Unbihexium

Unbihexium
Nummer
126
Tecken
Ubh
Grupp
Period
8
Block
g

Ubh
UnbipentiumUnbihexiumUnbiseptium
[Uuo] 5g2 6f2 7d1 8s2 8p1
126Ubh
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   

   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   
   

Generella egenskaper
Relativ atommassa334 u
Fysikaliska egenskaper
Smältpunkt>600°C
Kokpunkt>1500°C
Atomära egenskaper
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Uuo] 5g2 6f2 7d1 8s2 8p1
e per skal2, 8, 18, 32, 38, 18, 8, 2
Electron shell 126 Unbihexium - no label.svg
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
SI-enheter och STP används om inget annat anges.


Unbihexium, eller grundämne 126 med den kemiska beteckningen Ubh, är det tillfälliga IUPAC-namnet.[1] Det kan också kallas eka-plutonium efter Dmitrij Mendelejevs förutsägelser om det periodiska systemet. [2][3]

Unbihexium är det åttonde grundämnet i den åttonde perioden i det periodiska systemet. Det har inte gjorts några försök att framställa ämnet.[4][5][6]

Förmodade egenskaper

Grundämnet förväntas vara medlem i “Ön av stabilitet” och ha isotoper med lång halveringstid, kanske i storleksordningen 1,5 miljoner år. Med Hartree-Fock-Bogoliubov-metoden med Skyrme-interaktion har Unbihexium räknats fram som det stabilaste ämnet. Den tros vara en fast metall, med smältpunkt på mer än 600°C och kokpunkt på 1500°C och är förmodligen silverfärgad eller grå. Reaktiviteten bör vara relativt hög i kontakt med luft och brinna med ljus låga som är snarlik den när magnesium brinner.[4]

Kryptonit

I ett nummer av serietidningen Action Comics förekom en berättelse av John Byrne där den fiktiva substansen kryptonit gavs grundämnesnummer 126 i det periodiska systemet.

Novellen "Silence is Golden" av den amerikanske science fiction-författaren Lou Antonelli baseras på upptäckten av grundämne 126 i en gruva i Texas. Novellen fick årets omnämnande i "The Year's Best Science Fiction, 21st annual collection" 2003.[4]


Referenser

  1. ^ M.E. Wieser (2006). ”Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report)” (på engelska). Pure Appl. Chem. 78 (11): sid. 2051–2066. doi:10.1351/pac200678112051. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/. Läst 24 november 2013. 
  2. ^ Seaborg (2006). ”transuranium element (chemical element)” (på engelska). Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/603220/transuranium-element. Läst 24 november 2013. 
  3. ^ Fricke, B.; Waber, J. T. (1973) (på engelska). Theoretical Predictions of the Chemistry of Superheavy Elements. sid. 433-485 
  4. ^ [a b c] ”Unbihexium” (på engelska). Chemeurope.de. http://www.chemeurope.com/en/encyclopedia/Unbihexium.html. Läst 23 februari 2015. 
  5. ^ Haire, Richard G. (2006) (på engelska). Transactinides and the future elements” Artikel i Morss; Edelstein, Norman M.; Fuger, Jean. The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (3:e upplagan). Nederländerna: Springer Science och Business Media. ISBN 1-4020-3555-1. Läst 24 november 2013 
  6. ^ ”126” (på engelska). Apsidium. 2002. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924081812/http://www.princess-it.com/kp9/hrh-projects/file/20060327_sammakkee/lanchang/element/elements/126.htm. Läst 24 februari 2015. 

Media som används på denna webbplats

Asterisks one.svg
Författare/Upphovsman: DePiep, Licens: CC BY-SA 3.0
Single asterisk, in a series with same canvas size
Asterisks two.svg
Författare/Upphovsman: DePiep, Licens: CC BY-SA 3.0
Two asterisks, in a series with same canvas size
Electron shell 126 Unbihexium - no label.svg
Författare/Upphovsman: commons:User:Pumbaa (original work by commons:User:Greg Robson), Licens: CC BY-SA 2.0 uk
Electron configuration (no language or descriptive labels)