Uppsalas kyrkoprovins

Uppsalas kyrkoprovins (latin: provincia upsalense) var en katolsk kyrkoprovins under medeltiden, som omfattade dåvarande Sverige samt Jämtland och, även under perioden då landskapet var under annan överhöghet, Gotland. Den grundades 1164[1] genom delning av Lunds kyrkoprovins under kung Karl Sverkerssons regeringstid.[2]

Medeltidens ecclesia suecana sammanföll geografiskt med Uppsala kyrkoprovins.[3]

Ärkebiskopen i Lund hade dock formell överhöghet över ärkebiskopen i Uppsala fram till reformationen. Det betydde att Uppsala kyrkoprovins var en del av en större kyrkoprovins, som omfattade både Sverige och Danmark och där ärkebiskopen i Lund formellt var primas över detta område[4] (ungefär som ärkebiskopen i Canterbury har överhöghet över ärkebiskopen i York i den Engelska kyrkan idag såsom "hela Englands primas").

Ur Uppsala kyrkoprovins, med centrum runt Uppsala ärkestift, uppstod den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan under reformationen cirka 1527-1600.[5]

Källor

Fotnoter