Ulriksfors
| Ulriksfors | |
| småort | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Län | Jämtlands län |
| Kommun | Strömsunds kommun |
| Distrikt | Ströms distrikt |
| Koordinater | 63°49′38″N 15°37′49″Ö / 63.82722°N 15.63028°Ö |
| Area | 54 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 134 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 2,5 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7992[2] |
| Småortskod | S8359[3] |
| Beb.områdeskod | 2313TB109 (1960–1995)[4] 2313SB109 (1995–)[4] |
  Ortens läge i Jämtlands län | |
| Wikimedia Commons: Ulriksfors | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Ulriksfors är en småort och stationssamhälle i Ströms distrikt (Ströms socken) i Strömsunds kommun i Jämtlands län. Orten ligger på östra sidan av sjön Russfjärden i Ströms Vattudal, 4 km öster om Strömsund i norra Jämtland, med station längs Inlandsbanan. Länsväg 345 går genom Ulriksfors.
Historia
Ulriksfors, som ursprungligen var utmarker till den medeltida byn Risselås i Ström, växte fram under 1880-talet som en bruksort med sågverk och kvarn. Orten fick officiellt sitt namn vid invigningen av järnvägsstationen år 1912, och namnet hämtades från den dåvarande bruksägaren Ulrik Holm, samt de näraliggande forsarna vid Ströms Vattudals utlopp i Faxälven.[5]
Mest betydande var pappersmassafabriken som startade sin verksamhet 1916. Efter massafabrikens nedläggning 1947 startades i lokalerna ett väveri, som lades ner 1955.
Åren 1957–1979 fanns på det tidigare fabriksområdet kriminalvårdsanstalten Ulriksfors. På anstalten placerades fångar som mestadels begått lindrigare brott, eller skulle avtjäna den sista delen av längre straff. Den gamla kvarnen från 1880-talet byggdes i slutet av 1960-talet om till ett av Kriminalvårdsverkets första besökshotell, där den intagne kunde bo med fru eller flickvän under besöket.[6] Detta uppmärksammades då stort i media, och huset kom i folkmun att kallas "Tjyvnypet". Initiativtagare till besökshotellet var anstaltsläkaren och provinsialläkaren Bertil Wikström, som även var en av grundarna av KRUM.[7]
Ulriksfors var före 1950-talet och vattenregleringen även känd för laxfisket.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Ulriksfors 1930–2015[8][9][10][11][12][13][14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1930 | 674 | ## | ||
| 1935 | 547 | ## | ||
| 1940 | 503 | ## | ||
| 1945 | 466 | ## | ||
| 1950 | 508 | ## | ||
| 1960 | 478 | |||
| 1965 | 473 | |||
| 1970 | 382 | |||
| 1975 | 309 | |||
| 1980 | 270 | 64 | ||
| 1990 | 230 | 64 | ||
| 1995 | 194 | 64# | ||
| 2000 | 183 | 63# | ||
| 2005 | 180 | 63# | ||
| 2010 | 181 | 59# | ||
| 2015 | 146 | 56# | ||
Anm.: Upphörde som tätort 1995. ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. # Som småort. | ||||
Näringsliv
På det gamla anstaltsområdet finns nu ett företagscentrum med bland annat verksamhet för Svensk Adressändring och CSN.
Referenser
Noter
- ^ [a b] Statistiska småorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 11 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Ulriksfors fängslar efter snart 100 år Arkiverad 28 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. - Länstidningen Östersund 2011-08-25
- ^ Så minns Olle Ulriksfors fångvårdsanstalt Arkiverad 7 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. - Länstidningen Östersund 2009-11-21
- ^ Ett tjuvnyp i Ulriksfors Arkiverad 30 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine. - Östersunds-Posten 2011-05-27
- ^ ”Småorter 1995”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303172846/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9602.pdf. Läst 8 februari 2012. ”Småorter 2000”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141336/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2003M00/MI38SM0201.pdf. Läst 8 februari 2012. ”Småorter 2005”. Arkiverad från originalet den 17 april 2012. https://web.archive.org/web/20120417115250/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01S/MI0811_2005A01S_SM_MI38SM0602.pdf. Läst 8 februari 2012.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 135. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpmPsGq?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 88. Arkiverad från originalet den 4 mars 2015. https://www.webcitation.org/6Wm6fpPKR?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 233. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TCcNWXzt?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 224. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TamDOErk?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
Källor
- Ulriksfors i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
- Strömsboken - utgiven av Ströms Hembygdsförening
- Ulriksfors från Gamla bilder från Strömsund
Litteratur
- Carlquist, Gunnar (red.) (1947–1955). Svensk uppslagsbok (2). Malmö: Baltiska förlaget. Libris 11112
- Jan Sahlén, red (1989). Ulriksfors arbetarhistoria, del 1. Strömsund: ABF. Libris 896249. ISBN 91-971303-0-3
- Jan Sahlén, red (1992). Ulriksfors arbetarhistoria, del 2. Strömsund: ABF. Libris 896248. ISBN 91-971303-0-3
Externa länkar
- Ulriksfors – byföreningens hemsida på Facebook
- Ulriksfors – byföreningens tidigare hemsida, arkiverad på Internet Archive (2010)
- Bilder i Jamtlis bildarkiv
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Jämtland County in Sweden
Equirectangular projection, N/S stretching 223 %. Geographic limits of the map:
- N: 65.20° N
- S: 61.50° N
- W: 11.70° E
- E: 17.10° E
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]