Ulricehamns kommun

	Ulricehamns kommun; Kommun
	Ulricehamns stadshus
	(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5; Ulricehamns kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–); Älvsborgs län (–1997)
Centralort	Ulricehamn
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	25 153 (2023-09-30)
Areal	1 116,71 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 045,86 kvadratkilometer
- därav vatten	70,85 kvadratkilometer
Bef.täthet	24,05 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	57°47′30″N 13°24′46″Ö / 57.791666666667°N 13.412777777778°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Borås domkrets (1996-10-01–); Sjuhäradsbygdens domsaga (–1996-10-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1579
Anställda	2 175 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1491 (1998–); 1584 (–1997)
GeoNames	2666492
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Ulricehamns kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Ulricehamn.

Kommunen är belägen på en utlöpare av Sydsvenska höglandet. Dess yta domineras av skogsmark men har även en stor andel jordbruksmark i jämförelse med riket som helhet. I sprickdalarna finns sjöar så som Åsunden. I Ätradalen återfinns Ulricehamnsåsen och ett flertal vattendrag har sina källområden inom kommunen, bland dessa kan nämnas Ätran, Tidan och Viskan.

Sedan gammalt förknippas området som utgör kommunen med handel- och textil. Den sistnämnda var fortsatt av betydelse för det lokala näringslivet i början av 2020-talet.

Kommunen är sedan den grundades ett starkare fäste för de borgerliga partierna. Sedan åtminstone 2010 har kommunen dock styrts av både högerkoalitioner och mittenkoalitioner.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Blidsberg, Brunn, Böne, Dalum, Finnekumla, Fänneslunda, Grovare, Grönahög, Gullered, Gällstad, Humla, Hällstad, Härna, Hössna, Knätte, Kärråkra, Kölaby, Kölingared, Liared, Marbäck, Murum, Möne, Strängsered, Södra Säm, Södra Ving, Södra Vånga, Timmele, Tvärred, Varnum och Vist. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ulricehamns stad som 1863 bildade en stadskommun.

1938 införlivades Brunns och Vists landskommuner i Ulricehamns stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hökerum (av de tidigare kommunerna Fänneslunda, Grovare, Hällstad, Härna, Kärråkra, Murum, Möne, Södra Ving, Södra Vånga och Varnum), Redväg (av Blidsberg, Böne, Dalum, Fivlered, Gullered, Humla, Hössna, Knätte, Kölaby, Kölingared, Liared, Norra Åsarp, Smula, Solberga, Strängsered och Timmele), samt Åsunden (av Finnekumla, Grönahög, Gällstad, Marbäck, Södra Säm och Tvärred) medan Ulricehamns stad förblev oförändrad.

Ulricehamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Ulricehamns stad. 1974 införlivades Hökerums och Åsundens kommuner samt delar ur Redvägs kommun.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1996 i Borås domkrets.^[6]

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Ulricehamns kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Ulricehamns i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. Notera särskilt Kölingared som var något så ovanligt som en socken delad på härader.
Kommunsammanslagningarna till Ulricehamns kommun
före reformerna		efter reformen 1862		dito 1952	dito 1971
-1862		1863-1937	1938-51	1952-70	1971-73	1974-
härad	socken, stad	landskommun, stadskommun		"storkommun"	enhetlig kommun
Kind	Finnekumla sn	Finnekumla ln		Åsundens ln	Åsundens kn
	Grönahögs sn	Grönahögs ln
	Säms sn	Säms ln (Södra Säm 1886-)
	Gällstads sn	Gällstads ln
	Marbäcks sn	Marbäcks ln
	Tvärreds sn	Tvärreds ln
Ås	Fänneslunda sn	Fänneslunda ln		Hökerums ln	Hökerums kn
	Grovare sn	Grovare ln
	Hällstads sn	Hällstads ln
	Härna sn	Härna ln
	Kärråkra sn	Kärråkra ln
	Murums sn	Murums ln
	Möne sn	Möne ln
	Vings sn	Vings ln (Södra Ving 1886-)
	Vånga sn	Vånga ln (Södra Vånga 1886-)
	Varnums sn	Varnums ln
–	Ulricehamns stad				Ulricehamns kn
	Brunns sn	Brunns ln
Redväg	Vists sn	Vists ln
	Blidsbergs sn	Blidsbergs ln		Redvägs ln	Redvägs kn
	Böne sn	Böne ln
	Dalums sn	Dalums ln
	Gullereds sn	Gullereds ln
	Humla sn	Humla ln
	Hössna sn	Hössna ln
	Knätte sn	Knätte ln
	Kölaby sn	Kölaby ln
	Liareds sn	Liareds ln
	Strängsereds sn	Strängsereds ln
	Timmele sn	Timmele ln
	Kölingareds sn	Kölingareds ln
Vartofta	Kölingareds sn	Kölingareds ln
Redväg	fyra socknar	fyra landskommuner				Falköpings kn

Geografi

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner upp i kommunens södra delar och rinner mot norr. Kommunen gränsar i nordöst till Mullsjö kommun i före detta Skaraborgs län, nu i Jönköpings län, i öster till Jönköpings kommun, också i Jönköpings län. I söder gränsar kommunen till Tranemo kommun, i väster till Borås kommun och i nordväst till Herrljunga kommun, all i före detta Älvsborgs län, samt i norr till Falköpings kommun i före detta Skaraborgs län. Ån Ätran har sitt källflöde i kommunen.

Topografi och hydrografi

Ulricehamns kommun är belägen på en utlöpare av Sydsvenska höglandet som genomskärs av nord–sydliga sprickdalar. Majoriteten av dess berggrund är täckt med morän som är klädd med granskog och myrmarker. Bland skogen hittas gårdar på hög höjd, omgivna av odlingsmark med kringliggande lövträd och beteshagar. Som kontrast finns sjöar så som Åsunden i sprickdalarna. Dessa är kantade av branta bergssidor och sandiga dalfyllnader med ett öppet, omväxlande odlingslandskap och inslag av lövskog. I Ätradalen återfinns Ulricehamnsåsen som gett topografin både åsryggar och kullar vilka är bevuxna med en stäppartad torrängsflora. Ett flertal vattendrag har sina källområden inom kommunen, bland dessa kan nämnas Ätran, Tidan och Viskan.^[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[8]

Ulricehamns kommun

Hela riket

Bebyggelse (4,5 %)

Skog (68,7 %)

Öppen myrmark (3,2 %)

Jordbruksmark (15,4 %)

Övrig mark (8,3 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2024 fanns 13 naturreservat i Ulricehamns kommun.^[9] Bland dessa kan nämnas Frälsegården, ett reservat om fem hektar bildat 1984. Området präglas av Ulricehamnsåsen som till viss del innehåller kalk. Detta i kombination med kreatursbete har gett upphov till en säregen flora, en så kallad torrängsflora, med karaktäristiska arter som trollsmultron, backsippa, blodnäva, smalbladig lungört och backsmultron.^[10] Ett annat exempel är Kycklingkullen, även det ett reservat om fem hektar men som bildades 1964. Området är skyddat på grund av dess flora som även den är en torrängsflora med arter som drakblomma och smalbladig lungört.^[11]

Administrativ historik

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar: Hällstads församling, Hössna församling, Redvägs församling, Södra Vings församling, Timmele församling, Ulricehamns församling och Åsundens församling.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[12]:

De 27 distrikten i Ulricehamns kommun
Blidsberg Böne Dalum Finnekumla Fänneslunda Grönahög Gullered Gällstad Humla Hällstad Härna Hössna Knätte Kärråkra Kölaby Kölingared Liared Marbäck Murum Möne Strängsered Södra Säm Södra Ving Timmele Tvärred Ulricehamn Varnum

Tätorter

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Ulricehamns kommun och 2010 var tätortsgraden 66,6 %:^[13]^[14]

Nr	Tätort	Antal invånare	Landareal (ha)
1	Ulricehamn	10 629	745
2	Timmele	788	113
3	Dalum	651	78
4	Hökerum	642	86
5	Vegby	575	93
6	Blidsberg	540	114
7	Gällstad	536	96
8	Marbäck	475	71
9	Nitta	360	51
10	Rånnaväg	330	50
11	Trädet	296	69
12	Hulu	252	63

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en borgerlig koalition bestående av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. De samlade 18 av 49 mandat i kommunfullmäktige. Valet 2014 ledde till maktskifte där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tog över makten, men i minoritet. De tidigare styrande partierna ingick i en valteknisk samverkan med de styrande partierna.^[15] Den valtekniska samverkan sprack 2016 efter att man inte lyckats komma överens om placering av ett nytt Energi- och miljöcenter.^[16] Socialdemokraterna kunde dock stanna vid makten men fick nya koalitionspartners i form av Centerpartiet och Liberalerna.

Efter valet 2018 meddelades att Centerpartiet stannar vid makten och att deras nya koalitionspartner blev Nya Ulricehamn. De två partierna bildade en minoritetskoalition som samlade stöd genom en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.^[17] De efterträddes 2022 av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Även efter valet 2022 bildades ett minoritetsstyre.^[18]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
Ordförande	C	Roland Karlsson
Förste vice ordförande	M	Sören Johansson
Andre vice ordförande	S	Leif Dahl

Mandatfördelning i Ulricehamns kommun, valen 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

11

6

1

6

11

6

30

89,2

24

6

1973

13

18

6

2

10

13

18

6

2

10

49

94,8

43

1976

14

17

6

2

10

14

17

6

2

10

49

93,4

41

8

1979

1

15

6

2

10

15

6

2

10

49

92,4

36

13

1982

1

15

1

14

4

2

12

15

14

4

2

12

49

92,4

34

15

1985

1

15

2

12

7

2

10

15

2

12

7

2

10

49

91,0

31

18

1988

16

3

13

6

2

9

16

3

13

6

2

9

49

87,1

33

16

1991

13

2

12

5

10

13

2

12

5

10

49

87,7

33

16

1994

17

5

12

3

9

17

5

12

3

9

49

86,0

32

17

1998

3

13

4

10

3

6

10

3

13

4

10

3

6

10

49

81,95

31

18

2002

3

17

2

1

10

4

6

3

17

2

10

4

6

49

80,73

32

17

2006

2

14

2

3

1

11

3

4

9

2

14

2

3

11

3

4

9

49

81,03

28

21

2010

2

13

3

10

4

3

11

2

13

3

10

4

3

11

49

82,68

30

19

2014

2

13

3

4

3

10

2

10

2

13

3

4

3

10

2

10

49

84,44

29

20

2018

2

10

2

6

9

8

2

8

2

10

2

6

9

8

2

8

49

85,25

28

21

2022

2

9

1

8

7

2

3

9

2

9

8

7

2

3

9

49

83,04

29

20

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2026
Ordförande	M	Wiktor Öberg
1:e Vice ordförande	C	Mikael Dahl
2:e Vice ordförande	S	Klas Redin

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav tre tillhör Moderaterna, två tillhör Centerpartiet, två tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Nya Ulricehamn, två tillhör Sverigedemokraterna. Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.^[19]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

	Tillträdde	Avgick
Roland Karlsson (C)	2006	2010
Lars Holmin (M)	2010	2014
Mattias Josefsson (S)	2014	2018
Roland Karlsson (C)	2018	2022
Wiktor Öberg (M)	2022^[20]

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Individnämnden	C	Liselotte Andersson	S	Aira Eriksson
Krisledningsnämnden	M	Wiktor Öberg	S	Klas Redin
Miljö- och byggnamnd	M	Kenneth Johansson	S	Daniel Claesson
Valnämnden	M	Jan Holmin	S	Leif Dahl

Vänorter

Ulricehamns kommun har fyra vänorter^[21]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Området som utgör Ulricehamns kommun har sedan gammalt en tradition av handels- och textilnäringar. Den sistnämnda var fortsatt av betydelse för det lokala näringslivet i början av 2020-talet. Bland företag inom textilindustrin kan nämnas Seger Europe AB och Bogesunds Väveri AB. Över tid har dock verkstadsindustrin vuxit och därmed också fått en större betydelse för näringslivet än textilindustrin. Bland företag inom denna bransch kan nämnas Iro AB, AP & T Sweden och Emballator Ulricehamns Bleck AB.^[7]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av riksväg 40 medan riksväg 46 sträcker sig från norr fram till Ulricehamn där den övergår i länsväg 157 söderut. I Timmele avtar länsväg 182 från riksväg 46 mot nordväst.

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kommunen har 25 153 invånare (30 september 2023), vilket placerar den på 105:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun 1970–2020^[22]

År			Folkmängd
1970			21 264
1975			21 451
1980			21 970
1985			22 086
1990			22 738
1995			22 793
2000			22 284
2005			22 381
2010			22 838
2015			23 494
2020			24 704

Kultur

Kulturarv

Ätradalen har rik historia. År 1520 var Ulricehamn platsen för Slaget på Åsundens is. Där blev Sten Sture den yngre träffad av en dansk kanonkula, vilket senare ledde till att han avled. Till minne av detta restes ett monument i början av 1900-talet.^[23]

I centralorten ligger rådhuset som minner om Stadsbranden i Ulricehamn 1788. Rådhuset uppfördes året därpå som ersättning för det tidigare rådhuset som brann ner. För att möjliggöra bygget skrev Carl Michael Bellman en dikt för att samla in pengar.^[24]

Kommunvapen

Blasonering: I blått fält, bestrött med klöverblad, ett med kunglig krona försett krönt U, allt av guld.

Staden bytte 1741 namn från Bogesund till Ulricehamn. Det tidigare sigillet innehöll ett krönt B, vilket vid namnbytet ersattes av ett U (efter drottning Ulrika Eleonora). Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Ulricehamns stad i sitt nuvarande utförande 1949.^[25] De vid kommunbildningen tillförda tidigare enheterna saknade alla vapen och stadsvapnet kunde utan större diskussion registreras för Ulricehamns kommun 1974.

Se även

Personer med anknytning till Ulricehamns kommun

Referenser

^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b] ”Ulricehamn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ulricehamn. Läst 5 januari 2024.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok?sv.target=12.382c024b1800285d5863a70b&sv.12.382c024b1800285d5863a70b.route=/&searchString=&counties=V%C3%A4stra%20G%C3%B6taland&municipalities=Ulricehamn&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 januari 2024.
^ ”Frälsegården”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/fralsegarden.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b2&sv.12.382c024b1800285d5863a8b2.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 januari 2024.
^ ”Kycklingkullen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/kycklingkullen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b2&sv.12.382c024b1800285d5863a8b2.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 januari 2024.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Statistiska centralbyrån: Tätorter den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 1 februari 2016.
^ ”Statistikdatabasen SCB”. Arkiverad från originalet den 9 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170109184801/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=8824f6fa-1b50-40f2-9066-3f428b26865f. Läst 9 januari 2017.
^ ”Ny röd regering i Ulricehamn”. Sveriges Radio. 13 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5990027. Läst 1 januari 2024.
^ Christer Seldevall (23 november 2016). ”Spräckt budgetkompromiss ger blocköverskridande samarbete”. Ulricehamns Tidning. https://www.ut.se/lokala-nyheter/sprackt-budgetkompromiss-ger-blockoverskridande-samarbete/. Läst 1 januari 2024.
^ Brander, Magdalena (24 oktober 2018). ”Nytt styre presenterades i Ulricehamn”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7074297. Läst 1 januari 2024.
^ Lindén, Mattias (13 oktober 2022). ”Beskedet: Så kommer Ulricehamn styras”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/sa-kommer-ulricehamn-styras. Läst 1 januari 2024.
^ Ulricehamn.se: Kommunstyrelsen Läst 13 januari 2023
^ ”Kommunstyrelsen”. www.ulricehamn.se. Ulricehamns kommun. https://www.ulricehamn.se/omkommunen/kommunstyrelsen/. Läst 13 januari 2022.
^ Geeraedts, Ulrika (24 maj 2010). ”Vänorter Ulricehamns kommun”. Ulricehamn: Ulricehamns kommun. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514220843/http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=524. Läst 11 januari 2011.
^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.
^ ”Sten Sture monumentet – Ulricehamn”. https://kulturvagen.se/sten-sture-monumentet/. Läst 5 januari 2024.
^ ”Rådhuset och Stora Torget – Ulricehamn”. https://kulturvagen.se/radhuset-ulricehamn/. Läst 5 januari 2024.
^ ”Ulricehamns stadsvapen från Ulricehamns kommuns webbplats”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141019213244/https://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=15068. Läst 14 oktober 2014.

Externa länkar

Ulricehamns kommun
Wikimedia Commons har media som rör Ulricehamns kommun.
Bilder & media

[bc75a89296ab9783116022817bf5d2a23a51fa1b-1] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[:0-7] [a b] ”Ulricehamn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ulricehamn. Läst 5 januari 2024.

[8] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[9] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok?sv.target=12.382c024b1800285d5863a70b&sv.12.382c024b1800285d5863a70b.route=/&searchString=&counties=V%C3%A4stra%20G%C3%B6taland&municipalities=Ulricehamn&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 januari 2024.

[10] ”Frälsegården”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/fralsegarden.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b2&sv.12.382c024b1800285d5863a8b2.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 januari 2024.

[11] ”Kycklingkullen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/kycklingkullen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b2&sv.12.382c024b1800285d5863a8b2.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 januari 2024.

[12] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[13] ”Statistiska centralbyrån: Tätorter den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 1 februari 2016.

[14] ”Statistikdatabasen SCB”. Arkiverad från originalet den 9 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170109184801/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=8824f6fa-1b50-40f2-9066-3f428b26865f. Läst 9 januari 2017.

[15] ”Ny röd regering i Ulricehamn”. Sveriges Radio. 13 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5990027. Läst 1 januari 2024.

[16] Christer Seldevall (23 november 2016). ”Spräckt budgetkompromiss ger blocköverskridande samarbete”. Ulricehamns Tidning. https://www.ut.se/lokala-nyheter/sprackt-budgetkompromiss-ger-blockoverskridande-samarbete/. Läst 1 januari 2024.

[17] Brander, Magdalena (24 oktober 2018). ”Nytt styre presenterades i Ulricehamn”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7074297. Läst 1 januari 2024.

[18] Lindén, Mattias (13 oktober 2022). ”Beskedet: Så kommer Ulricehamn styras”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/sa-kommer-ulricehamn-styras. Läst 1 januari 2024.

[19] Ulricehamn.se: Kommunstyrelsen Läst 13 januari 2023

[20] ”Kommunstyrelsen”. www.ulricehamn.se. Ulricehamns kommun. https://www.ulricehamn.se/omkommunen/kommunstyrelsen/. Läst 13 januari 2022.

[21] Geeraedts, Ulrika (24 maj 2010). ”Vänorter Ulricehamns kommun”. Ulricehamn: Ulricehamns kommun. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514220843/http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=524. Läst 11 januari 2011.

[22] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.

[23] ”Sten Sture monumentet – Ulricehamn”. https://kulturvagen.se/sten-sture-monumentet/. Läst 5 januari 2024.

[24] ”Rådhuset och Stora Torget – Ulricehamn”. https://kulturvagen.se/radhuset-ulricehamn/. Läst 5 januari 2024.

[25] ”Ulricehamns stadsvapen från Ulricehamns kommuns webbplats”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141019213244/https://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=15068. Läst 14 oktober 2014.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

Navigation

Navigering

Temaportaler

Ulricehamns kommun

Innehåll

Administrativ historik

Geografi

Topografi och hydrografi

Naturskydd

Administrativ historik

Tätorter

Styre och politik

Styre

Kommunfullmäktige

Presidium

Mandatfördelning i Ulricehamns kommun, valen 1970–2022

Nämnder

Kommunstyrelse

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Övriga nämnder

Vänorter

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Infrastruktur

Transporter

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kultur

Kulturarv

Kommunvapen

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Befolkning, areal
Ulricehamns kommun Kommun
Ulricehamns stadshus
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Ulricehamns kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–) Älvsborgs län (–1997)
Centralort	Ulricehamn
Inrättad	1 januari 1971
Folkmängd	25 153 (2023-09-30)^[1]
Areal	1 116,71 kvadratkilometer (2019-01-01)^[2]
- därav land	1 045,86 kvadratkilometer^[2]
- därav vatten	70,85 kvadratkilometer^[2]
Bef.täthet	24,05 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	57°47′30″N 13°24′46″Ö / 57.791666666667°N 13.412777777778°Ö / 57.791666666667; 13.412777777778
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Borås domkrets (1996-10-01–) Sjuhäradsbygdens domsaga (–1996-10-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1579^[3]
Anställda	2 175 (2019-11)^[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1491 (1998–) 1584 (–1997)
GeoNames	2666492
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata