Upplands runinskrifter 687
| Upplands runinskrifter 687 | |
| Runristning (runhäll) | |
 (c) Riksantikvarieämbetet / Bengt A Lundberg, CC-BY | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Uppsala |
| Kommun | Håbo |
| Socken | Skokloster |
| Plats | Sjusta |
| Koordinater | 59°42′43″N 17°34′26″Ö / 59.71181°N 17.57379°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Fornlämning | |
| - FMIS beteckn | Skokloster 14:1 |
| Tillkomsttid | V |
| Signum | U 687 |
| Runristare | Öpir 1 (S) |
| Stil | Pr4 |
| Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas. | |
U 687 är en vikingatida runhäll av gnejsgranit i Sjusta, inom Skoklosters naturreservat i Skoklosters socken och Håbo kommun i Uppland.[1] Stenblocket är ca 3,5 gånger två meter och cirka 1,8 meter högt. Ristningen är belägen på blockets nordöstra sida. Runhöjden är 7-8 cm.[2]
Inskriften
Translitterering av runraden:
- runa ' lit kiara ' mirki at ' sbialbuþa ' uk ' at ' suain ' uk ' at · antuit ' uk at ' raknaR ' suni ' sin ' uk ' ekla ' uk ' siri(þ) ' at ' sbialbuþa ' bonta sin an uaR ' tauþr ' i hulmkarþi ' i olafs · kriki ' ubiR · risti ' ru[1]
Normalisering till runsvenska:
- Runa let gæra mærki at Spiallbuða ok at Svæin ok at Andvett ok at Ragnar, syni sina ok Hælga/Ægla/Ængla, ok Sigrið at Spiallbuða, bonda sinn. Hann vaR dauðr i Holmgarði i Olafs kirkiu. ØpiR risti runaR.[1]
Översättning till nusvenska:
- Runa lät göra minnesvården efter Spjallbude och efter Sven och efter Andvätt och efter Ragnar, hennes och Helges(?) söner, och Sigrid efter Spjallbude, sin man. Han blev död i Holmgård i Olovskyrkan. Öpir ristade runorna.[3]
Det har diskuterats om vilket namn runföljden uk ekla kan avse och även om det ska tolkas som ett mans- eller kvinnonamn, och i vilket förhållande han/hon i så fall står till de andra som nämns på stenen. Den tolkning som i Sveriges Runinskrifter anses vara mest sannolik är att det är fråga om ett mansman, avseende Runas (avlidne) make.[3] Motsvarande namn finns på U 1151.[1]
Också i olafs · kriki har varit föremål för olika tolkningsförslag, såsom "Olovs grek[landsfärd]", "Olovs hird", eller "Olovs [å]krök" Det förslag som enligt Sveriges runinskrifter är mest sannolikt är den tolkning som Otto von Friesen publicerade 1907, nämligen "Olovs kyrka", syftande på en kyrka helgad åt Sankt Olof i Holmgård, alltså Novgorod, som bör ha fungerat som samlingsplats för ett handelsgille. En sådan kyrka är känd från 1100-talet, men denna runsten vittnar om att den bör ha funnits redan under 1000-talets senare hälft.[3]
Källor
- ^ [a b c d] Samnordisk runtextdatabas, U 687, 2014
- ^ Fornminnesregistret: Skokloster 14:1
- ^ [a b c] Elias Wessén, Sven B.F. Jansson, red (1949-1951). Sveriges runinskrifter. Bd 8, Upplands runinskrifter, del 3. Stockholm: KVHAA. sid. 192 ff.. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b08_text_3.pdf
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Upplands runinskrifter 687.
Media som används på denna webbplats
(c) Riksantikvarieämbetet / Bengt A Lundberg, CC-BY
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.