Uniform m/1756

Uniform m/1756 för meniga soldater vid Jönköpings infanteriregemente. Illustration av Einar von Strokirch.

Uniform m/1756 var ett uniformssystem som användes inom Krigsmakten. Uniformsystemet var en vidareutveckling av den Karolinska enhetsuniformen. Uniformen togs särskilt fram för att minska antalet färgställningar, och göra uniformerna mer enhetliga i färg mellan olika regementen. En bidragande var att de svenska klädesmanufaktorier inte klarade av att producera tillräckligt med kläde för att utrusta de svenska soldaterna och att kostnaderna blev för höga. Existerande system hade inte heller fungerat, direktiven hade varit otydliga, många soldater bar också förslitna äldre modeller i brist på nyare. 1748 inlämnades ett förslag till reglemente över alla regementenas färger, vilket var ett försök att samla de tidigare bestämmelser som utfärdats för att skapa ordning. Därefter utfärdades kungliga förordningen 1756 som en förenkling av systemet.[1]

Uniformen ersattes vid infanteriet med uniform m/1765 och för kavalleriet ersattes den med uniform m/1779.

Utformning

Kappan och rocken skulle vid de flesta regementena vara av blått svenskt kläde, men kappkrage, rockkrage och uppslag av gult kläde. Fodret utgjordes av gult svenskt boj. Rocken var för manskap besatt med 19 tennknappar. Under rocken bars en gul armförsedd väst och gula knäbyxor, bägge i kläde. Till detta kom en vit skjorta i linne och på benen bars vita strumpor i ylle. Över strumporna bars vita stibletter som sattes fast under knät med läderremmar. Soldaterna bar lågskor med mässingsspännen. Runt halsen bars en svart halsduk i yllecrêpe. Håret skulle bäras uppknutet i nacken i form av en stångpiska och man bar en tricorne på huvudet.

För officerare gällde främst att materialet var av bättre kvalitet.

Utveckling

Uniformen behölls vid kavalleriet fram tills den ersattes av uniform m/1779. Vi infanteriet genomfördes dock flera förändringar under 1760-talet, som resulterade i uniform m/1765. Denna återgick till att flera färger återigen användes vid olika regementen. Detta då erfarenheter från Pommerska kriget visade på svårigheten att leda trupper i fält när flertalet kårer och regementen såg lika ut på slagfältet.

Förteckning över persedlar

Lista över de persedlar som användes inom uniformssystemet.

  • Vapenrock m/1756
  • Sko m/1756
  • Knäbyxa m/1756
  • Väst m/1756
  • Hatt m/1756
  • Stibletter m/1756
  • Strumpor m/1756

Uniformsutseende

Porträtt som visar personer i olika regementens uniformer.

Armén var under 1700-talet indelad i den indelta armén som utgjordes av utskrivna bönder, samlade i landskapsregementen, samt den Värvade armén som utgjordes av värvade trupper. De senare var inkallade året om, och utgjorde militära resurser i rikets större städer och dess fästningar. Till armén hörde även Arméns flotta vilken utgjorde en kombinerad infanteri- och marinresurs, artilleriet samt generalstaben.

Kungliga Flottan bestod under 1700-talet av Örlogsflottan som hade bas främst i Karlskrona. Men enheter kunde finnas även i Stockholm och Göteborg. 1756 tillkom Arméns flotta som ansvarade för kust- och skärgårdskrigsföring varför örlogsflottan kunde bli mer av en högsjöflotta.

Källor

Noter

  1. ^ Kungl Södermanlands regemente under 350 år Red. Henricson & Ohlsson s. 560-561.

Media som används på denna webbplats

E G von Eckstedt.jpg
Erik Gustaf Ekstedt, adlad von Eckstedt, (1714-1792). Iklädd uniform för en officer i Hamiltonska regementet (Änkedrottningens livregemente), med Svärdsordens riddartecken på bröstet.
Porträtt. Per Brahe, 1746- 1772. Pastell - Skoklosters slott - 81937.tif
Notera: Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Porträtt.Per Brahe, 1746- 1772. Pastell.
Peter von Stierneman (1722‑1768) av Pasch.jpg
Porträtt föreställande kaptenlöjtnant Peter von Stierneman (1722‑1768), avbildad iklädd uniform m/1756 för flottan/amiralitetet. Under rocken syns ett harnesk, och under armen hans tricorne. På bröstet bär han Svärdsordens riddartecken. Målningen tillskriven Lorens Pasch den yngre ca 1760.
Claes Cederström.jpg
Claes Cederström (1726-1778) avporträtterad av Johan Henrik Scheffel. Har tillhört Familjen Cederström, Beatelunds och Rikstens fideikommiss, Södermanland.
Carl Constantin De Carnall.jpg
Porträtt av Carl Constantin De Carnall (1711-1773). Okänd konstnär.
Georg Gustaf Wrangel.jpg
Porträtt av Georg Gustaf Wrangel (1728-1795) iklädd uniform med bröstharnesk. Målning utförd av Lorens Pasch den yngre ca 1760.
Fredrik Ulrik Wrangel af Sauss.jpg
Porträtt föreställande generalmajoren friherre Fredrik Ulrik Wrangel af Sauss iklädd uniform m/1756 för Östgöta kavalleriregemente samt bröstharnesk. Rocken har förgyllda knappar och han bär svärdsorden - midjebild Signerad och daterad Krafft 1770. Olja på duk, 69 x 55 cm.
Jönköpings regemente 1756.jpg
Två meniga soldater ur Jönköpings infanteriregemente klädda i uniform m/1756. Illustration av Einar von Strokirch.
Uniform m1756.jpg
Soldat i uniform m/1756 för Dalregementet
Johan Reinhold Wrangel.jpg
Greve Johan Reinhold Wrangel till Sauss (1717-1794)
Carl Vilhelm Leijionhufvud.jpg
Porträtt av Carl Vilhelm Leijonhufvud iklädd uniform m/1756 för Cronhielmska regementet, med harnesk. Under armen syns hans tricorne.
Carl Vilhelm Åkerhielm af Blombacka.jpg
Porträtt av Carl Vilhelm Åkerhielm af Blombacka (1735-1806) iklädd uniform för Västgöta kavalleriregemente. Han bär harnesk under rocken, och håller en tricorn under armen. Målning av okänd konstnär från ca 1760.
Magnus Fredrik Brahe.jpg
Porträtt av Magnus Fredrik Brahe uniform för Södra skånska kavalleriregementet med bröstharnesk och armbindel som signalerade Gustav III:s statsvälvning 1772. Porträtt i pastell av Gustaf Lundberg. Tillhör Nordiska museet med inventarienummer: NM.0074612
Arvid von Göben.jpg
Porträtt föreställande kaptenen Arvid von Göben (1713-1794) i uniform m/1765 för Dalregementet. Von Göben bär på bröstet även riddartecknet av Svärdasorden, samt en tricorne under armen. Målning från 1796 av Karl Fredrik Brander.
Mattias Alexander von Ungern-Sternberg med harnesk.jpg
Författare/Upphovsman: Nationalmuseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Mattias Alexander von Ungern-Sternberg, Född 1689, Död 1760. Avmålad av: Johan Henrik Scheffel, svensk, Född 1690, Död 1781. Tillskriven. Nationalmuseums inventarienummer: NMGrh 1526