Uno Henning

Uno Henning
FöddKnut Uno Henning
11 september 1895
Katarina församling, Stockholm, Sverige
Död16 maj 1970 (74 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1918–1965
MakaRagni Wærn-Frisell
(1926–1970; hans död)
SläktingarEva Henning (styvdotter)
Thor Henning (bror)
Margareta Henning (brorsdotter)
Gunnar Ericsson (måg)
IMDb SFDb

Knut Uno Henning, född den 11 september 1895 i Katarina församling, Stockholm, död den 16 maj 1970 i Oscars församling, Stockholm,[1] var en svensk skådespelare.

Biografi

Efter att ha genomgått Frans Schartaus Handelsinstitut 1910–1913 blev han antagen till Dramatens elevskola där han studerade 1915–1917. Henning engagerades efter studierna vid Dramaten 1918–1925. En kortare tid var han anställd vid Vasateatern under Albert Ranfts ledning och vid Oscarsteatern 1926–1927, Dramaten 1927–1929, Blancheteatern 1930–1931, Oscarsteatern 1930–1931, Gösta Ekmans teatrar 1931–1935 och åter vid Dramaten 1935–1965.[2]

Han filmdebuterade 1919 i Rune Carlstens Ett farligt frieri och kom att medverka i 40-tal filmer och TV-produktioner. En minnesvärd roll gör han som kall och manipulativ läkare i Hasse Ekman-filmen Var sin väg (1948). År 1925 fick han förtroendet att recitera Nyårsklockan vid tolvslaget på Skansen.

Han var son till bagerifabrikören Karl Bernard Henning och Eleonora Henning, född Martin. Gift 1926 med Ragni Wærn-Frisell (1896–1984).[3] Uno Henning var styvfar till skådespelaren Eva Henning, bror till simmaren Thor Henning, samt svärfar till företagsledaren och politikern Gunnar Ericsson.[4]

Uno Henning är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[5]

Filmografi i urval

Teater

Uno Henning som Kalaf i Turandot på Dramaten, 1921.
Uno Henning som Razumichin, Lars Hanson som Raskolnikov, Signe Enwall som Dunja och Hilda Borgström som modern i Dostojevskijs Brott och straff på Dramaten, 1937.
Uno Henning som Hoederer i Jean-Paul Sartres Smutsiga händer på Dramatens lilla scen, 1949.
Gunn Wållgren och Uno Henning i Strindbergs Ett drömspel, 1955.

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1919Markis de LanglierÄventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		Karl HedbergDramaten
MervinFanvakt
Otto Rung		Tor HedbergDramaten
1920UlstrupParadsängen
Gunnar Heiberg		Karl HedbergDramaten
JamaretLåt oss skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac		Karl HedbergDramaten
1921OrestesElektra
Hugo von Hofmannsthal		Tor HedbergDramaten
DiktarenEtt drömspel
August Strindberg		Max ReinhardtDramaten[6]
Mäster OlofMäster Olof
August Strindberg		Dramaten[6]
Paul AlmkvistSvenskt folk
Ivar Thor-Thunberg		Gustaf LindenDramaten
KalafTurandot
Carlo Gozzi		Olof MolanderDramaten
1922Fabrizio ArcieriStulen lycka
Giuseppe Giacosa		Tore SvennbergDramaten
Edward LutonCirkeln
W. Somerset Maugham		Gustaf LindenDramaten
Walter, jägarnHerr Sleeman kommer
Hjalmar Bergman		Olof MolanderDramaten
AxellGurli
Henrik Christiernsson		Ragnar Hyltén-CavalliusHelsingborgs stadsteater
1923Mat BurkeAnna Christie
Eugene O'Neill		Karl HedbergDramaten[6]
SonenFöräldrar
Otto Benzon		Olof MolanderDramaten
1925Brutna vingar
Pierre Wolff		Gunnar KlintbergVasateatern[7]
Paul FrancisBrinnande jord
François de Curel		Gunnar KlintbergVasateatern[8]
HansDet stora barndopet
Oskar Braaten		Pauline BruniusVasateatern[9]
1926Jacques GaillacDe nya herrarna
Robert de Flers och Francis de Croisset		Gunnar KlintbergVasateatern[10][11]
PrinsenSvanevit
August Strindberg		Gunnar KlintbergVasateatern[12]
Doktor JohnssonDollar
Hjalmar Bergman		John W. BruniusOscarsteatern[13][14]
John ShandVad varje kvinna vet
J.M. Barrie		Pauline BruniusOscarsteatern[15]
BesanoHan som får örfilarna
Leonid Andrejev		Gösta EkmanOscarsteatern[16][17]
Harry (Jonas) UppmanMoloch
Erik Lindorm		John W. BruniusOscarsteatern[18][19]
PerLycko-Pers resa
August Strindberg		Rune CarlstenOscarsteatern[20]
1927AstolfLivet en dröm
Pedro Calderón de la Barca		Per LindbergDramaten[6]
1928FéréolDiktatorn
Jules Romains		Per LindbergDramaten
Peter HorningRyktbarhet
Arnold Bennett		Gustaf LindenDramaten
1929Hilary FairfieldSkiljas
Clemence Dane		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[21]
1930Michel SarterreEtt dubbelliv
Henri-René Lenormand
Harry Roeck-HansenBlancheteatern[22]
Doktor Ove BangFarmors revolution
Jens Locher		Pauline BruniusOscarsteatern[23]
Olaus PetriGustaf Vasa
August Strindberg		Gunnar KlintbergOscarsteatern[24]
En tjuvkomedi
Berndt Carlberg		Gösta EkmanOscarsteatern[25]
Hugh Bromilow, författareMordet i andra våningen
Frank Vosper		John W. BruniusOscarsteatern[26]
1931PhilippeDet svaga könet
Édouard Bourdet		Max ReinhardtOscarsteatern[27]
AsanoEn japansk tragedi
John Masefield		Per LindbergKonserthusteatern[28]
1932Jean MusseFrihetsligan (Musse ou l’école de l’hypocrisie)
Jules Romains		Per LindbergVasateatern[29]
Dr. Otto SiedlerVärdshuset Vita hästen (Im weißen Rößl)
Hans Müller och Ralph Benatzky		A.W. SandbergVasateatern[30]
KurtzKanske en diktare
Ragnar Josephson		Gösta EkmanVasateatern[31][32]
Steve CrandallBroadway
Philip Dunning och George Abbott		Mauritz StillerVasateatern[33][34]
Plom"Patrasket"
Hjalmar Bergman		Gösta EkmanVasateatern[35]
1933Baron Felix von GeigernGrand Hotel (Menschen im Hotel)
Vicki Baum		Gösta EkmanVasateatern[36]
Larry RenaultMiddag kl. 8 (Dinner at Eight)
George S. Kaufman och Edna Ferber		Gösta EkmanVasateatern[37][38][39]
Emile LarnoisBanken (La Banque Nemo)
Louis Verneuil		Hjalmar PetersVasateatern[38][40]
1934Pontius PilatusLångfredag (Good Friday)
John Masefield		Per LindbergVasateatern[41]
Mr. BrewerLondon City
John van Druten		Gunnar OlssonVasateatern[42]
George FergusonMän i vitt (Men In White)
Sidney Kingsley		Per LindbergVasateatern[43][44]
1935CelloKvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg		Rune CarlstenDramaten
MortimerMaria Stuart
Friedrich Schiller		Olof MolanderDramaten[6]
1936Gösta BerlingGösta Berlings saga
Selma Lagerlöf		Rune CarlstenDramaten[6]
1937Valdemar TornbladSkönhet
Sigfrid Siwertz		Alf SjöbergDramaten
U-båtschefenVår ära och vår makt
Nordahl Grieg		Alf SjöbergDramaten
Paul FrancisEn sån dag!
Dodie Smith		Rune CarlstenDramaten[45]
LéotranKhaki
Paul Raynal		Alf SjöbergDramaten
1938Direktör YorrickSpel på havet
Sigfrid Siwertz		Alf SjöbergDramaten
1939QuilleryMitt i Europa
Robert E. Sherwood		Rune CarlstenDramaten
RigaultNederlaget
Nordahl Grieg		Svend GadeDramaten
1940SlimMöss och människor
John Steinbeck		Alf SjöbergDramaten
Löjtnant Walter von ArneggDen lilla hovkonserten
Toni Impekoven och Paul Verhoeven		Rune CarlstenDramaten
1941EjlertHedda Gabler
Henrik Ibsen		Rune CarlstenDramaten[46]
Karl JohanDöbeln
Sven Stolpe		Alf SjöbergDramaten[47]
1942SvedjebondenRid i natt!
Vilhelm Moberg		Rune CarlstenDramaten[48]
1943CaesarBrutus
Sigfrid Siwertz		Alf SjöbergDramaten[49]
HåkonHelgonsaga
Karl Ragnar Gierow		Alf SjöbergDramaten[50]
Greve Raoul de VriaacMarkisinnan
Noël Coward		Carlo Keil-MöllerDramaten[51]
1944AntonioKöpmannen i Venedig
William Shakespeare		Alf SjöbergDramaten[52]
FrestarenTill Damaskus, del II
August Strindberg		Olof MolanderDramaten[52]
Löjtnant JodlAttentatet
Marika Stiernstedt		Alf SjöbergDramaten[52]
HugoInnanför murarna
Henri Nathansen		Carlo Keil-MöllerDramaten[52]
LeonardoBlodsbröllop
Federico García Lorca		Alf SjöbergDramaten[53]
1945Felix IIIÖdestimmen
Hjalmar Söderberg		Rune CarlstenDramaten[54]
Cæsar AnthoniusEn idealist
Kaj Munk		Olof MolanderDramaten[55]
ZeusFlugorna
Jean-Paul Sartre		Alf SjöbergDramaten[55]
FlorentIdolerna
Jean Cocteau		Rune CarlstenDramaten[55]
1946Carl OttoSilkeborg
Kjeld Abell		Rune CarlstenDramaten[56]
GarcinStängda dörrar
Jean-Paul Sartre
Alf SjöbergDramaten[56]
1947KubbenKranes konditori
Helge Krog		Rune CarlstenDramaten[57]
Theodore HickmanSi, iskarlen kommer
Eugene O'Neill
Olof MolanderDramaten[57]
1948Simonides, rabbinDe vises sten
Pär Lagerkvist		Alf SjöbergDramaten
MastersJohanna från Lothringen
Maxwell Anderson
Olof MolanderDramaten[58]
1949Greve EgmontEgmont
Johann Wolfgang von Goethe		Göran GenteleDramaten[59]
Thomas CromwellEn dag av tusen
Maxwell Anderson
Olof MolanderDramaten
HoedererSmutsiga händer
Jean-Paul Sartre
Rune CarlstenDramaten[60]
1951Sune StarkDet lyser i kåken
Björn-Erik Höijer		Ingmar BergmanDramaten[61]
1952Simonides, rabbinDe vises sten
Pär Lagerkvist		Alf SjöbergDramaten
1955AdvokatenEtt drömspel
August Strindberg		Olof MolanderDramaten
1960TiggarenTill Damaskus, del I
August Strindberg		Olof MolanderDramaten
1961DornMåsen
Anton Tjechov		Ingmar BergmanDramaten[62]
1963Greve Fontana, Riccardos farStällföreträdaren
Rolf Hochhuth		Stig TorsslowDramaten
KommerserådetSagan
Hjalmar Bergman		Ingmar BergmanDramaten[63]

Källor

  1. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  2. ^ Henning, Uno i Svenska män och kvinnor (1946)
  3. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1953, red. Stina Svensson, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1953 s. 444
  4. ^ ERICSSON, GUNNAR L V, direktör, Åtvidaberg i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 / s 316.
  5. ^ Hitta graven
  6. ^ [a b c d e f] Stig Torsslow, ”K Uno Henning”, Svenskt biografiskt lexikon band 18 (1969–1971), s. 645. Läst 24 september 2023.
  7. ^ Bo Bergman (11 oktober 1925). ”'Brutna vingar' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-10-11/276/11. Läst 29 augusti 2015. 
  8. ^ ”Brinnande jord”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22439&pos=317. Läst 11 juli 2015. 
  9. ^ ”Det stora barndopet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22441&pos=318. Läst 11 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 6 februari 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-02-06/35/8. Läst 2 augusti 2015. 
  11. ^ Bo Bergman (7 februari 1926). ”'De nya herrarna' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-02-07/36/11. Läst 2 augusti 2015. 
  12. ^ Bo Bergman (7 januari 1926). ”'Svanevit' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-01-07/5/4. Läst 29 augusti 2015. 
  13. ^ Bergman, Hjalmar (1926). Dollar: Komedi i tre akter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 5. Libris 1335534 
  14. ^ Bo Bergman (2 september 1926). ”Nya Oscarsteatern slog i går upp portarna”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-02/237/1. Läst 2 augusti 2015. 
  15. ^ ”Vad varje kvinna vet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22313&pos=161. Läst 11 juni 2015. 
  16. ^ ”Han som får örfilarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22315&pos=72. Läst 9 juni 2015. 
  17. ^ ”'Han som får örfilarna' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 13. 22 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-22/287/13. Läst 2 augusti 2015. 
  18. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  19. ^ Bo Bergman (14 november 1926). ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1926-11-14&toPublicationDate=1926-11-14. Läst 2 augusti 2015. 
  20. ^ Oscar Rydqvist (26 november 1926). ”'Lycko-Per' på Skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-26/322/11. Läst 6 januari 2016. 
  21. ^ ”Skiljas”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22107&pos=48. Läst 7 april 2016. 
  22. ^ ”Ett dubbelliv”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22109&pos=50. Läst 8 april 2016. 
  23. ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  24. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  25. ^ Bo Bergman (12 oktober 1930). ”'En tjuvkomedi' på Oscars”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-12/277/1. Läst 4 mars 2017. 
  26. ^ Bo Bergman (9 november 1930). ”'Mordet i andra våningen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-11-09/305/15. Läst 4 mars 2017. 
  27. ^ Bo Bergman (11 mars 1931). ”'Det svaga könet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1931-03-11/68/1. Läst 4 mars 2017. 
  28. ^ Bo Bergman (12 december 1931). ”Österländskt på Ekmans-teatern: 'En japansk tragedi' gjorde stor lycka”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-12/338/1. Läst 3 januari 2016. 
  29. ^ Bo Bergman (15 april 1932). ”Frihetsligan”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-15/101/14. Läst 27 augusti 2015. 
  30. ^ Åbergsson (7 september 1932). ”Vita hästen succès på Vasan: Trevligt sångspel, underhållande framfört”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1932-09-07/243/1. Läst 23 mars 2024. 
  31. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  32. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  33. ^ ”Broadway”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14529&pos=63. Läst 20 april 2024. 
  34. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
  35. ^ ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015. 
  36. ^ Bo Bergman (19 mars 1933). ”'Grand Hotel' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-19/76/7. Läst 14 juli 2015. 
  37. ^ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015. 
  38. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  39. ^ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015. 
  40. ^ ”Banken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14284&pos=29. Läst 5 juli 2015. 
  41. ^ ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015. 
  42. ^ ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015. 
  43. ^ ”Män i vitt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14191&pos=368. Läst 14 juli 2015. 
  44. ^ Teateralmanack 1934 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 125
  45. ^ Bo Bergman (2 september 1937). ”'En så'n dag' på Dramaten”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-09-02/237/1. Läst 8 januari 2016. 
  46. ^ Dagens Nyheter 1 mars 1941, s. 13. Läst 4 oktober 2023.
  47. ^ Dagens Nyheter 15 november 1941, s. 8. Läst 4 oktober 2023.
  48. ^ Dagens Nyheter 28 augusti 1942, s. 7. Läst 4 oktober 2023.
  49. ^ Dagens Nyheter 7 januari 1943, s. 1. Läst 4 oktober 2023.
  50. ^ Dagens Nyheter 2 mars 1943, s. 9. Läst 4 oktober 2023.
  51. ^ Dagens Nyheter 18 september 1943, s. 7. Läst 4 oktober 2023.
  52. ^ [a b c d] Erik Rudberg (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugoandra årgången (händelserna 1944) (Stockholm 1945), s. 190. Läst 24 september 2023.
  53. ^ Erik Rudberg (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugoandra årgången (händelserna 1944) (Stockholm 1945), s. 191. Läst 24 september 2023.
  54. ^ Erik Rudberg (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugotredje årgången (händelserna 1945) (Stockholm 1946), s. 167. Läst 24 september 2023.
  55. ^ [a b c] Erik Rudberg (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugotredje årgången (händelserna 1945) (Stockholm 1946), s. 168. Läst 24 september 2023.
  56. ^ [a b] Erik Rudberg (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugofjärde årgången (händelserna 1946) (Stockholm 1947), s. 164. Läst 24 september 2023.
  57. ^ [a b] Erik Rudberg (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugofemte årgången (händelserna 1947) (Stockholm 1948), s. 162. Läst 24 september 2023.
  58. ^ Erik Rudberg (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) (Stockholm 1949), s. 153. Läst 24 september 2023.
  59. ^ Erik Rudberg och Edvin Hellblom (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugosjunde årgången (händelserna 1949) (Stockholm 1950), s. 152. Läst 24 september 2023.
  60. ^ Dagens Nyheter 9 april 1949, s. 5. Läst 4 oktober 2023.
  61. ^ ”Det lyser i kåken”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/det-lyser-i-k%C3%A5ken. Läst 17 oktober 2015. 
  62. ^ ”Måsen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/måsen. Läst 19 oktober 2015. 
  63. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-1. Läst 20 oktober 2015. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Uno Henning SMOK.jpg
Uno Henning. Bild ur Svenska män och kvinnor, band 3 (1946).
Uno Henning i Turandot 1921.jpg
Uno Henning som prinsen i Turandot på Dramaten 1921.
Brott och straff, Dramaten 1937.jpg
Brott och straff på Dramaten 1937. Uno Henning som Razumichin, Lars Hanson som Raskolnikov, Signe Enwall som Dunja och Hilda Borgström som modern.
Uno Henning SVDA.jpg
Uno Henning i Smutsiga händer på Dramatens lilla scen, 1949.