Unbioktium

Unbioktium
Nummer
128		Tecken
Ubo		Grupp
Period
8		Block
g

Ubo		Unbiseptium ← Unbioktium → Unbiennium
[Uuo] 5g4 6f2 8s2 8p2
128Ubo
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
Generella egenskaper
Relativ atommassa340 u
Fysikaliska egenskaper
Atomära egenskaper
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Uuo] 5g4 6f2 8s2 8p2
e− per skal2, 8, 18, 32, 40, 18, 8, 2
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
SI-enheter och STP används om inget annat anges.


Unbioktium, med kemisk beteckning Ubo, är det tillfälliga IUPAC-namnet[1] på det grundämne i periodiska systemet, som har atomnummer 128. Det kan också kallas eka-curium efter Dmitrij Mendelejevs förutsägelser om det periodiska systemet. [2][3]

Unbioktium är det tionde grundämnet i den åttonde perioden i det periodiska systemet. Det har inte gjorts några försök att framställa ämnet.[4][5][6]

Förmodade egenskaper

Grundämnet förväntas vara medlem i “Ön av stabilitet” och ha isotoper med lång halveringstid, kanske i storleksordningen 100000 år. Fem isotoper förväntas ha en halveringstid på mer än ett år och Ubo-340 förväntas vara mest stabilt. Unbioktium tros vara en fast metall, förmodligen silverfärgad.[4]

Referenser

  1. ^ M.E. Wieser (2006). ”Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report)” (på engelska). Pure Appl. Chem. 78 (11): sid. 2051–2066. doi:10.1351/pac200678112051. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/. Läst 24 november 2013. 
  2. ^ Seaborg (2006). ”transuranium element (chemical element)” (på engelska). Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/603220/transuranium-element. Läst 24 november 2013. 
  3. ^ Fricke, B.; Waber, J. T. (1973) (på engelska). Theoretical Predictions of the Chemistry of Superheavy Elements. sid. 433-485 
  4. ^ [a b] ”Unbioctium” (på engelska). Chemeurope.de. http://www.chemeurope.com/en/encyclopedia/Unbioctium.html. Läst 24 februari 2015. 
  5. ^ Haire, Richard G. (2006) (på engelska). Transactinides and the future elements” Artikel i Morss; Edelstein, Norman M.; Fuger, Jean. The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (3:e upplagan). Nederländerna: Springer Science och Business Media. ISBN 1-4020-3555-1. Läst 24 november 2013 
  6. ^ ”128” (på engelska). Apsidium. 2002. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924081818/http://www.princess-it.com/kp9/hrh-projects/file/20060327_sammakkee/lanchang/element/elements/128.htm. Läst 24 februari 2015. 
Periodiska systemet

Media som används på denna webbplats

Asterisks one.svg
Författare/Upphovsman: DePiep, Licens: CC BY-SA 3.0
Single asterisk, in a series with same canvas size
Asterisks two.svg
Författare/Upphovsman: DePiep, Licens: CC BY-SA 3.0
Two asterisks, in a series with same canvas size