Ungerska

Ungerska
Magyar nyelv
Talas iUngern Ungern
Rumänien Rumänien
Slovakien Slovakien
Vojvodina Vojvodina (Serbien)
Ukraina Ukraina
Kroatien Kroatien
Österrike Österrike
Slovenien Slovenien
RegionCentraleuropa
Antal talare12,5 miljoner
Statusstabilt
Språkfamiljuraliska
Officiell status
Officiellt språk iUngern Ungern
Slovenien Slovenien
Vojvodina Vojvodina (Serbien)
Europeiska unionen Europeiska unionen
Språkmyndighet-
Språkkoder
ISO 639‐1hu
ISO 639‐2hun
ISO 639‐3Endera:
hun – Modern ungerska
ohu – Gammal ungerska
SILHNG
Regioner där ungerska talas.

Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk[1] som framför allt talas i Ungern, där det är officiellt språk. Utöver det talas ungerska även i Transsylvanien i nuvarande Rumänien, Slovakien, Vojvodina i Serbien, Transkarpatiens oblast i Ukraina, Kroatien, Slovenien och Österrike. Språket skrivs med det latinska alfabetet.[2]

I Slovakien, där ungerska talas av omkring 520 000 människor (eller tio procent av befolkningen), är språket koncentrerat till landets södra delar, längs med gränsen till Ungern. Språkets närmaste släktingar är mansiskan och chantiskan, som talas mellan Uralbergen och floderna Ob och Irtysj i Sibirien.

Sedan 1 maj 2004 är ungerskan ett av EU:s officiella språk. Med 12,5 miljoner talare är ungerskan den uraliska språkfamiljens största medlem.

Fonologi

Följden i det 44-bokstaviga ungerska alfabetet är följande:[3]

a, á, b, c, cs, d, dz, dzs, e, é, f, g, gy, h, i, í, j, k, l, ly, m, n, ny, o, ó, ö, ő, p, q, r, s, sz, t, ty, u, ú, ü, ű, v, w, x, y, z och zs.

Basen är det latinska alfabetet, men ungerskans alfabet har dock utökats med vissa specifika bokstavskombinationer och accenter. En akut accent över en vokal markerar att den ska uttalas långt. När bokstäverna ö och ü ska uttalas långt ersätts prickarna med dubbla akuta accenter.

Konsonanter

Ungerskan har följande konsonantsystem (ovanliga grafem är markerade i fetstil):

FonemVanligaste
ljudvärdet
i IFA
Vanligaste
grafemet
[tonad]artikuleringsställeartikuleringssätt
/p/[p]p-bilabialklusil
/b/[b]b+bilabialklusil
/t/[t̪]t-laminal dentalklusil
/d/[d̪]d+laminal dentalklusil
/c/[cç] eller [c]ty-palatalaffrikata eller klusil
/ɟ/[ɟʝ] eller [ɟ]gy+palatalaffrikata eller klusil
/k/[k]k-velarklusil
/g/[ɡ]g+velarklusil
/f/[f]f-labiodentalfrikativa
/v/[v]v+labiodentalfrikativa
/s/[s̻]sz-laminal denti-alveolarfrikativa
/z/[z̻]z+laminal denti-alveolarfrikativa
/ʃ/[ʃ]s-postalveolarfrikativa
/ʒ/[ʒ]zs+postalveolarfrikativa
/j/[j] eller [ʝ]j, ly+palatalfrikativa eller approximant
/h/[h] eller [ɦ]
([x] eller [ç]
finalt)
h, ch±glottalfrikativa
/ts/[ts̻]c-laminal denti-alveolaraffrikata
/dz/[dz̻]dz+laminal denti-alveolaraffrikata
/tʃ/[tʃ]cs-postalveolaraffrikata
/dʒ/[dʒ]dzs+postalveolaraffrikata
/l/[l̪]l+laminal dentallateral konsonant
/r/[r̪]r+laminal dentaltremulant
/m/[m]m+bilabialnasal
/n/[n̪]n+laminal dentalnasal
/ɲ/[ɲ]ny+palatalnasal

Nästan alla konsonanter har en dubbel motsvarighet som skrivs genom att dubblera bokstaven, exempelvis bb, pp och ss, eller genom att dubblera den första bokstaven i en digraf, exempelvis ssz, nny och ddzs. Jämför svenskans t i hat och hatt.

Förr i tiden uttalades ly och j på olika sätt, vilka nuförtiden i standardspråk uttalas på samma sätt.

Affrikatorna /cç/ och /ɟʝ/ förekommer som klusilerna ([c] och [ɟ]) i formellt tal.

Vokaler

FonemVanligaste
ljudvärdet
i IFA
Vanligaste
grafemet
[bakre][rundad][sluten][öppen][lång]
/a/[ɒ]a++-+-
/aː/[aː]á+--++
/o/[o]o++---
/oː/[oː]ó++--+
/u/[u]u+++--
/uː/[uː]ú+++-+
/e/[ɛ]e---+-
/eː/[eː]é----+
/i/[i]i--+--
/iː/[iː]í--+-+
/ø/[ø]ö-+---
/øː/[øː]ő-+--+
/y/[y]ü-++--
/yː/[yː]ű-++-+

Längdskillnaden hos slutna vokaler är inte alltid regelbunden. Flera dialekter saknar fonemen /iː/, /uː/ samt /yː/. Vardagligt tal skiljer sig ibland från det skrivna (exempelvis uttalas unió [uːnioː].

Även om det inte förekommer i huvudstaden Budapest så skiljer ungefär hälften av alla ungersktalande på fonemen /e/ och /ɛ/. Ett exempel är ordet mentek som representerar fyra olika ord på regional standard: [mentek] "ni går", [mentɛk] "de gick", [mɛntek] "jag räddar" samt [mɛntɛk] "de är förskonade". I Budapest faller alla dessa ihop till [mɛntɛk].

Förr existerade det i ungerskan en vokal, ë (vilken representerade [ɛ]), men efter språkreformerna under 1800- och 1900-talet avskaffades den. I ungerskan finns det på grund av landets centralisering inte särskilt många dialekter. Ett undantag är dock Csángó-folket i östra Rumänien, som har levt där nästan lika länge som Ungern har funnits.

Grammatik

Ungerskan har en grammatik som liknar övriga finsk-ugriska språk.

Verb

Ungerskans verb har två huvudsakliga konjugationer: subjektiv böjning som vänder sig mot subjektet i en sats och objektiv böjning som vänder sig mot objektet i en sats. Därtill kommer mindre använda former.

I den subjektiva formen förses verbet med subjektiva personändelser kombinerade med numerus, dvs första, andra och tredje person får egna ändelser för singularis respektive pluralis, totalt 6 olika ändelsegrupper. Grundformen för verb som används i ordböcker är tredje person singularis, och den formen har ingen ändelse, med undantag för de så kallade -ik-verben (se nedan) som anges med sin -ik-ändelse.[4]

Ungerska subjektiva konjugationer
Personändelserexempelsvenska
Första person singularis (jag)-k, (-ok, -ek, -ök)LátokJag ser
Andra person singularis (du)-sz, -l (-ol, -el, -öl)LátszDu ser
Tredje person singularis (han/hon/hen)- (ingen ändelse), -ikLátHen ser
Första person pluralis (vi)-unk, -ünkLátunkVi ser
Andra person pluralis (ni)-tok, -tek, -tökLátokNi ser
Tredje person pluralis (de)-nak, -nekLátnakDe ser

I vissa fall används en så kallad bindevokal i ändelsen som o i látok där ändelsen alltså är -ok.

Det är möjligt att överspecificera formerna, exempelvis én látok (jag ser, med "jag" utskrivet som én), te látsz, ő lát osv, trots att det framgår av ändelsen att verbet avser en viss person och numerus. Detta används bara när det behöver understrykas att "det är verkligen jag som ser" osv.

I tredje person singularis har de flesta verb ingen ändelse, men en mycket använd verbgrupp är de så kallade -ik-verben, som i tredje person singularis har en -ik-ändelse, exempelvis dolgozik (hen arbetar), eszik (hen äter) iszik (hen dricker) osv.[5]

När verbet har ett bestämt objekt används de objektiva böjningarna, återigen i personändelser kombinerade med numerus, ytterligare 6 olika ändelsegrupper:

Ungerska objektiva konjugationer
Personändelserexempelsvenska
Första person singularis (jag)-m (-om, -em, -öm)Látom a vonatotJag ser tåget
Andra person singularis (du)-d (-od, -ed, -öd)Látod a vonatotDu ser tåget
Tredje person singularis (han/hon/hen)-ja, -je, -iLátja a vonatotHen ser tåget
Första person pluralis (vi)-juk, -jükLátjuk a vonatotVi ser tåget
Andra person pluralis (ni)-játok, -itekLátjátok a vonatotNi ser tåget
Tredje person pluralis (de)-ják, -jék, -ikLátják a vonatotDe ser tåget

Substantiv

Ungerskans substantiv har inga genus, men väl 18 kasus (samt 6 kasus för singularformer) som bildas med hjälp av ändelser. Med undantag för prepositionen mint (än) används bara postpositioner. Postpositioner som böjs i något kasus kan användas som prepositioner, men detta bruk används bara i de fall som talaren önskar betona orden i meningen annorlunda.

Ungerska kasus på substantiv

I ungerskan är nominativ ett omarkerat kasus (exempelvis az alma, äpplet) och ackusativformen markeras med suffixet -t (az almát, som i jag äter äpplet). Hälften av de följande kasus uttrycker en tredelad kombination av ursprung-plats-riktning eller yta-inuti-närhet vilket ger 3x3 dvs 9 ytterligare kasus, och det finns ett speciellt elativ som uttrycker en kombination av ursprung och inuti: inifrån eller ur, ex hajóból "inifrån/ur skeppet".

Detta är en förenklad sammanfattning av ungerskans 18 + 6 kasus, fullständiga kasus har sex olika deklinationer.[6]

Allmänna ungerska kasus
kasusändelsemeningexempelsvenska
Nominativ- (inget för singularis) -k (för pluralis)hajó, hajókskepp, (många) skepp
Ackusativ-thajókatFlickan köpte skeppet
Dativ-genitiv-nak, -nekåthajónakåt skeppet
Inessiv-ban, -benihajóban(han var) i skeppet
Elativ-ból, -bőlurhajóból(gick ut) ur skeppet
Illativ-ba, -bein ihajóba(gick) in i skeppet
Adessiv-nál, -nélhos, vidhajónál(stod) vid skeppet
Ablativ-tól, -tőlriktning frånhajótól(gick) från skeppet
Allativ-hoz, -hez, -hőzriktning tillhajóhoz(gick) till skeppet
Superessiv-nhajón(ovan) på skeppet
Delativ-ról, -rőlriktning ned ifrån, omhajórólom skeppet (en bok om skeppet), ned från skeppet
Sublativ-ra, -reriktning upp på, tillhajóra(gick) upp på skeppet
Terminativ-igfram till (spec om tid)tízigfram till klockan tio
Kausal-finalértförhajóértför (ett) skepp
Komitativ-val, -velmedhajóval(jag ankom) med skepp
Translativ-vá, -vé(göra) tillhajóvá(göra) till skepp
Essiv formalis-ként, -képp(en)såsomhajókéntsåsom båt
Essiv-modal-ul, -ülsåsomhajóulsåsom båt
Temporal-korvid (om tid)hétkorvid (klockan) sju
Ungerska kasus som endast är tillämpliga på singularis
kasusändelsemeningexempelsvenska
Iterativ-nta, -ntevarje (om tidpunkter)éventaårligen
Distributiv-nkéntper, på, omperckéntper minut
Komitativ-stul, -stültillsammans medfeleségstülsom hustru (till)
Multiplikativ-szor, -szer, -szörgångersokszormånga gånger
Lokativ-t, -ttiPécsetti Pécs (ålderdomlig form)

Adjektiv

Adjektiven i ungerska har samma grundform i singularis och pluralis, exempelvis a csúnya macska (den fula katten) vs a csúnya macskák (de fula katterna).

När ett adjektiv emellertid står självständigt i predikativ (som i svensk predikatsfyllnad) eller när det används som ett substantiv, kommer det att böjas i numerus som ett substantiv. Exempel: a macska csúnya volt (katten var ful) vs a macskák csúnyák voltak (katterna var fula) - notera hur adjektivet csúnya nu får numerus csúnyák. I vissa fall kan även adjektiv som slutar på vokal få ytterligare en bindevokal, exempelvis szomorúak (ledsna).[7]

Adjektiven kan kompareras i fyra regelbundna former som använder en kombination av prefix och suffix (ändelser), och där en bindevokal används före suffixet om adjektivet slutar på en konsonant:[8]

Ungerska komparationer
Formprefix/suffixexempelsvenska
Positiv-nagystor
Komparativ-bbnagyobbstörre
Superlativleg- -bblegnagyobbstörst
Översuperlativlegesleg- -bblegeslegnagyobbstörre än störst

Vissa adjektiv har en oregelbunden komparation, exempelvis szép, szebb, legszebb (vacker, vackrare, vackrast), eller sok, több, legtöbb (många-mycket, flera-mera, flesta-mest).[9]

Historia

Ungrarna skiljde sig cirka 3000 år före Kristus från de andra finsk-ugrisk-talande stammarna, vilket har lett till att bland andra finnar, ester och mordviner, vars förfäder levde tillsammans mycket längre, i dag inte längre förstår ungerskan. Efter att språken skiljt sig åt levde den ungerska stammen i c:a 1600 år på de sydryska stäpperna där de tog upp ett antal ord från persiska (farsi), kaukasiska och turkiska. När man slog sig ned i nuvarande Ungern runt år 896 etablerade man nya kontakter vilket ledde till lånord från slaviska, tyska och medeltida latin.[10]

Likheter mellan ungerska och finska

Det finns ett antal ord som har en och samma betydelse i ungerskan och finskan, och liknar varandra:[11]

  • Vatten: ungerska = víz; finska = vesi (vete-, vede-)
  • Liv: ungerska = élet; finska = elämä
  • Blod: ungerska = vér; finska = veri (vere-)
  • Hjärta: ungerska = szív; finska = sydän
  • Lever: ungerska = máj; finska = maksa
  • Hand: ungerska = kéz; finska = käsi
  • Slicka: ungerska = nyal; finska = nuolla (Ordet tunga (även språk) heter nyelv på ungerska, vilken kan hittas i finskans niel(lä) i betydelsen svälja. Medan tunga (även språk) heter kieli på finska.)
  • Öga: ungerska = szem; finska = silmä
  • Bi: ungerska = méh; finska = mehiläinen
  • Honung: ungerska = méz; finska mesi (Även om det från det svenska språket tagna ordet hunaja är mer brukligt i finskan idag. Saft på finska heter för övrigt mehu, orden bi och honung visar att man i sitt gemensamma urhem idkat honungsinsamling.)
  • Pil: ungerska = nyíl; finska = nuoli (Fågel heter madár på ungerska, men gås heter lúd vars ord har sitt gemensamma ursprung i finskans ord för fågel som är lintu. För drygt 5000 år sedan i urhemmet var vid sidan av insamlandet även jakten viktig, se även det gemensamma ordet för horn. Liknande namnförskjutningar som hittas mellan gås och fågel hittar man även i det ungerska ordet för orm som heter kígyó, medan kyy betyder specifikt huggorm på finska. Ungerskans vas betyder järn på svenska, medan vaski på finska är koppar. Används idag i ordet vaskikäärme (sv: kopparorm), medan koppar i allmänt brukar vara det från svenska språket tagna ordet kupari. Ett sista exempel på hur ordens betydelse förändras är ordet ár som är ungerska och betyder pris, medan finskans arvo betyder värde.)
  • Horn: ungerska = szarv; finska sarvi
  • Sten: ungerska = ; finska = kivi
  • Träd: ungerska = fa; finska = puu
  • Natt: ungerska = éj; finska =
  • Vi: ungerska = mi; finska = me
  • Ni: ungerska = ti; finska = te

I ungerskan och finskan har också en del konsonantskiftningar inträffat, exempelvis mellan h och k. Finskan har dessutom bevarat ändelsen -i i sitt språk. Finskt ordinitialt k motsvaras av h i ungerskan om det där följs av bakre vokal:

  • Fisk: ungerska = hal; finska = kala
  • Tre: ungerska = három; finska = kolme
  • Sex: ungerska = hat; finska = kuusi

Ungerskan har även diverse lånord, bland andra följande:

  • Turkiska lånord: alma (äpple), bor (vin), apa (far), anya eller anyu (mor), sisak (hjälm) och baksis (dricks)
  • Tyska lånord: kvártély (militärt kvarter), kugli (klot), spicli (spion [vardagligt]), táska (väska), dzseki (jacka), tipp (tips), heccelni (hetsa), vicc (vits, rolighet) och andra ord med militär anknytning (exempelvis hapták från Habtacht, egzecéroz från exezieren, mars! från marschieren och kuss från kuschen)
  • Tjeckiska lånord: király (kung), kukorica (majs) och stadsnamn med ändelsen -grád (Visegrád)
  • Latinska lånord: centrum (centrum) och skandallum (skandal, [ålderdomligt])
  • Franska lånord: csekk (check), bál (bal), garázs (garage), balkon (balkong) och restaurant (restaurang)
  • Romska lånord: csávó (karl), csaj (tjej), kéró (hus) och lóvé (pengar) (Dessa ord är slang.)
  • Finskt lånord: szauna (bastu)
  • Svenskt lånord: ombudsman (ombudsman)

Källor

  1. ^ ”Glottolog 4.4 - Hungarian”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/hung1274. Läst 5 juli 2021. 
  2. ^ ”ScriptSource - Hungarian written with Latin script”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=wrSys_detail&key=hu-Latn. Läst 5 juli 2021. 
  3. ^ ”Hungarian language, alphabet and pronunciation”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/hungarian.htm. Läst 5 juli 2021. 
  4. ^ Storlind, Eugen (2002). ”Verb (anger handlingar)”. Ungersk grammatik. Helsingborg: Storlinds förlag. sid. 26-27. Libris 8408018. ISBN 91-87352-17-6 
  5. ^ Lavotha, Ödön; Csilla Lavotha (1973). ”Konjugation”. Ungersk grammatik. Lund: Almqvist & Wiksell, Studentlitteratur. sid. 102-103. Libris 7218104. ISBN 91-20-03877-1 
  6. ^ Lavotha, Ödön; Csilla Lavotha (1973). ”Formlära”. Ungersk grammatik. Lund: Almqvist & Wiksell, Studentlitteratur. sid. 37. Libris 7218104. ISBN 91-20-03877-1 
  7. ^ Dugántsy, Mária (2005). ”Nomina”. Ungersk grammatik 1 (2). Uppsala: Finsk-ugriska institutionen. sid. 13. Libris 10648299. ISBN 9197210420 
  8. ^ Storlind, Eugen (2002). ”Adjektiv (egenskapsord)”. Ungersk grammatik. Helsingborg: Storlinds förlag. sid. 47-51. Libris 8408018. ISBN 91-87352-17-6 
  9. ^ Lavotha, Ödön; Csilla Lavotha (1973). ”Adjektiv”. Ungersk grammatik. Lund: Almqvist & Wiksell, Studentlitteratur. sid. 80. Libris 7218104. ISBN 91-20-03877-1 
  10. ^ Dugántsy, Mária (2005). ”Ordlära - Szótan”. Ungersk grammatik 1 (2). Uppsala: Finsk-ugriska institutionen. sid. 9. Libris 10648299. ISBN 9197210420 
  11. ^ ”Unkari - sukulaiskieli” (på finska). Suomi – Unkari Seura. 28 augusti 2008. https://suomiunkari.fi/kieli/unkari-sukulaiskieli/. Läst 5 juli 2021. 

Se även

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Flag of Croatia.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Slovenia.svg
The flag of Slovenia.
"The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Wikipedia-logo-v2.svg
Författare/Upphovsman: Version 1 by Nohat (concept by Paullusmagnus); Wikimedia., Licens: CC BY-SA 3.0
New Wikipedia’s logo. See also File:Wikipedia wordmark.svg for the wordmark, and File:Wikipedia-logo-v2-wordmark.svg for the logo+wordmark.
Idioma húngaro.PNG
Författare/Upphovsman: Fobos92, Licens: CC BY-SA 4.0
Hungarian language