Ulla Bodorff

Ulla Bodorff
Född	14 februari 1913[1][2][3] Oscars församling[2][3]
Död	23 mars 1982[1][4][3] (69 år) Engelbrekts församling[3]
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	University of Reading, 1935[3] Ahlströmska skolan, 1933[3]
Sysselsättning	Trädgårdsarkitekt[1][3]
Redigera Wikidata

Ulla Rosa Bodorff, gift Gyllenhaal, född 14 februari 1913 i Stockholm, död 23 mars 1982, var en svensk landskapsarkitekt. Hon var en av dem som introducerade funktionalismen inom den nordiska landskapsarkitekturen.^[5]

Ulla Bodorff var dotter till tandläkaren Ernst Viktor Bodorff och Gertrud Möller och från 1937 gift med kapten Gunnar Gyllenhaal av Gyllenhaal till Härlingstorp. Efter studentexamen 1933 läste hon hortikultur och trädgårdsarkitektur vid University of Reading i England, där hon tog examen 1935. Hon blev sedan anställd vid Stockholms stads parkavdelning, men öppnade snart ett eget arkitektkontor. Mellan åren 1938 och 1955 var Bodorff konsult i folkparkernas centralstyrelse.

Ulla Bodorffs verk inbegriper planering av såväl bostadsområden som kyrkogårdar, folkparker och industriområden och restaureringen av Fridhems slottsträdgård samt arbeten vid Nynäshamns kyrkogårdar. Hon planlade bland annat gårdarna på Reimersholme i Stockholm, Järvafältets friområde, och Kvarteret Liljan i Uppsala samt radhusområdet Mälarblick i Nockeby i Stockholm. Till hennes större arbeten räknas Källängsparken^[6] i Vimmerby, landskapsgestaltningen i samband med bygget av Stora Vika cementfabrik och tillhörande bostadsområdet Stora Vika – slutet av 1940-talet till mitten av 1950-talet. 1957 stod hon för den arkitektoniska utformningen av Stamparken i kvarteret Stamtavlan i södra Stockholm.

Ulla Bodorff invaldes tidigt i flera internationella akademier för landskapsarkitekter, bland annat American Society of Landscape Architects, samt var en tid redaktör för tidskriften International Landscape. Hon var även verksam i olika trädgårdstidskrifter och dagspressen rörande trädgårdsfrågor.

Ulla Bodorff var gift med kapten Gunnar Gyllenhaal, som dog tidigt. När hon vid ett tillfälle skulle motta en medalj av konungen, Gustaf V, tilltalade kungen henne med ”Fru Gyllenhaal!”, varpå hon replikerade ”Landskapsarkitekt Ulla Bodorff i tjänsten, om jag får be Ers majestät!”.

Efter kriget planerade många folkparksföreningar om- och tillbyggnader. I det nya folkhemmet när människor hade mer fritid och pengar behövde även folkparkernas standard höjas. Parkerna skulle vara allmänna rekreationsparker och inte enbart nöjesparker. Tanken på folkparken som en rekreationspark men med bevarade ideal som mötesplats för arbetarrörelsen passade Ulla Bodorff utmärkt, och enligt Nowotny och Persson har ingen trädgårdsarkitekt i landet arbetat med så många folkparker. Det är osäkert hur många av landets folkparker som har gestaltats av Ulla Bodorff, men det finns uppgifter om att det kan ha varit så många som hundra.

Ulla Bodorff har ritat en stor del av HSB:s områden under 1940- och 1950-talen. I Uppsala har Ulla Bodorff ritat nästan alla HSB-områden från denna tid (Claus Nowotny och Bengt Persson). Ett kännetecken för Ulla Bodorffs bostadsgårdar är den sparade naturmarken. I de bostadsområden som har ritats av Ulla Bodorff finns ofta ett fint samband mellan den privata gården och det gemensamma parkområdet. Att modellera marken med hjälp av de schaktmassor som uppstod i samband med bostadsbyggandet var en kostnadsbesparande åtgärd som Bodorff skickligt genomförde för att skapa rumsligheter med hjälp av kullar, mjuka slänter, urskålningar och vallar som inramar lekplatser. På Reimersholme i Stockholm har hon förvandlat en holme med tusentals ton sprängsten till en lummig ö med mjuk topografi och naturlika strandpromenader.

• Bilder, verk i urval
• 
  Mälarblick
• 
  Stamparken
• 
  Reimersholme
• 
  Stora Vika

• Bodorff, Ulla (1954). Min trädgård: I skog, på äng och på berg ([Ny uppl.]). Stockholm: HSB:s riksförb., Egnahemsavd. Libris 1435084 
• Paulsson Gregor, red (1948). Trädgårdskonst. [2], Den moderna trädgårdens och parkens form. Stockholm: Natur och kultur. Libris 643863 , Innehåller ett flertal artiklar skrivna av Ulla Bodorff.
• Bodorff, Ulla (1944). Min trädgård i skog, på äng och på berg. ([Ny uppl.]). Stockholm: HSB:s riksförb., egnahemsavd. Libris 1389753 
• Bodorff, Ulla (1938). Min trädgård i skog, på äng och på berg.. Stockholm: H. S. B:s riksförb., Egnahemsavd. Libris 1361885 

• Källängsparken, Länsstyrelsen i Kalmar. Läst 6 juni 2015.
• Världsvan svenska i grön bransch, artikel av Bengt och Boel Persson, Byggnadskultur 4/2009. Läst 6 juni 2015.
• Anno 82
• Vem är det 1961
• Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 69, ISBN 91-87504-00-6
• Vem är det? Svensk biografisk handbok, 1957, sid 123.

• Andersson Thorbjörn, Jonstoij Tove, Lundquist Kjell, red (2000). Svensk trädgårdskonst under fyrahundra år. Stockholm: Byggförl. Libris 8377630. ISBN 91-7988-183-1 , s. 242–249.
• Nolin, Catharina, ”Ulla Bodorff, landskapet och industrin”, Berättelser från markerna. En antologi om järnet, skogen och kulturarvet. Vänbok till Gert Magnusson. Norberg 2013.
• Nolin, Catharina : Ulla Bodorff i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
• Nowotny, Claus; Persson Bengt (1988). Ulla Bodorff landskapsarkitekt 1913-1982. ARKUS småskrift, 0284-7809 ; 6. Stockholm: Arkitekternas forum för forskning och utveckling (ARKUS). Libris 782357 
• Persson, Bengt; Bucht Eivor, Melin Peder (1991). Svenska landskapsarkitekter: glimtar från branschen 1920-1960. ARKUS småskrift, 0284-7809 ; 12. Stockholm: Arkitekternas forum för forskning och utveckling (ARKUS). Libris 1267499 
• Persson, Bengt; Persson Agneta, Persson Bengt, Udriot Maria (1995). Svenska bostadsgårdar 1930-59: miljökvaliteter för framtiden = Swedish residential yards 1930-59 : qualities for the future. T / Byggforskningsrådet, 1104-8433 ; 1995:1. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. Libris 7418967. ISBN 91-540-5683-7 

• Bodorff, Ulla (1913 - 1982) hos Digitaltmuseum