Uppsala kommun

Uppsala kommun
Kommun
Uppsala stadshus (kommunhus)
SloganVälkommen hit, välkommen hem[1]
Kommunens vapen.
Uppsala kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänUppsala län
CentralortUppsala
Inrättad1 januari 1971[2]
UtbrutetKnivsta kommun (2003)
(Knivsta kommun)
Befolkning, areal
Folkmängd245 329 ()[3]
Areal2 234,34 kvadratkilometer ()[4]
- därav land2 182,31 kvadratkilometer[4]
- därav vatten52,03 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet112,42 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°52′00″N 17°38′00″Ö / 59.866666666667°N 17.633333333333°Ö / 59.866666666667; 17.633333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUppsala domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-3005[5]
Anställda17 675 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0380[7]
Postnummer751 70–757 59[8]
Riktnummer018
GeoNames2666219
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Uppsala kommun (uttal (info)), är en kommun i Uppsala län. Centralort är Uppsala som också är länets residensstad.

Kommunen är Sveriges 4:e folkrikaste kommun med cirka 245 000 invånare (2023)[9] invånare och centralorten är landets fjärde största tätort.

Centralorten, belägen vid norra änden av mälarviken Ekoln, är huvudsakligen omgiven av vidsträckta och uppodlade lerslätter. Det lokala näringslivet har under lång tid varit tätt knutet till centralorten där universitetet och statliga verk ligger. 

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Största parti i samtliga val, förutom valen 2006 och 2010, har varit Socialdemokraterna som också varit en del av de styrande koalitioner från 2014 till 2022.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Almunge, Balingsta, Björklinge, Bladåker, Bondkyrka, Bälinge, Börje, Dalby, Danmark, Faringe, Funbo, Gamla Uppsala, Hagby, Jumkil, Järlåsa, Knutby, Lena, Läby, Ramsta, Rasbo, Rasbokil, Skogs-Tibble, Skuttunge, Stavby, Tensta, Tuna, Uppsala-Näs, Vaksala, Viksta, Vänge, Västeråker, Åkerby, Åland och Ärentuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Uppsala stad som 1863 bildade en stadskommun.

1947 införlivades Bondkyrka landskommun och Gamla Uppsala landskommun i Uppsala stad

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Björklinge (av de tidigare kommunerna Björklinge och Viksta), Bälinge (av Bälinge, Börje, Jumkil, Skuttunge och Åkerby), Knutby (av Bladåker, Edsbro, Faringe och Knutby), Norra Hagunda (av Järlåsa, Läby, Skogs-Tibble, Vänge och Åland), Oland (av Alunda, Ekeby, Skäfthammar, Stavby och Tuna), Rasbo (av Rasbo och Rasbokil) Södra Hagunda (av Balingsta, Dalby, Hagby, Ramsta, Uppsala-Näs och Västeråker), Vaksala (av Danmark, Funbo och Vaksala) samt Vattholma (av Lena, Tensta och Ärentuna). Almunge landskommun samt Uppsala stad förblev opåverkade.

1967 införlivades Södra Hagunda och Vaksala landskommuner i Uppsala stad samtidigt som Rasbo landskommun införlivades i Olands landskommun.

Uppsala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Uppsala stad samt landskommunerna Almunge, Björklinge, Bälinge, Knivsta, Norra Hagunda och Vattholma samt delar ur Knutby landskommun (Bladåkers, Faringe och Knutby församlingar). 1974 införlivades delar ur då upplösta Olands kommun (Rasbo, Rasbokils, Stavby och Tuna församlingar). 2003 utbröts ur kommunen området som utgjort Knivsta landskommun för att bilda Knivsta kommun.[10]

Kommunen ingår sedan bildandet i Uppsala domsaga.

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska.[11]

Geografi

Uppsala kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Uppland och den gränsar i söder till Knivsta kommun och Håbo kommun, i sydväst till Enköpings kommun, i väster till Heby kommun och i norr till Tierps kommun och Östhammars kommun, alla i Uppsala län, samt i öster till Norrtälje kommun i Stockholms län. Kommunen ligger vid Mälarens norra strand där Fyrisån mynnar ut norrifrån.

Topografi och hydrografi

Mot öster, Uppsala domkyrka i bildens mitt. Bilden troligen från början av 1960-talet.

Centralorten belägen vid norra änden av mälarviken Ekoln är huvudsakligen omgiven av vidsträckta och uppodlade lerslätter. I västra och nordöstra delarna av kommunen finns stora, flacka skogsområden. I södra delen av kommunen finns skogsområden så som Lunsen och Nåsten och i sydväst finns Fiby urskog. I lerfyllda sprickdalar flyter Fyrisån, Hågaån och Jumkilsån. I det i övrigt flacka landskapet framträder rullstensåsen Uppsalaåsen tydligt, exempelvis vid Viksta stentorg och ett nästan 2 km² stort så kallat kittelfält.[12]

Naturskydd

År 2022 fanns 45 naturreservat i Uppsala kommun.[13] Bland dessa hittas exempelvis Örby hagar som utgörs av gamla betesmarker i en kulturmiljö. Reservatet är även klassat som Natura 2000-område.[14] Fullerö backar är ett annat område med betesmark, där har djur betat sedan 1200-talet. De betande djuren har hållit vegetationen låg, varför ljuskrävande örter och insekter getts möjlighet att växa. Även detta reservat är klassat som Natura 2000-område.[15]

Administrativ indelning

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distrikt inom Uppsala kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 27 församlingar.

Från 2016 indelas kommunen istället i 36 distrikt.[16]

Tätorter

Uppsala kommuns lokala definition av tätorten Uppsala stämmer inte överens med SCB:s tätortsdefinition.[17]

KodTätort19901995200020052010201520162019
0656Uppsala109 497119 979124 036128 409140 454149 245152 617164 535
0632Sävja7 8699 4419 4349 4149 6849 7239 7189 914
0628Storvreta5 9326 5506 4316 0836 3476 3406 3486 343
0512Björklinge3 0673 0593 1103 1863 2693 3223 3333 397
0524Bälinge2 3092 2012 0502 1662 4372 4062 4202 583
0514Lindbacken/Brogården (Jälla)9331 4022 017
0654Ultuna4554621 514
0596Lövstalöt8918718809821 0461 3991 4341 458
0660Vattholma1 6071 5251 4921 4131 4271 4101 4141 404
0516Vänge1 0861 2541 2131 2451 3311 3201 3031 297
0500Almunge627675692691813816797887
0662Ytternäs och Vreta298349405636775782785
0694Sydöstra Fullerö762
0580Knutby517550568534564705696726
0592Länna719725731698685700725680
0548Gunsta268374368371380611618632
0620Skyttorp554652631664666636643620
0568Järlåsa411440436451493515517554
0556Gåvsta355385401398549539551552
0622Skölsta281344368377535
0530Danmark453439439
0526Bärby215220347344382
0606Ramstalund279274313311342317356
0538Funbo326323311
0598Marielund (Selknä och Marielund)314311301
0566Håga312317302319309291
0696Vångelsta277
0650Blackstalund207210203214262
0590Läby233244230220231224224
0666Vårdsätra201230237266291
(blankt) Om befolkningen sjunker under 200, blir tätorten i stället en småort.
Avgränsningen görs vart femte år.
SCB ändrade metod till 2015
Beteckningen för T0514 ändrades till Jälla den 19 juni 2017.
Beteckningen för T0598 ändrades till Selknä och Marielund den 19 juni 2017.
T0666 Vårdsätra klassades inte längre som en statistisk tätort 2017.

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)[18]

Styre och politik

Styre

Under mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna med stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Under mandatperioderna 2006–2014 styrdes kommunen av de borgerliga partierna (Alliansen).

Under mandatperioden 2014–2018 styrde Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet (de rödgröna) med egen majoritet.[19] Efter kommunvalet 2018 tog ett nytt blocköverskridande styre med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna (mittstyret) över makten, då inget block fått egen majoritet och Sverigedemokraterna blivit vågmästare.[20]

Under mandatperioden 2022–2026 styr Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i minoritet. Tillsammans har dessa tre partier en valteknisk samverkan med Utvecklingspartiet Demokraterna.[21]

ÅrPartier
1994–2006SVMP
2006–2014MLCKD
2014–2018SVMP
2018–2022SMPL
2022–SVMP

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
OrdförandeSKlas-Herman Lundgren
Förste vice ordförandeSCarl Lindberg
Andre vice ordförandeMMagnus Åkerman

Mandatfördelning i Uppsala kommun, valen 1970–2022

ValårVSMPFISDSE4VUPDEMCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197038161710
38161710
8187,0
6417
1973533201013
533201013
8189,7
6318
1976633171213
633171213
8189,7
5625
1979733151016
733151016
8189,1
5130
198273611621
73611621
8190,1
5229
1985634171419
63471419
8188,2
4833
1988631691217
631691217
8184,6
4833
19915283713421
528713421
8184,1
5328
19946347149119
63474919
8185,4
4635
199810247149620
1024749620
8179,68
4536
20029276316614
927616614
8179,69
4338
200662161811622
6216811622
8181,81
4239
201062111268423
6211168423
8184,11
4239
2014822122567415
82212567415
8185,18
4140
201892162788614
9216788614
8186,40
4041
2022112358275614
11235875614
8182,09
4536
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen 18 ledamöter, varav sex tillhör Socialdemokraterna, fyra tillhör Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har två vardera medan Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna alla har en ledamot vardera.[21]

Presidium 2022–2026
OrdförandeSErik Pelling
Förste vice ordförandeVTobias Smedberg
Andre vice ordförandeMTherez Almerfors

Lista över kommunstyrelsens ordförande

NamnTillträddeAvgick
 Annika Lindh (S)?31 oktober 2002[22]
 Lena Hartwig (S)1 november 200231 oktober 2006[23]
 Gunnar Hedberg (M)1 november 200631 januari 2012[24]
 Fredrik Ahlstedt (M)1 februari 201231 oktober 2014[25]
 Marlene Burwick (S)1 november 201414 oktober 2018[26]
 Erik Pelling (S)15 oktober 2018

Övriga nämnder

NämndOrdförandeVice ordförande
SocialnämndenVHanna Victoria MörckSPavlos Cavelier Bizas
KulturnämndenMPLinda EskilssonSPatrik Hedlund
Miljö- och hälsoskyddsnämndenMPKlara EllströmSHelena Ersson
Plan- och byggnadsnämndenSYlva StadellVAnna Johansson Dahl
ÖverförmyndarnämndenVIngrid BurmanCLotta Carlberg
UtbildningsnämndenSEva ChristierninMPErik Wahlström
Idrott- och fritidsnämndenVKarolin LundströmSMaria Patel
Gatu- och samhällsmiljönämndenSRafael WatersMPJoachim Höggren
ArbetsmarknadsnämndenSMattias KristenssonVMonica Lindgren Petersson
NamngivningsnämndenVYlva LarsdotterMAnna-Karin Westerlund
OmsorgsnämndenSAsal GohariVLars Håkan Andersson
ÄldrenämndenVTobias SmedbergMPDavid Ling
RäddningsnämndenSTobias LundbladKDChristian Hermanson
ValnämndenSUlrik WärnsbergKDIngemar Virsén

Internationella relationer

Uppsala kommun hade i början av 2020-talet ett flertal internationella relationer i syfte att "skapa förutsättningar för att kommunen ska kunna erbjuda bättre och mer kostnadseffektiv service till invånarna, och att Uppsala ska ha en långsiktigt hållbar tillväxt och sysselsättning". Det internationella arbetet hade tre basinriktningar – verksamhetsutveckling, näringsliv och positionering samt bevakning och påverkan. Som en del av det arbetet var kommunen sedan 2015 medlem i Eurocities, en samverkansorganisation för "att stärka storstädernas ställning i EU".[27] Därtill hade kommunen sju vänorter:

DanmarkFrederiksberg, Danmark. (1947-)[28]
EstlandTartu, Estland. (1988-)[28]
FinlandTavastehus, Finland. (1947-)[28]
IslandHafnarfjörður, Island. (1947-)[28]
NorgeBærum, Norge. (1947-)[28]
USAMinneapolis, USA.[27]
SydkoreaDaejeon, Sydkorea.[27]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Uppsala universitets huvudbyggnad, Segerstedthuset sett från öster (Slottet), vinter 2018. Arkitekter bland annat: 3XN, Indicum.

Det lokala näringslivet har under lång tid varit tätt knutet till centralorten där universitetet och statliga verk ligger. I början av 2020-talet var cirka 15 procent av de förvärvsarbetande sysselsatta inom utbildning, 20 procent inom vård och omsorg och fem procent inom tillverkningsindustrin. Inom den offentliga sektorn var de största arbetsgivarna kommunen, regionen (vilket inkluderar Akademiska sjukhuset) samt Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Bland större industrier återfinns bioteknikföretaget Cytiva Sweden AB, läkemedelsbolaget Fresenius Kabi AB och Phadia AB som arbetar med medicinsk utrustning. Universitetet har lockat etableringar av kunskapsintensiva företag till kommun, primärt inom branscherna data och läkemedel. I företagsparken Glunten, (Uppsala Science Park) finns Stiftelsen universitet, näringsliv och samhälle (STUNS) som bildats för att stimulera samarbetet mellan universitet, näringsliv och samhällsorgan så som Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning, Läkemedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Andra större näringsidkare i kommunen var Vattenfall AB och Luftstridsskolan (LSS).[12]

Energi och råvaror

Användning och tillförsel i ett Sankey-diagram för Uppsala kommun 2017 (Källa: Länsstyrelsen Uppsala län).

Under 2010-talet började den traditionella strukturen för produktion av el att förändras. Tidigare fanns generellt ett mindre antal, ofta stora, elproducerande enheter såsom vattenkraftverk och kärnkraftverk som producerade nästan all el vilken sedan överfördes via långa kraftledningar till elanvändarna då dessa kraftverk ofta är placerade långt ifrån tätbebyggda områden. Detta håller dock på att förändras i och med att mer decentraliserad och lokal energiproduktion av olika slag blivit vanligare, bland annat genom teknisk utveckling hos solkraft och vindkraft men även genom lagringsteknik som exempelvis batterier. Uppsala kommun strävar efter en ökad lokal produktion av el för att bidra till övergången till förnybar elproduktionen, men även för att öka resiliensen för det lokala elektriska nätet.[29]

Vattenfall driftsatte vintern 2020 ett batterilager nära Gränby sportfält. Batterilagret ska stötta det lokala nätet för Uppsala stad och har en installerad kapacitet på 20 MWh och en effekt på 5 MW.[30] Vattenfall beskriver lagret som ett "forsknings- och innovationsprojekt som syftar till att utvärdera på vilka sätt man kan utvärdera ett energilager". I och med driftsättning blev Uppsala den första kommunen i Sverige med den här typen av anläggning.[31]

Uppsalas kraftvärmeverk i Boländerna hade tidigare en turbin på 100 MW vilket motsvarade cirka en tredjedel av Uppsala stads maximala effektbehov.[32] En ny byggnad, Carpe Futurum, invigdes i början av 2022[33] vilken eldar biobränslen. Till denna kommer det vara möjligt att ansluta en turbin för 30 MW lokal elproduktion.[32]

En utbyggnad av solceller för elproduktion pågår i Uppsala kommun som har satt som långsiktigt mål solenergi ska täcka 10-15 % av elanvändningen. Etappmål är 30 MW installerad effekt 2020 och 100 MW 2030.[29][uppföljning saknas] Solel producerar dock främst sommartid på Sveriges breddgrader och bidrar inte mycket till elproduktionen på vintern.

Det fanns i början av 2020-talet ingen vindkraft på större skala utbyggd inom Uppsala kommuns gränser, ej heller i Uppsala län som helhet. En framtida utbyggnation kompliceras också, bland annat till följd av Försvarsmaktens intressen samt att många områden i Uppsala kommun har höga natur- eller kulturvärden.[32]

Strömhagsgruvan öppnade 1842 men stängdes efter en kortare tid. År 1942 återupptogs verksamheten, men genom ett nytt gruvhål. Under de två åren driften pågick upptogs 3920 ton prima järnmalm. Verksamhet var åter igång 1952 men upphörde efter två år.[34]

Infrastruktur

Transporter

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av motorvägen på E4 och Ostkustbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Mälartågs regiontåg. Dessutom trafikeras banan norrut av Mälartåg mot Gävle och söderut av Uppsalapendeln (SJ), Mälartåg och Stockholms pendeltåg mot Stockholm. Mälartåg har stopp även i Storvreta, Vattholma och Skyttorp. Från Uppsala utgår även Dalabanan, som trafikeras av Mälartåg och SJ, västerut mot Sala.

Från Uppsala utgår riksväg 55 åt sydväst, riksväg 72 åt väster, länsväg 272 åt nordväst, länsväg 290 åt norr, länsväg 288 åt nordöst och länsväg 282 åt öster. De båda senare förbinds av länsväg 273 i nord-sydlig riktning i kommunens östra delar.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 245 329 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 4:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Uppsala kommun 1810–2020[35][36]
ÅrFolkmängd
1810
 
36 388
1850
 
41 655
1900
 
59 218
1950
 
93 387
1970
 
129 687
1980
 
146 192
1990
 
167 508
2000
 
189 569
2010
 
197 787
2015
 
210 126
2020
 
233 839
Anm: Den 1 januari 2003 avskildes Knivsta kommundel till egen kommun.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 47 007, eller 22,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 207 362 den 31 december 2014).[37]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Uppsala kommun 207 362 personer. Av dessa var 36 273 personer (17,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[38]

Kultur

Kulturarv

Gamla Uppsala fornminnesområde, cirka 1998–2000.

I kommunen finns en av Skandinaviens mest värdefulla kulturmiljöer, Gamla Uppsala. Området var ett religiöst och politiskt centrum på 500-talet. Där hittas exempelvis de tre kungshögarna.[39]

År 2022 fanns 12 statliga byggnadsminnen i kommunen, däribland Uppsala slott[40] med anor från 1500-talet[41] och Botaniska trädgården.[40] Den senare anlades på 1660-talet och skänktes av Gustav III till universitetet 1787.[42]

Kommunvapen

Vapnets blasonering fastställdes 1943 enligt följande: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon (leopard) av guld med röd beväring, därest dylik skall användas.[43]

Mellan 1986 och 2018 användes ett märke som var registrerat med följande blasonering: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon i gult med svart kontur och med röd beväring, därest dylik skall användas. Den svarta konturen och gula färgen stod dock i strid med heraldiska regler om tinkturer och 2018 återtogs det tidigare vapnet.[44]

Uppsalas lejon uppträder första gången som sigill på 1700-talet. Det fastställdes som vapen för Uppsala stad år 1943. Även landskommunerna Björklinge, Bälinge, Gamla Uppsala, Läby och Oland hade haft vapen vars giltighet upphört i samband med sammanslagningar.

Se även

  • Personer med anknytning till Uppsala kommun

Källor

Noter

  1. ^ Kommunslogans på tillbakagång, Sveriges Television, läs online, läst: 11 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista (på engelska), Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ GeoPostcodes, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  12. ^ [a b] ”Uppsala - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/uppsala. Läst 12 augusti 2022. 
  13. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat.html. Läst 13 augusti 2022. 
  14. ^ ”Örby hagar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/orby-hagar.html. Läst 13 augusti 2022. 
  15. ^ ”Fullerö backar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/fullero-backar.html. Läst 13 augusti 2022. 
  16. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160217025605/https://www.uppsala.se/contentassets/f09f9e6b994f41408c66064a2da8470b/befolkningsstatistik-statistisk-folder-2015.pdf. Läst 1 september 2015.  Statistisk folder 2015
  18. ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2019”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 18 januari 2021. 
  19. ^ ”Så fungerar kommunen”. Uppsala kommun. https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/sa-fungerar-kommunen/. Läst 13 oktober 2015. 
  20. ^ Knutsson, Johan (28 september 2018). ”Här är ”mittenstyrets” nya laguppställning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/de-kan-bli-uppsalas-nya-kommunalrad. Läst 24 november 2018. 
  21. ^ [a b] Minoritetsstyre i Uppsala kommun den kommande mandatperioden Läst 2022-10-18
  22. ^ Sveriges Radio, 23 oktober 2001: Annika Lindh slutarLäst 15 februari 2016
  23. ^ Uppsala kommun, Förtroendevald: Lena Hartwig Läst 15 februari 2016
  24. ^ Sveriges Radio, 31 januari 2012: Sista dagen för Gunnar Hedberg (M) Läst 15 februari 2016
  25. ^ Uppsala kommun, Förtroendevald: Fredrik Ahlstedt Läst 15 februari 2016
  26. ^ Forsell, David (15 oktober 2018). ”Pelling (S) blir kommunstyrelsens nya ordförande”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/pelling-s-blir-kommunstyrelsens-nya-ordforande. Läst 24 november 2018. 
  27. ^ [a b c] ”Så arbetar vi med: Internationella relationer”. Uppsala kommun. https://www.uppsala.se/kommun-och-politik/sa-arbetar-vi-med-olika-amnen/internationella-relationer/. Läst 12 augusti 2022. 
  28. ^ [a b c d e] ”Vänorter”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418170208/http://www.uppsala.se/sv/Kommunpolitik/Internationellt-arbete/Kontaktorter-och-vanorter/Vanorter/. Läst 17 maj 2014. 
  29. ^ [a b] Energiprogram 2050: För ett energisystem som möter effekt- och materialutmaningarna för ett klimatpositivt Uppsala.. Uppsala kommun. 2018-03-14. sid. 15. https://www.uppsala.se/contentassets/8c70693a41a74dd1a7ca4662f63fcd82/energiprogram-kf-2018-03-15.pdf. Läst 16 oktober 2020 
  30. ^ ”Batterilager i Uppsala”. Vattenfall Eldistribution AB. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201020105843/https://www.vattenfalleldistribution.se/vart-arbete/kapacitetsutmaningen/batterilager/. Läst 12 oktober 2020. 
  31. ^ ”Batterilager i Uppsala | Vattenfall Eldistribution”. www.vattenfalleldistribution.se. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220813155011/https://www.vattenfalleldistribution.se/vart-arbete/kapacitetsutmaningen/batterilager/. Läst 12 augusti 2022. 
  32. ^ [a b c] ”Trygg elförsörjning - Uppsala län”. Länsstyrelsens Meddelandeserie (Länsstyrelsen Uppsala län): sid. 16. 31 augusti 2020. ISSN 1400–4712. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/tjanster/publikationer/trygg-elforsorjning---uppsala-lan.html. 
  33. ^ ”Nya värmeanläggning Carpe Futurum i Uppsala invigd av Vattenfall”. www.energinyheter.se. https://www.energinyheter.se/20220317/26096/nya-varmeanlaggning-carpe-futurum-i-uppsala-invigd-av-vattenfall. Läst 13 augusti 2022. 
  34. ^ ”L1942:1759 GruvområdeÖvrig kulturhistorisk lämning”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/5c35a673-1423-4f9f-888a-6401daeec577. Läst 13 augusti 2022. 
  35. ^ ”Statistiska centralbyrån”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=. 
  36. ^ ”DDB UMU”. http://www.ddb.umu.se/folknet. 
  37. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 16 januari 2016)
  38. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  39. ^ ”Gamla Uppsala museum - Upplandsmuseet”. www.upplandsmuseet.se. https://www.upplandsmuseet.se/gamla-uppsala-museum/. Läst 13 augusti 2022. 
  40. ^ [a b] ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 13 augusti 2022. 
  41. ^ ”Uppsala kn, FJÄRDINGEN 33:1 UPPSALA SLOTT”. Riksantikvarieämbetet. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21300000013609&page=historik&visaHistorik=true. Läst 13 augusti 2022. 
  42. ^ ”Uppsala kn, KÅBO 25:1 BOTANISKA TRÄDGÅRDEN”. Riksantikvarieämbetet. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21300000013610&page=historik&visaHistorik=true. Läst 13 augusti 2022. 
  43. ^ C.G.U. Scheffer (1967). Svensk vapenbok för landskap, län och städer. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. sid. 64. Libris 8079834 
  44. ^ ”Protokoll kommunfullmäktige”. Uppsala kommun. 11 juni 2018. https://www.uppsala.se/contentassets/620cad516a5c4aa3acbefdee990cfcba/protokoll-kf-2018-06-11-justerat-med-bilagor.pdf. 

Externa länkar

Uppsala kommun i Uppsala län
DistriktUppsala kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Asplunda · Balingsta · Berga norr · Björk · Björken · Björklunda · Blackbo · Blomsberg · Bodarna · Borgarbo · Brogården · Brunnby · Bärby och Huggsta · Charlottenberg · Dalby-Säby · Drälinge · Duvboda · Edshamar och Granängen · Eklunda och Marielund · Elinge och Vännstarilund · Fjuckby · Forkarby · Forsa och Eka · Friberga · Fullerö · Funbo Bärby · Graneberg · Grimsta och Lundvreten · Gränby · Gunggräna · Haga och Byle · Hagby · Hammarby by · Hammarby östra · Henningsro · Henriksberg · Häggeby · Ingvasta · Jobsbo · Johannesberg och Myrängen · Järlåsa kyrkby · Klappet · Knivsbrunna · Korsnäs · Kuggebro · Kungstomt · Kättslinge · Kölinge · Lejsta · Lill-Moga · Lindsta · Lindvreta · Lugnet · Lund (Björklinge) · Lund (Ramsta) · Lunda · Långhagsvägen · Långmyran · Marsta · Nybygget · Nåsten · Näsby · Oxsätra och Sävastebo · Persborg · Pustnäs · Rosenlund · Råstaberg · Rörbo · Skeberga · Skuttungeby · Skyttstennäs · Skyttstennäs norr · Skäggesta · Skärfältens · Stavby · Stenlunda fritidshusområde · Ströby, Bösslinge och Åkerby · Ströbylund, Holmtorpet och Solsäter · Ströja · Svia · Tibble · Tiby · Torresta · Tuna · Uls-Väsby norr · Vallby, Rasbo socken · Vallby, Vaksala socken · Vedyxa · Viggeby · Väsby · Västerby · Yresta · Yrestahed · Åkerby by · Ängeby · Ängeby söder · Örkälla
Övriga orter
Kommuner i Uppsala län
Se även: Lista över Sveriges kommuner
Uppsala
Indelning
Staden · City · Stadsdelar i Uppsala · Kommunen · Länet · Uppland · Uppsala kontrakt
Uppsalas kommunvapen
Underartiklar
Biografer · Uppsala i fiktion · Fyrisån · Kommunikationer · Kultur · Media · Musik · Museer · Parker · Religion · Studentliv · Sport · Spårvägar · Uppsala universitet · Uppsalasilhuetten · Uppsaliensare · Utbildning
Byggnader och
anläggningar
Historia
Övrigt

Media som används på denna webbplats

Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro (1992–2006).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Uppsala - KMB - 16000300029960.jpg
Notera Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen från Riksantikvarieämbetet behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Mot öster, Uppsala domkyrka i bildens mitt. Bilden troligen från början av 1960-talet.

Motiv: Uppsala
Nyckelord: Flygbilder, Riksintressen

Kategori: Stadsmiljö
Flag of Yugoslavia (1992–2003).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Segerstedthuset-uppsala-universitet-2.jpg
Författare/Upphovsman: Jonas Pertoft, Licens: CC BY-SA 4.0
Uppsala universitets huvudbyggnad, Segerstedthuset sett från öster (Slottet), vinter 2018. Arkitekter bland annat: 3XN, Indicum
Gamla uppsala.jpg
Författare/Upphovsman: OlofE, Licens: CC BY-SA 3.0
Gamla Uppsala fornminnesområde.
Uppsalacityhall2022 1.jpg
Författare/Upphovsman: Papper, Licens: CC BY-SA 4.0
Stadshuset i Uppsala. Fotograferat från söder.
Uppsala vapen.svg
Författare/Upphovsman: Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Uppsala vapen, post 1986.svg
Författare/Upphovsman: Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Uppsala Municipality in Uppsala County.png
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5

Uppsala Municipality in Uppsala County

Distrikt Uppsala.jpg
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Uppsala kommun

World file:


110.63334388325203861 0 0 -110.63334388325203861 1894811.36617641616612673

8445448.5036515686661005
Sankey Uppsala Kommun slutleverans 191125.png
Författare/Upphovsman: Länsstyrelsen Uppsala län, Licens: CC BY-SA 4.0
Ett Sankey diagram visar energianvändningen för ett bestämt system, i detta fall Uppsala kommun. Energin delas upp mellan vilka källor som användes för att generera energin och hur den sedan användes.
Sv-Uppsala.ogg
Författare/Upphovsman: LA2, Licens: CC0
Detta skandinaviska ortnamn, uttalat på svenska.