Ulf den oarge
Ulf den oarge eller Ulf den orädde[1] (Úlfr inn óargi) var en herse (hövding) som levde på 700-talet i Namdalen i Norge.[2] Han var far till Hallbjörn halvtroll och dennes syster Hallbera (Egil Skallagrimssons fars farmor),[3] och var följaktligen stamfar till Myramännen, en av de största skaldeätterna i Norge och på Island.[2] I Skáldatal B (Codex Upsaliensis) omtalas att Ulf under loppet av en enda natt diktade en drapa om sina egna bedrifter. Han var klar strax innan det dagades, och då dog han.[4] Drapan har inte bevarats, men är det äldsta hjältekväde av en namngiven diktare som finns omnämnt.[2]
En liknande "dödssång" har tillskrivits Ulf den oarges sonsons sonson Orvar Odd,[a] som på sitt dödsläger – sedan han blivit biten av en giftorm – i all hast diktade ett kväde på fornyrðislag om sina egna hjältedater.[5] Han dog efter den 71:a strofen.[6] Kvädet brukar kallas Ævidrápa Ǫrvar-Odds, men är inte en drapa i egentlig mening.[7]
Referenser
- ^ Finnur Jónsson, Tilnavne i den islandske oldlitteratur, København, 1908, sid 251.
- ^ [a b c] Finnur Jónsson, Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie, I, 2 utg., København, 1920, sid 413.
- ^ Egil Skallagrimssons saga, kapitel 1.
- ^ Úlfr inn óargi var hersir ágætr í Nóregi, í Naumudali, faðir Hallbjarnar hálftrolls, föður Ketils hæings. Úlfr orti drápu á einni nótt ok sagði frá þrekvirkjum sínum; hann var dauðr fyrir dag. (Ulf den oarge var en framstående herse i Norge, i Namdalen, fader till Hallbjörn halvtroll, Kettil hanlax' fader. På en enda natt diktade Ulf en drapa om sina egna hjältedåd; innan dagen kom var han död.) Skáldatal
- ^ Detta berättas i Orvar Odds saga.
- ^ Ævidrápa Ǫrvar-Odds
- ^ Finnur Jónsson föreslår namnet Ævikviða. (Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie, II:1, København 1898, sid 149.)
- ^ Ulf den oarges son Hallbjörn halvtroll hade sonen Kettil hanlax, som hade sonen Grim ludenkind (Grímr loðinkinni) som var far till Orvar Odd. (Ketils saga hœngs, kap. 1; Örvar-Odds saga, kap.1)