Uppror

Uppror i Clichy 1 maj 1891

Uppror, brott enligt svensk rätt, 18 kap. 1 § brottsbalken. Den döms för uppror, som företar en handling med uppsåt att statsskicket med vapenmakt eller i övrigt med våldsamma medel skall omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall framtvingas eller hindras med motsvarade medel, om handlingen innebär fara för uppsåtets förverkligande.

För uppror döms till fängelse i tio år eller på livstid eller, om faran för förverkligande var ringa, i lägst fyra och högst tio år. Om handlingen kan rubriceras som högförräderi, döms för det brottet i stället.

Allmänspråklig innebörd

Uppror kan även ha en allmänspråklig innebörd, som är vidare än den som lagstiftaren har definierat i brottsbalken. Ordet "uppror" är känt i svenskan sedan 1524. I politiska sammanhang innebär uppror ett på något sätt organiserat, och inte bara tillfälligt och slumpmässigt, angrepp mot statsmakten med användande av lagstridigt våld, med ett mer eller mindre klart uttalat syfte att störta regeringen eller hastigt förändra statsskicket i övrigt. Ordet uppror kan även användas för att beteckna försök av befolkningsminoriteter att bryta loss delar av en stat efter historiska eller etniska gränser för att bilda en ny stat. Det är snarare historien än juridiken som på längre sikt avgör om upproret var berättigat eller ej. Folkresning och insurrektion har liknande betydelse.

Uppror i Sverige

Uppror i Sovjetunionen och kommunistblocket

Se även

Referenser

  • Den Osynliga Kommittén: Det Stundande Upproret. Pluribus Förlag, Lund 2010. ISBN 978-91-977875-2-9

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg