | 79,07 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 11 | 1 | 5 | 2 | 10 | 1 | 3 |
| 35 | 80,75 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 12 | 7 | 2 | 7 | 1 | 4 |
| 35 | 82,25 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 3 | 9 | 9 | 2 | 4 | 2 | 6 |
| 35 | 78,72 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse[20]
Avser mandatperioden 2022–2026
| Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|
| SD | Simon Bring | C | Viktoria Birgersson |
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Barn- och utbildningsnämnden | SD | Robert Fredriksson | C | Lennart Löfqvist |
| Krisledningsnämnden | SD | Simon Bring | C | Viktoria Birgersson |
| Miljö- och byggnadsnämnden | SD | Rickard Revelj | M | Johan Linnér |
| Välfärds- och omsorgsnämnden | C | Torbjörn Gustafsson | V | Matthias Sjöberg |
| Valnämnden | C | Carl-Johan Önnered | S | Bjarne Svensson |
Utskottspresidier
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsens arbetsutskott | SD | Simon Bring | C | Viktoria Birgersson |
| Kommunstyrelsens personalutskott | SD | Robert Fredriksson | ||
| Kultur- och föreningsutskottet | SD | Simon Bring | ||
| Tekniska utskottet | C | Viktoria Birgersson | ||
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Kommunen har en lång tradition av industrier, främst inom trä, metall och glas.[7] Exempelvis fanns ett järnbruk där man tillverkade spik vid Alsterån i Alstermo redan på 1700-talet. I närheten tillkom också pappersbruket med tillverkning av unikaboxen. År 1895 grundades Rosdala Glasbruk i Norrhult, det i närheten av Klafreströms bruk som lades ner på 1970-talet.[21]
I början av 2020-talet arbetade knappt hälften av kommunens förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin. Kommunen hade många små och medelstora företag. Bland större företagen inom tillverkningsindustrin hittas exempelvis Elitfönster AB och ProfilGruppen AB. Ett annat företag är Rosdala glasbruk.[7]
Infrastruktur
Transporter
Norra delen av kommunen genomkorsas från öst till väst av riksväg 23, varifrån länsväg 138 avviker i nordöst. I nordöst hittas även länsväg 125. Genom västra delen av kommunen löper riksväg 31 i riktning norr till söder. Den sammanstrålar med riksväg 28 i höjd med Sandsjön.[7]
Den smalspåriga järnvägen mellan Växjö och Västervik lades ner den 19 augusti 1984, men 122 kilometer av sträckan blev kvar. Enligt uppgifter från 2021 används sträckan Åseda–Hultanäs som museijärnväg med möjlighet att cykla dressin och åka nostalgitåg.[22]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 9 436 invånare (30 juni 2023), vilket placerar den på 225:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Uppvidinge kommun 1970–2020[23] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 11 943 | |||
| 1975 | 11 531 | |||
| 1980 | 11 040 | |||
| 1985 | 10 465 | |||
| 1990 | 10 613 | |||
| 1995 | 10 389 | |||
| 2000 | 9 807 | |||
| 2005 | 9 466 | |||
| 2010 | 9 244 | |||
| 2015 | 9 319 | |||
| 2020 | 9 498 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 841, eller 19,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 222 den 31 december 2014). Den 31 december 2021 utgjorde andelen med utländsk bakgrund 27,18 %. [24]
Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 007, eller 10,51 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 580 den 31 december 2002).[25]
Utrikes födda
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Uppvidinge kommun 9 222 personer. Av dessa var 1 614 personer (17,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]
| Födelseland[26] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 7 608 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 275 |
| 3 |  Tyskland | 232 |
| 4 |  Syrien | 195 |
| 5 |  Polen | 113 |
| 6 |  Somalia | 108 |
| 7 |  Danmark | 86 |
| 8 | Asien: Övriga länder | 79 |
| 9 |  Finland | 77 |
| 10 | Afrika: Övriga länder | 73 |
| 11 | Europa utom EU: Övriga länder | 57 |
| 12 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 55 |
| 13 |  Afghanistan | 52 |
| 14 |  Bosnien och Hercegovina | 49 |
| 15 |  Irak | 31 |
| 15 |  Thailand | 31 |
| 17 |  Norge | 25 |
| 18 |  Turkiet | 20 |
| 19 | Sydamerika | 17 |
| 20 |  Iran | 11 |
| 21 | Nordamerika | 9 |
| 22 |  Island | 6 |
| 23 | Oceanien | 5 |
| 24 |  Sovjetunionen | 4 |
| 25 |  Kina | 3 |
| 26 | Okänt födelseland | 1 |
Kultur
Kulturarv
Det småskaliga jordbruket har präglat kommunens kulturlandskap. Det har medfört odlingsrösen, stenmurar, mangårdsbyggnader och ofta väl bevarade ekonomibyggnader. Området kring Granhults kyrka har anor från 1200-talet och är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Ett annat område med samma klassning är hembygdsgården och odlingslandskapet vid Sävsjö säteri som började brukas vid tiden för Kristi födelse.[27]
I kommunen finns omkring 100 välbevarade loftbodar, de flesta från 1700-talet, som byggdes som förvaringshus för mat och andra förnödenheter. Ett flertal av kulturlandskapet har skyddats genom naturreservat så som Våraskruv och Libbhults ängar.[27]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld inom en röd bård en tvåbladig röd ört med klocklik kalk.
I samband med kommunbildningen beslöt man använda sig såväl häradet Uppvidinges namn som dess symbol, trots att kommunen inte helt överensstämmer med häradet. Örten, som inte är artbestämd, fanns i häradssigillet från 1568. Bården finns med för att särskilja kommunen från häradet. Vapnet registrerades hos PRV 1976.
Se även
- Personer med anknytning till Uppvidinge kommun
Källor
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2023 och befolkningsförändringar 1 april - 30 juni 2023, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] ”Uppvidinge - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/uppvidinge. Läst 9 oktober 2022.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/sok.html. Läst 17 oktober 2022.
- ^ ”Libbhults ängar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/libbhults-angar.html. Läst 17 oktober 2022.
- ^ ”Soldatmossen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/soldatmossen.html. Läst 17 oktober 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0760&id2=null. Läst 9 oktober 2022.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 8 oktober 2022.
- ^ Kardell, Dick (17 oktober 2014). ”C styr vidare i samråd med S”. Smålandsposten. https://www.smp.se/uppvidinge/c-styr-vidare-i-samrad-med-s/. Läst 9 oktober 2022.
- ^ Kroon, Clary (17 oktober 2018). ”S, V och M samarbetar i Uppvidinge kommun”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/s-v-och-m-samarbetar-i-uppvidinge-kommun. Läst 9 oktober 2022.
- ^ Politikbomb i Uppvidinge - SD och C vill styra ihop 2022-10-14
- ^ Uppvidinge - Kommunfullmäktige 2023-04-23
- ^ Kommunstyrelse - Uppvidinge Hämtad 2023-04-23
- ^ ”Kommunfakta - Uppvidinge kommun”. www.uppvidinge.se. https://www.uppvidinge.se/kommun-och-politik/kommunfakta.html. Läst 9 oktober 2022.
- ^ ”Smalspåret - Uppvidinge kommun”. www.uppvidinge.se. https://www.uppvidinge.se/uppleva-och-gora/kultur/smalsparet.html. Läst 9 oktober 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2021”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgGrov/. Läst 14 september 2022.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ [a b] ”Kulturmiljöer - Uppvidinge kommun”. www.uppvidinge.se. https://www.uppvidinge.se/uppleva-och-gora/kultur/kulturmiljoer.html. Läst 17 oktober 2022.
Vidare läsning
- Wingborg, Olle (1999). Litteratur om Uppvidinge : en kommun i glasbygd. Smålands bibliografi, 0280-7785 ; 7. Växjö: Länsbibl. Sydost i samverkan med Smålands bibliografiska sällsk. Libris 8364876. ISBN 91-630-7689-6. http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=8 Arkiverad 21 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
- Uppvidinge kommun
Wikimedia Commons har media som rör Uppvidinge kommun.
| |||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Uppvidinge kommun
World file:
86.25009573850405786 0 0 -86.25009573850405786 1674081.99951107520610094
7811103.59695240575820208.svg)
Författare/Upphovsman: User:EPO, Licens: Attribution
Town hall of Uppvindinge municipality located in Åseda. Architect Paul Boberg (1928)
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
.svg){kind=link}