Upper Atmosphere Research Satellite
Status | uppdraget slutfört |
---|---|
Typ | jordresurssatellit |
Organisation | Nasa |
Större entreprenör | Lockheed Corporation |
NSSDC-ID | 1991-063B[1] |
Webbplats | umpgal.gsfc.nasa.gov |
Uppskjutning | |
Uppskjutningsplats | Kennedy Space Center LC-39A |
Uppskjutning | 12 september 1991, 23:11:04 UTC |
Uppskjutningsfarkost | Discovery STS-48 |
Omloppsbana runt Jorden | |
Gick in i bana | 15 september 1991 |
Halv storaxel | 600 km |
Excentricitet | 0 |
Banlutning | 56,97999954223633° |
Omloppstid | 95,9 minuter |
Apoapsis | 575,0 km |
Periapsis | 574,0 km |
Egenskaper | |
Massa | 5900 kg |
Effekt | 1 600 W |
Upper Atmosphere Research Satellite (UARS) var en observationssatellit i omloppsbana runt jorden med syfte att studera jordens atmosfär, i synnerhet det skyddande ozonlagret. UARS hade en omloppsbana på 600 kilometers höjd med en banlutning på 57 grader.
Den 5 900 kilogram tunga satelliten sköts upp 1991 med Discovery under STS-48-uppdraget. Det ursprungliga uppdraget var planerat att pågå i tre år, men förlängdes flera gånger. När uppdraget slutligen avslutades i juni 2005 fungerade fortfarande sex av tio instrument.[2] Den 26 oktober 2010 genomförde den Internationella rymdstationen (ISS) en undanmanöver för att undvika kollision med satelliten.[3]
Satelliten återinträdde i jordens atmosfär den 24 september 2011. Händelsen omgavs av påtaglig mediabevakning, till stor del på grund av Nasas förutsägelse att större satellitdelar kunde nå marken och utgöra fara i bebodda områden. Satelliten slog emellertid ner i avlägsna delar av Stilla havet.[4]
Uppdragets avslutande och satellitens nedslag
Sänkning av omloppsbanan
UARS togs ur bruk 2005 med en slutgiltig styrraketavfyrning för att sänka omloppsbanan, följt av en passivation av satellitsystemen som utfördes i början av december samma år.
Återinträdet i jordens atmosfär
Den 7 september 2011 tillkännagav Nasa att ett okontrollerat återinträde i atmosfären av UARS var nära förestående och att det utgjorde en mindre risk för allmänheten.[5] Den 15 september 2011 var UARS i omlopp mellan 265 och 235 kilometer över jordytan. Återinträdet beräknades inträffa den 23 september 2011.[6] Nasa varnade för att vissa skrotdelar kunde ta sig igenom atmosfären ända ner till marknivå.[7]
Klockan 07.46 (UTC) den 24 september 2011 tillkännagav Nasa på UARS webbplats att Joint Space Operations Center vid militärflygplatsen i Vandenberg i Kalifornien sagt att satelliten inträtt i atmosfären över Stilla havet. I början framkom inga exakta uppgifter om klockslag och plats.[8][9] Nicholas Johnson vid Nasas Johnson Space Center menade att de inte visste var nedslagsplatsen fanns och kanske aldrig kommer att få veta det.[10] Joint Space Operations Center meddelade dock senare att återinträdet skedde klockan 04.00 (UTC) den 24 september över 14°6′0″S 170°6′0″V / 14.10000°S 170.10000°V, strax utanför Amerikanska Samoa. Enligt Nasa skulle delar av satelliten slagit ner mellan 480 och 1 300 kilometer nordost om positionen för atmosfärinträdet.[4]
Externa länkar
- UPPER ATMOSPHERE RESEARCH SATELLITE (UARS) PROJECT SCIENCE OFFICE PAGE
- Nasas UARS-webbsida
- Missions: UARS (NASA Science)
- UARS Mission Updates (NASA)
- The Halogen Occultation Experiment (HALOE)
- Wikimedia Commons har media som rör Upper Atmosphere Research Satellite.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Upper Atmosphere Research Satellite, 22 augusti 2012.
Fotnoter
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=2015-007A. Läst 28 mars 2020.
- ^ W. Henry Lambright (2005). NASA and the Environment: The Case of Ozone Depletion, ”The UARS controversy” s. 43f.
- ^ ”Orbital Debris Quarterly News”. NASA. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111020092342/http://orbitaldebris.jsc.nasa.gov/newsletter/pdfs/ODQNv15i3.pdf. Läst 10 september 2011.
- ^ [a b] ”Final Update: NASA's UARS Re-enters Earth's Atmosphere”. Arkiverad från originalet den 25 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180225204106/https://www.nasa.gov/mission_pages/uars/index.html. Läst 27 september 2011.
- ^ David, Leonard (7 september 2011). ”Huge Defunct Satellite to Plunge to Earth Soon, NASA Says”. Space.com. http://www.space.com/12859-nasa-satellite-falling-space-debris-uars.html. Läst 10 september 2011.
- ^ Tariq Malik (16 september 2011). ”Huge Defunct Satellite Falling to Earth Faster Than Expected, NASA Says”. Space.com. http://www.space.com/12982-dead-nasa-satellite-falling-earth-sept-24.html. Läst 17 september 2011.
- ^ ”Orbital Debris ORSAT”. NASA. http://orbitaldebris.jsc.nasa.gov/reentry/orsat.html. Läst 17 september 2011.
- ^ Joel Achenbach (September 24(updated)). ”NASA: Satellite debris has hit Earth”. http://www.washingtonpost.com/national/health-science/nasa-satellite-debris-might-hit-us/2011/09/23/gIQA5VmiqK_story.html?hpid=z2&wpisrc=al_national. Läst 24 september 2011.
- ^ ”Center for orbital and re-entry debris studies”. The Aerospace Corporation. Arkiverad från originalet den 24 september 2011. https://web.archive.org/web/20110924050046/http://reentrynews.aero.org/1991063b.html. Läst 24 september 2011.
- ^ ”UARS: When and Where Did It Go Down?”. ADRIAN WEST. Universe today. http://www.universetoday.com/89185/uars-when-and-where-did-it-go-down/#more-89185. Läst 25 september 2011. ”We don’t know where the debris field might be... We may never know.”
Vidare läsning
- Goddard Space Flight Center (1987). The UARS Instruments. I UARS Project Data Book, pp. 4–1–4-63. NASA.
Media som används på denna webbplats
UARS satellite