Uno Troili

Uno Troili
Född16 januari 1815[1][2]
Ransbergs Herrgård, Sverige
Död31 augusti 1875[1][2] (60 år)
Stockholm[3]
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5]
kartor
Medborgare iSverige[6][7]
SysselsättningMålare, kompositör
Redigera Wikidata

Gustaf Uno Troili, född den 16 januari 1815Ransbergs Herrgård i Värmland, död den 31 augusti 1875 i Stockholm, var en svensk porträttmålare. Han var systerson till Erik Gustaf Geijer.

Biografi

Troili tillhörde en gren av släkten Troili och växte upp i en musikalisk familjekrets och visade tidigt anlag för musik och bildande konst. Under sin skoltid i Stockholm tecknade han 1827 i konstakademins principskola. Han blev student 1835, vistades 1837 i Uppsala, där han i Erik Gustaf Geijers hus infördes i universitetsstadens intelligenskrets. Samma år ingick han som furir vid Värmlands fältjägare, där han utnämndes till löjtnant 1844.

Sin förste konstnärliga läromästare fick Uno Troili i kusinen kapten Henrik Lilljebjörn, som själv bara lämnade mindre betydande verk, då han var ritlärare för kammarherre Olof Nordenfeldts barn i Björneborg, samtidigt som guvernanten Cecilia Fryxell, som han svartkritsporträtterade. År 1842 började porträttmålaren överstelöjtnant Olof Johan Södermark handleda Troili, som fick bo hos honom i Stockholm och blev studiekamrat med hans son Per. De tecknade mest porträtt, kopierade och målade även likadana i original. Vintern 1844–1845 deltog de dessutom i teckning efter levande modell vid konstakademin. Sommaren 1845 flyttade familjen Södermark och Troili till Rom. Som verk från denna tid kan nämnas Landfolk på en osteria (Norrköpings museum), Fårherdar (Stockholms högskolas samling) och ett litet självporträtt (1847).

År 1848 begärde Troili avsked ur krigstjänsten och 1849 flyttade han hem. Där fick han omedelbart beställningar på porträtt, och det blev så gott som uteslutande sådana han därefter målade. Han blev mycket anlitad, höll under detta skede sina målningar i mörk färgskala, ur vilken ansiktets dagerpartier lysa fram. Till dessa mera "romantiska" porträtt hör bilderna av Fredrik Dahlgren (1851), lantmarskalken Lars Herman Gyllenhaal (1852, Riddarhuset), Pehr Westerstrand (1858, Par Bricole), Anders Retzius (1854, Karolinska institutet), hovmarskalken greve Gustaf Fredrik von Rosen, kommerskollegiets president Carl David Skogman (1855, Kommerskollegium), statsrådet Jonas Wærn (omkring samma år, Göteborgs museum) och grevinnan Charlotta av Ugglas (omkring 1856).

Troili reste hösten 1857 till Paris för att få nya intryck och förfina sin teknik. Han började måla på Thomas Coutures elevateljé och anpassade dennes teorier efter sin karaktär. Resultatet av dessa för hans utveckling betydelsefulla parisstudier blev en ljusare, luftigare ton, lätta skuggor, livligt hållna bakgrunder, ofta i ett mosaikartat spel av nyanser och en mjuk modellering med något akvarellartat i de sprittande penseldragen. Från denna tid kan nämnas porträtt av fruarna Elisabet Sofia Gyllenhaal, av H. Säck, C.A. Sjögren och av C. Montgomery-Cederhielm. Bland de många mansporträtten märks kanslirådet G. Myrman (1862, Järnkontoret), presidenten Fredrik Åkerman (1863, Kommerskollegium) och landshövding Olof Immanuel Fåhraeus (1865) på Göteborgs konstmuseum[8].

Senare återgick målaren till en mörkare kolorit och en fylligare penselföring. Under sina sista levnadsår kämpade Troili mot depressioner och en alltför självkritisk livssyn.

Troili var även verksam som tonsättare (pianostycken och några sånger), Bellmanssångare och amatörskådespelare.

Vid konstakademin blev han ledamot 1854, vice professor 1860 och ordinarie 1866 (efter Höckert) men var bara kortvarig sysselsatt som lärare. Han begärde tjänstledighet redan efter sitt första försök som lärare och tog avsked från befattningen 1867. År 1864 invaldes Troili som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien. Några kompositioner utgavs efter hans död. Troili finns representerad vid Nationalmuseum[9] i Stockholm, Värmlands museum och Norrköpings Konstmuseum[10].

Illustrationer

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00185426, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Netherlands Institute for Art History (på engelska), läs online, läst: 15 oktober 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ Norra begravningsplatsen: Kända personer, läs online, läst: 13 december 2016.[källa från Wikidata]
  5. ^ Troili, G.U., Svenskagravar.se, läs online, läst: 6 april 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016.[källa från Wikidata]
  7. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Göteborgs konstmuseum
  9. ^ Nationalmuseum
  10. ^ Holmer, Kerstin. (2000). Norrköpings Konstmuseum Katalog. Konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 485653271. https://www.worldcat.org/oclc/485653271. Läst 3 september 2020 

Vidare läsning

  • Asplund, Karl; Kjellin, Tor Helge (1915). Egron Lundgren : Uno Troili : minnesutställning, febr. 1915. Sveriges allmänna konstförening. Stockholm. Libris 2543227 
  • Förteckning på målningar och teckningar af Gustaf Uno Troili : utstälda i Akademiens för de fria konsterna lokal från d. 27 maj 1878. Stockholm. 1878. Libris 3138464 
  • Göthe, Georg (1917). Troili som musiker. Stockholm. Libris 2289420 
  • Kjellin, Helge (1917). Uno Troili 1815-1875. Sveriges allmänna konstförenings publikation, 99-0481499-6. Stockholm. Libris 8198547 
  • Uno Troili 1815-1875 : sommarutställning, Gripsholms folkhögskola 1970. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 341. Stockholm: Nationalmuseum. 1970. Libris 700573 
  • Uno Troili 1815-1875 : Prins Eugens Waldemarsudde juni-augusti 1975. Stockholm. 1975. Libris 3087311 

Media som används på denna webbplats