Upplands-Bro kommun
| Upplands-Bro kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
| Slogan | Kommunen som ger plats |
|---|---|
 Upplands-Bro kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Kungsängen |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 32 560 ()[2] |
| Areal | 325,23 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 235,3 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 89,93 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 138,38 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°32′00″N 17°40′00″Ö / 59.533333333333°N 17.666666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Storstad | Storstockholm |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Attunda domkrets (–) Sollentuna domsaga (–) Jakobsbergs domsaga (–) Sollentuna och Färentuna domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0100[4] |
| Anställda | 1 675 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0139[6] |
| GeoNames | 2666240 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Upplands-Bro kommun är en kommun i nordvästra delen av Stockholms län. Kommunens centralort är Kungsängen.
Kommunen har ett typiskt mälarlandskap, vilket betyder skogklädda, delvis kalspolade moränhöjder och stora lerslätter. Det lokala näringslivet har blivit starkt påverkat av närheten till Stockholm. Liksom i flera andra kranskommuner domineras näringslivet av handels-, tjänste- och servicenäringar.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för enstaka år, varit starkt positiv. Efter valen på 2010-talet har kommunen haft växlande Alliansstyre och blocköverskridande styre. Efter valet 2022 styrs kommunen av Alliansen.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Bro, Håbo-Tibble, Håtuna, Låssa, Stockholms-Näs och Västra Ryd, alla i Bro härad utom Håbo-Tibble och Håtuna (som ingick i Håbo härad). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock för Bro och Låssa socknar en gemensam, Bro och Låssa landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades Upplands-Bro landskommun av de fem landskommunerna Bro och Låssa, Håbo-Tibble, Håtuna, Stockholms-Näs och Västra Ryd.
Upplands-Bro kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Upplands-Bro landskommun. Samtidigt ändrades länstillhörigheten från Uppsala län till Stockholms län.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 1976 i Sollentuna och Färentuna domsaga, från 1977 till 2001 i Jakobsbergs domsaga, från 2001 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[8]
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [9]
Geografi
Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. Upplands-Bro kommun gränsar i nordöst till Sigtuna kommun, i öster till Upplands Väsby kommun, i sydöst till Järfälla kommun och i söder till Ekerö kommun (maritim gräns), alla i Stockholms län. Vidare gränsar kommunen i väster till Enköpings kommun (maritim gräns) och Håbo kommun, båda i Uppsala län.
Topografi och hydrografi
Kommunen har ett typiskt mälarlandskap, vilket betyder skogklädda, delvis kalspolade moränhöjder och stora lerslätter. I Mälaren finns skogklädda halvöar och öar vilka också hör till kommunens område. Av dessa är ett flertal naturreservat. Uppsalaåsen är en rullstensås som går genom sydvästra Upplands-Bro, vid Rösaring når den 61 meter över havet.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
| Upplands-Bro kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fanns åtta naturreservat i Upplands-Bro kommun.[12] Upplands-Broleden är en 29 kilometer lång vandringsled som förbinder fyra av dessa reservat; Lejondals naturreservat, Stäketskogens naturreservat, Frölunda naturreservat och Broängarnas naturreservat.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Bro församling och Kungsängen-Västra Ryds församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt:[14] Bro, Håbo-Tibble, Håtuna, Kungsängen-Västra Ryd och Låssa.
Tätorter
År 2020 bodde 92,6 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det sju tätorter i Upplands-Bro kommun:[16]
| Tätort | Befolkning |
|---|---|
| Kungsängen | 12 497 |
| Bro | 9 485 |
| Brunna | 4 033 |
| Håbo-Tibble kyrkby | 664 |
| Rättarboda | 589 |
| Jursta | 474 |
| Smidö | 204 |
Centralorten är i fet stil
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 21 av 41 mandat i kommunfullmäktige.
Efter valet 2014 fick inget av de traditionella blocken egen majoritet. Därför bildades en mittenkoalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.[17] Efter valet 2018 tog Alliansen återigen makten. Det aviserades att "fokus kommer att läggas på att skapa trygghet i kommunen, få ordning och reda på ekonomin, ett hållbart samhällsbygge, en bättre skola, ett ännu starkare lokalt näringsliv och en ökad valfrihet".[18] Alliansen behöll makten även efter valet 2022. Kommunstyrelsens ordförande Fredrik Kjos (M) sa att "kommunen ska fortsätta utvecklas hållbart. Vi ska ha en effektiv organisation som tar vara på digitaliseringens möjligheter. De kommande fyra åren kommer vi att ha stort fokus på näringsliv och arbetstillfällen. Trygghetsfrågan är fortsatt en högt prioriterad".[19]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[20] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Anders Åkerlind |
| Förste vice ordförande | KD | Jan-Erik Björk |
| Andre vice ordförande | S | Björn-Inge Björnberg |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 17 | 7 | 5 | 4 |
| 35 | 89,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 15 | 8 | 4 | 5 |
| 35 | 91,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 18 | 8 | 6 | 7 |
| 41 | 90,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 19 | 6 | 4 | 9 |
| 41 | 88,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 21 | 1 | 4 | 2 | 1 | 10 |
| 41 | 88,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 19 | 2 | 2 | 5 | 1 | 10 |
| 41 | 86,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 17 | 3 | 3 | 5 | 1 | 10 |
| 41 | 82,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 15 | 1 | 2 | 2 | 4 | 2 | 13 |
| 41 | 83,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 20 | 2 | 3 | 2 | 11 |
| 41 | 84,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 17 | 1 | 1 | 2 | 4 | 11 |
| 41 | 77,72 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 18 | 1 | 1 | 5 | 4 | 8 |
| 41 | 76,52 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 16 | 2 | 1 | 2 | 3 | 3 | 12 |
| 41 | 78,63 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 13 | 3 | 2 | 1 | 4 | 3 | 13 |
| 41 | 80,86 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 14 | 3 | 4 | 2 | 4 | 2 | 10 |
| 41 | 81,55 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 3 | 11 | 1 | 7 | 2 | 4 | 3 | 10 |
| 41 | 81,65 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 4 | 12 | 1 | 7 | 2 | 2 | 2 | 11 |
| 41 | 74,12 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen i Upplands-Bro kommun utgörs av 15 ordinarie ledamöter. Till stöd för sitt arbete är de indelade i tre utskott: Trygghets- och säkerhetsutskottet, samhällsbyggnadsutskottet samt Miljö- och energiutskottet.[21]
Övriga nämnder
Förutom de obligatoriska nämnderna finns följande nämnder i kommunen:[22]
- Bygg- och miljönämnden
- Gymnasie- och arbetslivsnämnden
- Kultur- och fritidsnämnden
- Socialnämnden
- Tekniska nämnden
- Utbildningsnämnden
- Äldre- och omsorgsnämnden
- Fastighetsnämnden
Sedan 2008 finns också en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor. Den är gemensam med Järfälla kommun.[23]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Det lokala näringslivet har blivit starkt påverkat av närheten till Stockholm. Liksom i flera andra kranskommuner domineras näringslivet av handels-, tjänste- och servicenäringar. Majoriteten av företagen i kommunen var i början av 2020-talet små eller medelstora. Bland större företag återfanns Coop Nordens lager och distribution, Ragn-Sells avfallshantering AB och byggindustrin Ramirent AB.[10]
Infrastruktur
Transporter
Upplands-Bro kommun genomkorsas från sydöst mot nordväst av E18. I Bro avtar länsväg 269 norrut mot länsväg 263 som har en öst-västlig riktning genom kommunens norra del. På Dalkarlsbacken finns den väg som räknas som Sveriges första statliga vägbygge, anlagd år 1665.[24]
Kommunen trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik med stationer i Bro och Kungsängen. Anslutningsbuss mot Brunna finns till pendeltåget i Kungsängen. Anslutningsbuss mot Råby och Finnsta finns till pendeltåget i Bro. Vissa av dessa bussar trafikerar även sträckan Bro-Kungsängen. Från Bro station går bussar mot Ådö och Smidö och från Kungsängens station går bussar mot Håbo-Tibble och Håtuna. I rusningstid går direktbuss från Bro, via Kungsängen, till Kista på morgonen och i motsatt riktning på eftermiddagen. Nattetid går nattbussar mellan Stockholm och Bro/Kungsängen.[7]
Frölunda flygfält ligger mellan Bro och Kungsängen på Lennartsnäshalvön och anlades på 1950-talet. Det består av en gräsbana (längd 750 meter, bredd 30 meter) och en mindre hangar med klubbstuga. Det finns även en korsande och kortade gräsbana som dock sällan används. Frölunda flygfält nyttjas av sportflyg, främst så kallade ultralätta flygplan.[25] Frölunda är hemmafältet för Swedish Ultraflyers.[26]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Upplands-Bro är en av Stockholms läns snabbast växande kommuner.[27] Kommunen har 32 560 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 80:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Upplands-Bro kommun 1970–2020[28] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 10 936 | |||
| 1975 | 14 792 | |||
| 1980 | 18 489 | |||
| 1985 | 19 887 | |||
| 1990 | 20 191 | |||
| 1995 | 20 025 | |||
| 2000 | 20 878 | |||
| 2005 | 21 327 | |||
| 2010 | 23 676 | |||
| 2015 | 25 789 | |||
| 2020 | 30 195 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 676, eller 37,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 756 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 002, eller 23,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 21 162 den 31 december 2002).[29]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Upplands-Bro kommun.[30]
| Nr | Födelseland | Antal | Andel (%) | Andel i hela riket |
|---|---|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 21 536 | 67,67 | 79,61 |
| 2 |  Finland | 803 | 2,52 | 1,26 |
| 3 |  Irak | 790 | 2,48 | 1,40 |
| 4 |  Syrien | 652 | 2,48 | 1,88 |
| 5 |  Polen | 550 | 1,73 | 0,94 |
| 6 |  Iran | 522 | 1,64 | 0,81 |
| 7 |  Eritrea | 407 | 1,27 | 0,47 |
| 8 |  Indien | 373 | 1,17 | 0,51 |
| 9 |  Afghanistan | 366 | 1,15 | 0,62 |
| 10 |  Pakistan | 365 | 1,15 | 0,26 |
Kultur
Kulturarv
På toppen av en 60 meter hög grusås med utsikt över Mälaren ligger Rösaring, med ett flertal fornlämningar. Som exempel kan nämnas gravhögar, rösen och en labyrint från bronsåldern eller möjligen vikingatiden. I området har arkeologer hittat spår efter en boplats och ett bronsgjuteri från vikingatiden, något som är mycket ovanligt.[31]
Den lokalhistoriska forskaren Börje Sandén menade att Stäketsholmen "är en otroligt betydelsefull plats, inte bara i lokalhistorien utan även för hela rikets historia. Här fanns Sveriges största medeltida borg".[32]
Lejondals slott stod klart 1892 och lät byggas av friherrinnan Louise De Geer (1856-1935). Slottet är ritat av Isak-Gustaf Clason (1856-1930) och är övervägande i Wasastil, även om influenser av andra stilar kan skönjas.[33]
Ett annat kulturarv är Kvistabergs observatorium som ursprungligen ägdes av konstnären och amatörastronomen Nils Tamm (1876–1957). Under lång tid var teleskopet Sveriges största optiska teleskop och har använts för att observera småplaneter tills forskningsanvändningen upphörde. År 1944 skänktes observatoriet till Uppsala universitet.[34]
Brogård är en slottsliknande herrgård vid Brofjärden, som uppfördes 1888 efter ritningar av Herman Holmgren.
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält en hornprda stavar, allt av guld.
Vapnet avbildar en liten figur i brons, stor som en tumnagel, som påträffades vid arkeologiska utgrävningar vid Ekhammar (RAÄ-nummer Kungsängen 4:1) i samband med utbyggnad av E18 år 1968. Figuren brukar kallas Ekhammarsgubben. Den påstås föreställa Oden med sina 2 korpar på hjälmen. Den användes först som logotyp, men registrerades som kommunvapen i PRV år 1983.
Se även
- Personer med anknytning till Upplands-Bro kommun
- Upplands-Bro Kommunföretag
Referenser
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ [a b] ”Upplands-Bro - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/upplands-bro. Läst 24 oktober 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html. Läst 25 oktober 2022.
- ^ ”Upplands-Broleden”. www.upplands-bro.se. https://www.upplands-bro.se/uppleva-och-gora/natur/upplands-broleden.html. Läst 25 oktober 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0139&id2=null. Läst 24 oktober 2022.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 24 oktober 2022.
- ^ ”S, MP, KD och C inleder samarbete i Upplands-BroPressmeddelande från Upplands-Bro kommun - UBRO”. www.ubro.se. http://www.ubro.se/politik/s-mp-kd-och-c-inleder-samarbete-i-upplands-bropressmeddelande-fran-upplands-bro-kommun-1. Läst 24 oktober 2022.
- ^ ”Pressmeddelande från Allianspartierna i Upplands-Bro: Allianspartierna tar över styret av Upplands-Bro - Upplands-Bro”. web.archive.org. 18 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181018201751/https://www.upplands-bro.se/nyheter-2018/2018-10-18-pressmeddelande-fran-allianspartierna-i-upplands-bro-allianspartierna-tar-over-styret-av-upplands-bro.html. Läst 24 oktober 2022.
- ^ Langert, Danielle (19 oktober 2022). ”Fortsatt borgerligt styre i Upplands-Bro”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/fortsatt-borgerligt-styre-i-upplands-bro. Läst 24 oktober 2022.
- ^ ”Kommunfullmäktiges ordförande/presidium”. Upplands-Bro kommun. https://www.upplands-bro.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/kommunfullmaktige.html. Läst 17 juni 2024.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. www.upplands-bro.se. https://www.upplands-bro.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/kommunstyrelsen.html. Läst 9 juni 2024.
- ^ ”Nämnder”. www.upplands-bro.se. https://www.upplands-bro.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/namnder.html. Läst 9 juni 2024.
- ^ ”Gemensamma nämnden för familjerättsliga frågor”. www.upplands-bro.se. https://www.upplands-bro.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/namnder/gemensamma-namnden-for-familjerattsliga-fragor.html. Läst 9 juni 2024.
- ^ ”Dalkarsbackens vägmuseum”. Naturkartan. https://www.naturkartan.se/sv/stockholms-lan/dalkarsbackens-vagmuseum. Läst 24 oktober 2022.
- ^ ”Länsstyrelsen i Stockholms län: Inventering av gasverk, flygplatser, bilfragmentering, glasindustri och ackumulatorindustri i Stockholms län (2005).”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180821160446/http://www.ebhportalen.se/Sv/Inventeringsrapporter/Gasverk,%20flygplatser,%20bilfragmentering,%20glasindustri%20och%20ackumulatorindustri%20i%20Stockholms%20l%C3%A4n%202005.pdf. Läst 21 augusti 2018.
- ^ Swedish Ultraflyer.
- ^ ”Befolkningen växer rekordartat - Upplands-Bro”. www.upplands-bro.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304051514/http://www.upplands-bro.se/kommun/nyheter-for-kommun/2014-11-18-befolkningen-vaxer-rekordartat.html#.Vs8axfnhDIU. Läst 25 februari 2016.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023.
- ^ ”Rösaring”. stockholmslansmuseum.se. https://stockholmslansmuseum.se/besoksmal/rosaring/. Läst 23 oktober 2022.
- ^ ”Här låg Sveriges största borg”. www.mitti.se. 29 september 2015. https://www.mitti.se/nyheter/har-lag-sveriges-storsta-borg/lmoiC!140917/. Läst 23 oktober 2022.
- ^ ”Historik”. Lejondals Slott. https://lejondalsslott.se/historik/. Läst 23 oktober 2022.
- ^ ”Kvistabergs observatorium - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kvistabergs-observatorium. Läst 23 oktober 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Upplands-Bro kommun.- kommunens webbplats
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: User:Kildor
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Frölunda naturreservat, Mälaren
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Frölund flygfält, Upplands-Bro kommun
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Lejondals slott
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Upplands Bro kommun
World file:
53.10216177836468177
0
0
-53.10216177836468177
1942142.56285868119448423
Författare/Upphovsman: Jörgen Hansen, Licens: CC BY 3.0
Bilden föreställer kommunhuset, (Furuhällshuset), i Kungsängen, i Upplands-Bro kommun
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Kvistabergs observatorium, äldsta observatoriet
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Upplands-Bro Municipality in Stockholm County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Dalkarlsbacken 1800-tals och 1600-tals vägar