Undersåkers socken

	Undersåkers socken; Socken
	Sylarna;
Land	Sverige
Landskap	Jämtland
Kommun	Åre kommun
Bildad	medeltiden
Area	2 240 kvadratkilometer
Upphov till	Undersåkers kommun; Undersåkers församling
Motsvarar	Undersåkers distrikt
Tingslag	Jämtlands västra domsagas tingslag (1940-01-01–1970-12-31); Undersåkers och Offerdals tingslag (1916-08-25–1939-12-31); Undersåkers tingslag (–1916-08-24)
Karta
	Undersåkers sockens läge i Jämtlands län. Undersåkers sockens läge i Jämtlands län.
Koordinater	63°19′39″N 13°23′11″Ö / 63.3275°N 13.38638889°Ö
	; Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod	2572
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Undersåkers distrikt
	Redigera Wikidata

Undersåkers socken i Jämtland ingår sedan 1974 i Åre kommun och motsvarar från 2016 Undersåkers distrikt.

Socknens areal är 2 239,80 kvadratkilometer, varav 2 162,37 land.^[1] År 2000 fanns här 3 050 invånare.^[2] Tätorten Järpen samt tätorten och kyrkbyn Undersåker med sockenkyrkan Undersåkers kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Undersåkers socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Undersåkers församling och för de borgerliga frågorna till Undersåkers landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Åre kommun.^[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Undersåker, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.^[3]

Geografi

Undersåkers socken ligger kring Indalsälvens källflöden, inklusive Järpströmmen. Socknen har smala dalbygder omgivna av höglänt skogsmark och kalfjäll med högfjäll i väster, där toppen Storsylen i Sylarna når 1 762 meter över havet.^[4]^[5]^[1]

Områdets nordöstra delar kring största orten Järpen är mest bebyggd och genom detta område går europaväg 14 samt Mittbanan (Östersund-Storlien).

Undersåkers socken har några av de av turister mest besökta fjällområdena i Jämtland. Här ligger bland annat Sylarna, Blåhammarfjället, Snasahögarna, Anarisfjällen samt norra delarna av Lunndörrsfjällen. Själva Lunndörrspasset (Lunndörren) ligger inom socknen. I Indalsälven ligger de kända Ristafallen.

Bland orter och platser inom socknen kan, förutom Järpen, nämnas Undersåkers kyrkby, Undersåkers stationssamhälle, Hålland, Edsåsdalen, Ottsjö, Vålådalen, Vallbo, Anarisstugan, Lunndörrsstugorna, Vålåstugorna, Tranris, Sylarnas turiststation, Tjallingen, Storulvån samt Blåhammarens fjällstation, den senare på gränsen till Åre socken i norr.

Geografisk avgränsning

Gränsen mellan Storsjö socken och Undersåkers socken vid Vålösjöns södra spets som också utgör gräns mellan Härjedalen och Jämtland.

Undersåkers socken avgränsas i norr av Åre socken, i nordost av Kalls socken samt Alsens socken och i öster av Mörsils socken.

I sydost avgränsas socknen på en kortare sträcka av Hallens socken, för att därefter i söder huvudsakligen avgränsas dels av Ovikens socken öster om Lunndörren, dels av Storsjö socken väster om Lunndörren till gränsen mot Norge i sydväst. Både Ovikens och Storsjö socknar ligger i Bergs kommun. Storsjö tillhör dock landskapet Härjedalen.

I väster gränsar Undersåkers socken mot Tydals kommun i Trøndelag fylke. Längst i nordväst finns en kil av socknen, som sticker upp norrut mot Bäckröset (Rikröse nr 158). I kilen gränsar socknen på en sträcka av cirka 3 km mot Meråkers kommun i Trøndelag fylke.

Bebyggelsehistoria

De äldsta byarna

De byar och boställen som fanns under medeltiden och 1500-talet var Edsåsen, Hallen, Hålland, Hårsta, Järpen, Mo, Nyland, Ottsjö, Rista, Romo, Stamgärde, Svensta och Äggen. Dessutom tillkom Prästbordet och ett stort antal ödesbölen. Byn Ottsjö i söder var den mest avsides belägna agrara bebyggelsen. De stora fjälltrakterna i väster och söder räknades till Undersåkers lappmark, inklusive de samiska skattefjällen.^[6]

Nybyggen

Under 1800-talet upptogs flera nybyggen söder om Ottsjön på Vålådalens kronoavradsland. Dessa var Fångåmon, Vallbo och Vålådalen. Fångåmon skattlades 1831 för Per Estensson. Nybygget uppfördes av brodern Nils Estensson 1835 och blev skattehemman 1871. För Vallbo (tidigare Movallen) erhöll Erik Nilsson i Ottsjö tillstånd att anlägga ett nybygge 1833. Vallbo omgjordes 1859 till ett skattehemman. Vålådalen skattlades 1858 och blev omgjort till skattehemman 1861.^[6]

Dalen med Gräpplingens kronoavradsland var ett kronohemman som skattlades 1797/1798. Vid skattläggningen var nybyggaren Erik Göransson.^[6]

Skårrsdalen var ett annat krononybygge, som anlades på Kjösjö kronoavradsland och skattlades 1858. Anders Jönsson i Stamgärde och Esten Ersson i Dalen hade erhållit tillstånd att anlägga nybygget 1826. Skårrsdalen omgjordes 1872 till skattehemman.^[6]

Fornlämningar

Inom Undersåkers socken har man hittat cirka 45 fornlämningar. Det rör sig dels om boplatser från stenåldern, dels om några stensättningar från fångstkulturen, vilka delvis ligger i fjällterräng. Vidare finns i bygden högar från järnåldern. Omkring 265 fångstgropar finns, vilka är från såväl forntid som medeltid. Inom området finns också samiska lämningar, bland annat samiska offerplatser. Vidare finns ödegårdar från medeltiden. Inom socknen finns en pilgrimskälla, en skans samt ett antal blästerugnar.^[4]^[5]^[7]^[8]

Namnet

Namnet (1344 Vndansakir) innehåller förleden undarn, undorn, avseende en tid på dagen, 9 på morgonen, efterleden är åker. Namnet avser då en plats som varit belyst en speciell tid på morgonen.^[9]^[5]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Undersåkers socken 1750–2020

År			Folkmängd
1750			366
1760			397
1769			414
1780			423
1790			466
1800			535
1810			674
1820			670
1830			710
1840			831
1850			989
1860			1 142
1870			1 216
1880			1 444
1890			2 274
1900			3 051
1910			2 682
1920			2 895
1930			2 872
1940			3 248
1950			3 428
1960			2 984
1970			2 831
1980			3 037
1990			3 144
2010			3 124
2020			3 553
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, SCB - Befolkning 1851-1910 (BiSOS A), Folkräkningen 1910-1960, Folk- och bostadsräkningen 1965-1990, Befolkning per församling, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2021.

Se även

Referenser

Noter

^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Undersåker socken
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ Administrativ historik för Undersåker socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
^ [a b c] Nationalencyklopedin
^ [a b c d] ”Undersåkers socken, Jämtland”. geni.com. https://www.geni.com/projects/Unders%C3%A5kers-socken-J%C3%A4mtland/4490390. Läst 18 augusti 2023.
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Undersåkers socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Undersåkers socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Vidare läsning

Hellström, Ebba; En fotvandring från Undersåker till Ocke genom södra Jämtland, Stockholm, 1912, LIBRIS-id 2697452
Olsson, Erik (1871-); Min hembygd Undersåker - minnen, anteckningar m. m., Undersåkers krönikekommitté, Järpen, 1954, LIBRIS-id 871251
Sundström, Jan (1939-); Jämtska ord, uttryck och språkbruk från Hålland och Undersåker i Åre kommun, från 1940-talet och framåt i tiden 3:e reviderade och utökade upplagan, Lidingö, 2003, LIBRIS-id 9065576
Undersåkers hembygdsförening; Undersåkers socken - förr och nu, årsskrift 1989 - löpande, ISSN 1101-8976
Sundström, Jan (1939-); "Minnesvärda händelser i och omkring byn Hålland i Åre kommun, åren 1900-2003", Lidingö: Jan Sundström

Externa länkar

Arkiv relaterade till Undersåkers socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Undersåkers socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.

[Svensk_uppslagsbok-1] [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Undersåker socken

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] Administrativ historik för Undersåker socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-4] [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942

[NE-5] [a b c] Nationalencyklopedin

[:0-6] [a b c d] ”Undersåkers socken, Jämtland”. geni.com. https://www.geni.com/projects/Unders%C3%A5kers-socken-J%C3%A4mtland/4490390. Läst 18 augusti 2023.

[7] Fornlämningar, Statens historiska museum: Undersåkers socken

[8] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Undersåkers socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[9] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler