Umeå landsförsamling

Umeå landsförsamling
Församling
(c) Henrik Sendelbach, CC BY-SA 3.0
LandSverige
KommunUmeå kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
PastoratUmeå pastorat[2]
Bildadmedeltiden
Avskild frånUmeå socken (1863)
UtbrutetLycksele församling (1606)
Umeå stadsförsamling (1646)
Vindelns församling (1768)
Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling (1792)
Holmöns församling (1802)
Sävars församling (1823)
Vännäs församling (1825)
Holmsunds församling (1863)
Hörnefors församling (1913)
Tavelsjö församling (1963)
Tegs församling (1963)
InförlivatHörnefors-Strömbäck bruksförsamling (1861)
Medlemmar10 533 (66 %) ()[3]
Folkmängd15 986 ()[3]
Upphov tillUmeå landsdistrikt
Karta
Umeå landsförsamlings läge i Västerbottens län.
Umeå landsförsamlings läge
i Västerbottens län.
Umeå landsförsamlings läge
i Västerbottens län.
Koordinat63°49′51″N 20°10′12″Ö / 63.830722222222°N 20.169916666667°Ö / 63.830722222222; 20.169916666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod240601 (–)
248002 (–)
Pastoratskod110206
KyrkoarkivSE/HLA/1010219 (–)
WebbplatsPastoratets webbplats
Redigera Wikidata

Umeå landsförsamling är en församling inom Svenska kyrkan i Södra Västerbottens kontrakt av Luleå stift. Församlingen ingår i Umeå pastorat och ligger i Umeå kommun, Västerbottens län.

Administrativ historik

Umeå landsförsamling har medeltida ursprung. Ur församlingen har utbrutits: 1606 Lycksele församling, 30 augusti 1646 Umeå stadsförsamling, 1768 Degerfors församling, 1793 Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling (införlivades igen 1861), 1802 Holmöns församling, 1823 Sävars församling, 1825 Vännäs församling, 27 februari 1863 Holmsunds församling, 1 maj 1913 en del av den då bildade Hörnefors församling och 1963 Tavelsjö församling och Tegs församling.

1970 överfördes till Umeå stadsförsamling ett område med 175 invånare och med en areal av 20,80 kvadratkilometer, varav 18,40 kvadratkilometer land.[4]

Församlingen utgjorde till 11 februari 1617 ett eget pastorat för att därefter till 1673 vara moderförsamling i pastoratet Umeå landsförsamling och Lycksele som 30 augusti 1646 utökades med Umeå stadsförsamling. Från 1673 till 1800 moderförsamling i pastoratet Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling som 1768 utökades med Degerfors församling och 1793 med Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling. Från 1800 till 1835 moderförsamling i pastoratet Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Hörnefors-Strömbäck som 1802 utökades med Holmöns församling, 1823 med Sävars församling och 1825 med Vännäs församling. Från 1835 till 1861 Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Hörnefors-Strömbäck och från 1861 till 1871 Umeå landsförsamling och Umeå stadsförsamling som 27 februari 1863 utökades med Holmsunds församling. Från 1871 till 1 maj 1918 moderförsamling i pastoratet Umeå landsförsamling och Holmsund, därefter till 1963 ett eget pastorat. Från 1963 till 2014 moderförsamling i pastoratet Umeå och Tavelsjö. Från 1 januari 1926 till 31 december 1962 var församlingen uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Umeå landsförsamlings södra kbfd (240601) och Tavelsjö kbfd (240602).[5] Från 2014 ingår församlingen i Umeå pastorat.[6]

Areal

Umeå landsförsamling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 477,1 kvadratkilometer, varav 466,1 kvadratkilometer land.[7]

Kyrkor

Kyrkoherdar

Den förste kyrkoherden som är känd vid namn är Olaus Johannes Gothus (död ca 1425) som innan dess varit kyrkoherde i Torstuna socken. Mäster Gerlach var den förste lutherske prästen, och han utnämndes av Gustav Vasa. Församlingen fick sin första kyrkoorgel 1535 under tiden Bo Warniksson var kyrkoherde. Han var bördig från Umeå. Ärkebiskop Andreas Laurentii Björnram, bördig från Umeå, var kyrkoherde i församlingen innan han blev biskop. Under 1600-talet tillhörde flera kyrkoherdar släkten Gestricius-Njurenius-Plantin. Kyrkoherden Nils Grubb skapade en nyväckt religiositet med folkbildning på 1700-talet. Under flera årtionden på 1800-talet var Anders Abraham Grafström kyrkoherde, och han var också ledamot av Svenska Akademien. Nils Ahnlunds far Olof Ahnlund var församlingens kyrkoherde vid övergången till 1900-talet.[8]

Ämbetstid[9]NamnLevnadstidÖvrigt
1420–1425Olaus Johannis Gothus
1425–1427Kaetilbyörn Kaetilbyörnason1362–
1442Erik
–1498Magnus
1510Haquinus
1524–1526Gerlach–1526
Haquinus
1530–1548Bo Warniksson–1548
1553–1557Jacob
1561–1571Andreas Laurentii Björnram1520–1591
1571–1575Petrus Mathiae
1576–1579Petrus Jonæ–1579
1580–1584Christianus Henrici Winter
1584–1593Ericus Laurentii–1593
1594–1607Petrus Olai Gestricius–1607
1609–1612Johannes Blanchovius1570–1612
1614–1619Petrus Johannis Rudbeckius1578–1629
1619–1645Olaus Petri Niurenius1580–1645
1647–1661Ericus Petri Niurenius1592–1661
1663–1688Ericus Olai Plantin–1688
1690Olaus Petri Linnerius1650–1691Utnämnd 1690.
1691Petrus Asp1667–1726Utnämnd 1691.
1692–1693Johan Ol. Helsing1660–1693
1694–1710Matthias Petri Bille1650–1710
1713–1724Nils Grubb1681–1724
1726–1728Abraham Lidenius–1728
1730–1733Zacharias Nicolai Plantin1680–1733
1735–1757Ericus Johannis Fluur1697–1757
1759–1787Nicolaus Ol. Sund1708–1787
1790–1797Jacobus Jac. Eurenius1740–1797
1800–1809Fredrik Hofverberg1736–1809
1812–1833Olof Hambraeus1749–1833
1836–1870Anders Abraham Grafström1790–1870
1872–1892Olof Norrman1826–1892
1895–Olof Ahnlund1853–1933

Organister

Lista över organister.

VerksamNamnLevnadstidÖvrigt
1731Pär Pärsson Röbärg-1731Organist
1737Erik LarssonOrganist

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Umeå landsförsamling 1810–1960
ÅrFolkmängd
1810
 
6 713
1820
 
7 996
1830
 
7 858
1840
 
7 217
1850
 
8 629
1860
 
10 229
1870
 
10 587
1880
 
11 607
1890
 
12 842
1900
 
15 057
1910
 
16 682
1920
 
13 184
1930
 
13 439
1940
 
14 377
1950
 
16 177
1960
 
19 356
Anm: Tabellen inkluderar Sävar fram till 1820, Vännäs fram till 1820, Holmsund fram till 1860, Hörnöfors fram till 1910, Tavelsjö fram till 1960. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även

Källor

  1. ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/248002000, läst: 21 juli 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, Statistiska centralbyrån, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1970 del 1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 255 i pdf:en anm. till Västerbottens län not 7
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022. 
  7. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 48. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Bygdén, Leonard (1923–1926). ”Umeå landsförsamling”. Härnösands stifts herdaminne. http://www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm. Läst 13 augusti 2010  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1926). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 4. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 201-237. Libris 490181. https://runeberg.org/hernosandh/4/0203.html 

Externa länkar

Församlingar i Södra Västerbottens kontrakt i Luleå stift
–
–
–
–
–
Umeå pastorat
–
Vännäs-Bjurholms pastorat

Media som används på denna webbplats

Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Sweden Västerbotten location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY-SA 3.0
Location map of Västerbotten county in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 235 %. Geographic limits of the map:

  • N: 66.40° N
  • S: 63.30° N
  • W: 14.10° E
  • E: 21.70° E
Backenkyrkan.jpg
(c) Henrik Sendelbach, CC BY-SA 3.0
Backenkyrkan i Umeå, Sverige