Ulricehamn

Ulricehamn
Tätort · Centralort
Ulricehamns rådhus vid Stora torget
Ulricehamns rådhus vid Stora torget
LandSverige Sverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län
KommunUlricehamns kommun
DistriktUlricehamns distrikt,
Marbäcks distrikt
Koordinater57°47′30″N 13°25′7″Ö / 57.79167°N 13.41861°Ö / 57.79167; 13.41861
Area
 - tätort771 hektar (2020)[3]
 - kommun1 116,71 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort11 410 (2020)[3]
 - kommun25 050 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort14,8 inv./hektar
 - kommun22 inv./km²
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortUlricehamn
Postnummer523 XX
Riktnummer0321
TätortskodT5104[4]
Beb.områdeskod1491TC111 (1960–)[5]
Geonames2666493
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Se kartdata överlagrat på...
Google		Kartdata
Wikimedia Commons: Ulricehamn
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
För andra betydelser, se Ulricehamn (olika betydelser).

Ulricehamn (tidigare Bogesund) är en tätort i Västergötland och centralort i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län.

Ulricehamn är beläget på sluttningarna kring ån Ätrans utlopp i sjön Åsunden. Orten ligger cirka 36 kilometer öster om Borås och cirka 49 kilometer väster om Jönköping. Vid Ulricehamn går en motorväg som är en del av Riksväg 40.

Historia

Till vänster Bogesund från ca år 1700 i Svecia Antiqua et Hodierna. Till höger Ulricehamn 1782. På bägge kan man tydligt se kyrkan.
Karta över Ulricehamn från 1790-talet

Ulricehamnstrakten har varit bebodd sedan stenåldern och här har gjorts ett cirka 10 000 år gammalt skelettfynd, Bredgårdsmannen[6] i Marbäck. Staden, som har anor från medeltiden[7], hette tidigare Bogesund och finns omnämnd i skrift 1307 i Erikskrönikan. 1385 omtalas i ett köpebrev en Claws Satlamester ij Bawosund, sadelmakare var hantverkare som hörde hemma i städer på den tiden.[8]

År 1520 stod slaget på Åsundens is utanför staden vid Skottek då danskarna med Kristian II besegrade Sten Sture den yngre. Den ridväg som gick från Halland utmed Ätran in i landet, kallad Ätrastigen eller Redvägen, passerade också Ulricehamn. Delar av stadens gågata, Storgatan, följer samma sträckning som den ursprungliga vägen. Denna ridväg har även givit namn åt Redvägs härad, som omger Ulricehamn och är en del av Sjuhäradsbygden.

Bogesund bytte namn 1741 till Ulricehamn efter drottning Ulrika Eleonora.

Staden drabbades även av brand och vid stadsbranden den 9 februari 1788 ödelades större delen av stadens centrum.

Administrativa tillhörigheter

Ulricehamns stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1938 införlivades Brunns socken/landskommun och Vists socken/landskommun och ortens bebyggelse utgjorde därefter bara en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Ulricehamns stad i Ulricehamns kommun med Ulricehamn som centralort.[9]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Ulricehamns församling.[10]

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Ulricehamns rådhusrätt och ingick därefter till 1971 i Kinds och Redvägs tingslag. Från 1971 till 1996 ingick Ulricehamn i Sjuhäradsbygdens domsaga och orten ingår sedan 1996 i Borås domkrets.[11]

Befolkningsutveckling[12]

Befolkningsutvecklingen i Ulricehamn 1960–2020[13]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1960
  
7 022
1965
  
7 679
1970
  
7 699
1975
  
7 827
1980
  
8 056
1990
  
8 772591
1995
  
9 166609
2000
  
9 065608
2005
  
9 250609
2010
  
9 787623
2015
  
10 629745
2020
  
11 410771

Kända byggnader

  • Ulricehamn på xylografi från 1888 av G. Forsell efter en målning av Carl Ferdinand Hernlund.
    Ulricehamn på xylografi från 1888 av G. Forsell efter en målning av Carl Ferdinand Hernlund.
  • Storgatan i Ulricehamn
    Storgatan i Ulricehamn
  • Ulricehamns järnvägsstation, 2019. Spåren revs upp 1991.
    Ulricehamns järnvägsstation, 2019. Spåren revs upp 1991.

Näringsliv

Större företag i kommunen:

  • Emballator Ulricehamns Bleck AB, 155 anställda (dec 2011)[14]
  • Precomp Solutions AB, 133 anställda (dec 2011)[15]
  • B&B TOOLS Supply Chain AB, 120 anställda (2010-02-08)[16]
  • IRO AB, Garnmatare för textilindustrin, 104 anställda (dec 2015)[17]
  • AP&T AB, utrustning för metallformning, 191 anställda (2015-06-22)[18]
  • Weland Stål AB, 101 anställda (juni-2011)[19]

Bankväsende

Gamla sparbankshuset.

Ulricehamns sparbank grundades 1853 och ombildades 1879 till en folkbank, Ulricehamns folkbank. Efter att folkbanken ställts under utredning 1890 bildades en ny sparbank, Ulricehamns stads och Redvägs härads sparbank, som senare tog den gamla sparbankens namn. Den är alltjämt en fristående sparbank.

Den år 1864 grundade Enskilda banken i Venersborg hade tidigt kontor i Ulricehamn.[20] Även Borås enskilda bank hade kontor i Ulricehamn åtminstone från 1870-talet,[21] som dock drogs in år 1890 varefter Venersborgsbanken åter var ensam affärsbank på orten en tid.[22] I januari 1906 öppnades ett kontor av Jönköpings handelsbank[23] som snart kom att uppgå i Göteborgs handelsbank. I december 1918 fick Borås bank tillstånd att öppna kontor i Ulricehamn.[24] Borås bank övertogs 1942 av Skandinaviska banken som år 1949 även övertog Göteborgs handelsbank.[25]

SEB och Handelsbanken har alltjämt kontor i Ulricehamn jämte sparbanken.

Utbildning

Idrott och friluftsliv

Strax norr om staden ligger skid- och cykelanläggningen Ski Bike Hike. Under vinterhalvåret erbjuds en skidanläggning med flera nedfarter och restaurang i backen. Under vår till sen höst agerar anläggningen som ett cykelpark med äventyrliga cykelleder och downhill-cykling.[28]

Ulricehamn arrangerade världscupen i längdåkning på Lassalyckan i januari 2017 såväl som 2019, vilken är tänkt att återkomma vartannat år.[29]

Ulricaparken invigdes i slutet av maj år 2014. Lekplatsen finns i Ulricehamn bara några meter från sjön Åsunden. Stadens största lekplats har aktiviteter för både stora och små. Här finns bland annat gungor, linbana, hinderbana, klätternät samt rutschkanor. [30]

  • Ulricaparken Ulricehamn
    Ulricaparken Ulricehamn

Kända personer

Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Se även

Referenser

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 9 januari 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Jonsson, Leif (1997). ”Bredgårdsmannen.”. Från Borås och de sju häraderna (Borås : De sju häradernas kulturhistoriska förening, 1943-) 1997 (45),: sid. 9-21 : ill.. ISSN 0347-2477. ISSN 0347-2477 ISSN 0347-2477.  Libris 2877354
  7. ^ ”Ulricehamns kommuns webbplats, sida om stadens medeltidshistoria”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100827193037/http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=8230. Läst 21 oktober 2014. 
  8. ^ Klackenberg, Henrik (1983). Bogesund. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 42. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618989. ISBN 91-7192-543-0 
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
  12. ^ ”Befolkning i tätorter efter kön, ålder och tätort. Vart femte år 2005 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortAlderNN/. Läst 24 mars 2022. 
  13. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  14. ^ ”Emballator Ulricehamns Bleck Aktiebolag - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5561225904/Emballator_Ulricehamns_Bleck_AB. Läst 7 september 2012. 
  15. ^ ”Precomp Solutions AB - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5560742800/Precomp_Solutions_AB. Läst 7 september 2012. 
  16. ^ ”Varsel om strejk vid B&B Tools AB”. Ulricehamns Tidning. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418154731/http://www.ut.se/nyheter/varsel-om-strejk-vid-bb-tools-ab(1837169).gm. Läst 8 september 2012. 
  17. ^ ”IRO AB - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5565129417/IRO_AB. Läst 7 september 2012. 
  18. ^ http://se.aptgroup.com/Kontakt/APT_i_varlden/Produktion/Blidsberg
  19. ^ ”Weland Stål Aktiebolag - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5561413120/Weland_Stal_AB. Läst 7 september 2012. 
  20. ^ 1861-1865 Älvsborgs län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Älvsborgs län, s. 15
  21. ^ 1871-1875 Älvsborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Älvsborgs län, s. 10
  22. ^ Enskilda bankens i Venersborg Arkiverad 26 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Tidning för Wenersborgs stad och län, 10 februari 1891
  23. ^ Nytt bankkontor i Ulricehamn, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, 1 november 1905
  24. ^ Borås banks första verksamhetsmånader, Svenska Dagbladet, 21 februari 1919
  25. ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
  26. ^ ”Tingsholmsgymnasiets webbplats”. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407081336/http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/School.aspx?id=8082. Läst 3 april 2014. 
  27. ^ ”Montessoriskolan Lindängen”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811115746/http://www.montessoriulricehamn.se/index.html. Läst 3 februari 2010. 
  28. ^ ”Ski Bike Hike”. Ski Bike Hike. Arkiverad från originalet den 23 december 2022. https://web.archive.org/web/20221223114605/https://skibikehike.se/. Läst 24 oktober 2016. 
  29. ^ ”Tävlingarna”. Worldcupulricehamn.com. http://www.worldcupulricehamn.com/sv/tavlingarna. Läst 24 oktober 2016. 
  30. ^ https://www.vastsverige.com/ulricehamn/produkter/ulricaparken/
  31. ^ https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6950379
  32. ^ https://riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/lise-nordin_bf400346-b49e-4983-a92f-8c573f0e8b24?riksmote=2016/17,2010/11

Vidare läsning

  • Klackenberg, Henrik (1983). Bogesund. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 42. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618989. ISBN 91-7192-543-0 

Externa länkar

Ulricehamns kommun i Västra Götalands län
DistriktUlricehamns kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter

Media som används på denna webbplats

Sweden Västra Götaland location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Karta över Västra Götaland i Sverige

Equirectangular projection, N / S sträcker sig 190%. Geografiska gränser för kartan:

  • N: 59.50° N
  • S: 57.10° N
  • W: 10.90° E
  • E: 15.20° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Map-icon.svg
Författare/Upphovsman: Loginname, Licens: CC BY-SA 3.0
Map icon
Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Storgatan, Ulricehamn, 2014 03.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Storgatan i Ulricehamn
Ulricehamn 1782.jpg
Ulricehamn avbildat år 1782 i Disertatio de Ulricehamn. På bilden syns kyrkan, de äldre rådhuset och flera av de gårdar som brann upp vid statsbranden 1788.
18th century map of Ulricehamn, Sweden.jpg
Handritad 1700-tals karta över Ulricehamn
Ulricaparken.jpg
Författare/Upphovsman: Morot12, Licens: CC BY-SA 4.0
Ulricaparken i Ulricehamn
Ulricehamn Järnvägstation 2019.jpg
Författare/Upphovsman: Leharu, Licens: CC BY-SA 4.0
Ulricehamn Järnvägstation, 2019. Spåren revs upp 1991.
Ulricehamns rådhus 01.jpg
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Persien 1, Ulricehamn -2.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Persien 1, Järnvägsgatan 1 Ulricehamn. Ursprungligen Ulricehamns sparbank. Byggnadsår 1921. Arkitekt Ernst Torulf