Ugnfåglar

Ugnfåglar
Haciendahornero (F. rufus)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Överfamilj	Furnarioidea
Familj	Ugnfåglar Furnariidae
Utbredning
Synonymer
Ugnfåglar

Ugnfåglar (Furnariidae) är en stor familj av små till medelstora suboscina tättingar som återfinns i Central- och Sydamerika.

Ugnfåglarna är en mångskiftande grupp insektsätare. De har fått sitt namn av de utarbetade bon som några arter inom släktet Furnarius bygger av lera, och som har ett ugnsliknande utseende. Dock bygger merparten av familjens arter sina bon av kvistar eller häckar i håligheter i klippor. Ugnfåglarnas bon är alltid överbyggda och de lägger upp till sex blekt blågröna eller vita ägg. Äggen ruvas i 15–22 dagar och ungarna blir flygga efter ytterligare 13–20 dagar.^[1]

De är små till medelstora fåglar, som varierar mellan 9 och 35 centimeter på längden.^[1] Medan vissa arter är mycket specialiserade vad gäller habitatval återfinns arter av denna familj nästan i alla typer av neotropiska områden. Två arter återfinns till och med vid klippiga kuster.

Numera behandlas gruppen trädklättrare, tidigare behandlad som den egna familjen Dendrocolaptidae, som del av familjen ugnfåglar på grund av data från analyser baserade på den mitokondriella genen för enzymet cytokrom b och ett flertal olika nDNA-sekvenseringar.^[2]

Trädklättrarnas systematik omprövades av Rajkow 1994 baserat på morfologi och av Irestedt et al. 2004 baserat på analyser av mtDNA. Utifrån data av den senare genomgången så bekräftades huvud-utvecklingslinjen inom underfamiljen Furnariinae, samtidigt som vissa nya utvecklingslinjer upptäcktes och släktskapet mellan många släkten var tvungna att omprövas.^[3]

Den taxonomiska uppställningen som presenteras här nedan baseras på Derryberry et al 2011 och Clarmunt et al 2013 och har implementerats av de båda internationella taxonomiska auktoriteterna Clements et al och International Ornithological Congress. Studierna har påvisat att konvergent evolution är vanlig i familjen, vilket inneburit att arter och släkten som man tidigare trodde var nära släkt baserat på morfologi står långt ifrån varandra genetiskt och vice versa. Flera släkten har således delats upp i flera, medan andra slagits ihop. Artantalen nedan följer IOC.

Underfamilj: Lövkastare och minerare (Sclerurinae) – urskiljs av vissa som en egen familj, Scleruridae^[4]

• Släkte Sclerurus – 7 arter lövkastare
• Släkte Geositta – 11 arter minerare

Underfamilj: Trädklättrare (Dendrocolaptinae) – urkiljs av vissa som en egen familj, Dendrocolaptidae^[4]

• Släkte Certhiasomus – fläckstrupig trädklättrare, tidigare i Deconychura
• Släkte Sittasomus – gråhuvad trädklättrare
• Släkte Deconychura – 3 arter
• Släkte Dendrocincla – 6 arter
• Släkte Glyphorynchus – kilnäbbad trädklättrare
• Släkte Dendrexetastes – pärlhalsad trädklättrare
• Släkte Nasica – långnäbbad trädklättrare
• Släkte Dendrocolaptes – 5 arter

• Släkte Hylexetastes – 3 arter
• Släkte Xiphocolaptes – 4 arter
• Släkte Xiphorhynchus – 13 arter
• Släkte Dendroplex – 2 arter, fördes tidigare till släktet Xiphorhynchus
• Släkte Campylorhamphus – 6 arter skärnäbbar

• Släkte Drymornis – sabelnäbbad trädklättrare
• Släkte Lepidocolaptes – 11 arter

Underfamilj: Uppnäbbar (Xenopinae)

• Släkte Xenops – 4 arter

Underfamilj Egentliga ugnfåglar (Furnariinae)

Tribus Berlepschiini

• Släkte Berlepschia – palmkrypare

Tribus Pygarrhichadini

• Släkte Microxenops – rödstjärtad trädlöpare
• Släkte Pygarrhichas – vitstrupig trädlöpare
• Släkte Ochetorhynchus – 4 arter, inkluderar Eremobius och Chilia

Tribus Furnarinii

• Släkte Pseudocolaptes – 3 arter ullkragar
• Släkte Premnornis – stamkrypare
• Släkte Tarphonomus – två markkrypare, tidigare i Upucerthia
• Släkte Furnarius – 8 arter horneror
• Släkte Lochmias – bäcksmyg

• Släkte Phleocryptes – sävsmyg
• Släkte Limnornis – rörsmyg
• Släkte Geocerthia – strimmig cinklod, tidigare i Upucerthia
• Släkte Upucerthia – 4 arter markkrypare
• Släkte Cinclodes – 15 arter cinkloder

Tribus Philydorini

• Släkte Anabazenops – 2 arter lövletare
• Släkte Megaxenops – uppnäbbad lövletare
• Släkte Cichlocolaptes – 2 arter lövletare, varav 1 utdöd
• Släkte Heliobletus – spetsnäbbad trädletare
• Släkte Philydor – 5 arter lövletare
• Släkte Anabacerthia – 5 arter lövletare (varav 2 tidigare i Philydor)
• Släkte Syndactyla – 8 arter lövletare, inklusive mejselnäbbarna (Simoxenops)

• Släkte Ancistrops – krumnäbb
• Släkte Dendroma – 2 arter lövletare, tidigare i Philydor
• Släkte Clibanornis – 5 arter lövletare, inklusive bambukrypare och Hylocryptus
• Släkte Thripadectes – 7 arter trädletare
• Släkte Automolus – 11 arter lövletare, inklusive skogssmygarna (Hyloctistes)

Tribus Margarornini

• Släkte Premnoplex – 2 piggstjärtar
• Släkte Margarornis – 4 arter trädlöpare

Tribus Synallaxini

• Släkte Aphrastura – 2 arter törnstjärtar
• Släkte Sylviorthorhynchus – 2 arter strötstjärtar
• Släkte Leptasthenura – 9 arter sprötstjärtar, parafyletiskt visavi trådstjärt

• Släkte Phacellodomus – 10 arter törnfåglar
• Släkte Hellmayrea – vitbrynad taggstjärt
• Släkte Anumbius – lärksnårlöpare
• Släkte Coryphistera – kvistsamlare
• Släkte Asthenes – 29 arter kanastero
• Släkte Acrobatornis – akrobatfågel
• Släkte Metopothrix – guldpanna
• Släkte Xenerpestes – 2 arter gråstjärtar
• Släkte Siptornis – glasögontaggstjärt
• Släkte Roraimia – roraimamjukstjärt
• Släkte Thripophaga – 5 arter mjukstjärtar
• Släkte Limnoctites – 2 arter sumpjägare
• Släkte Cranioleuca – 20 arter taggstjärtar
• Släkte Pseudasthenes – 4 arter kanastero, tidigare i Asthenes
• Släkte Spartonoica – träsksmyg
• Släkte Pseudoseisura – 4 arter törnskrikor
• Släkte Certhiaxis – 2 arter taggstjärtar
• Släkte Mazaria – vitbukig taggstjärt, tidigare i Synallaxis
• Släkte Schoeniophylax – chotoytaggstjärt
• Släkte Synallaxis – 37 arter taggstjärtar, inklusive Gyalophylax och Siptornopsis

• Cheviron, Z. A.; Capparella, Angelo P.; Vuilleumier, François (2005): Molecular phylogenetic relationships among the Geositta miners (Furnariidae) and biogeographic implications for avian speciation in Fuego-Patagonia. Auk 122(1): 158–174. DOI: 10.1642/0004-8038(2005)122[0158:MPRATG]2.0.CO;2 HTML abstract
• Fjeldså, Jon; Irestedt, Martin & Ericson, Per G. P. (2005): Molecular data reveal some major adaptational shifts in the early evolution of the most diverse avian family, the Furnariidae. Journal of Ornithology 146: 1–13. [Engelsk text med tysk sammanfattning] doi:10.1007/s10336-004-0054-5 (HTML sammanfattning) PDF fulltext
• Irestedt, Martin; Fjeldså, Jon; Johansson, Ulf S. & Ericson, Per G.P. (2002): Systematic relationships and biogeography of the tracheophone suboscines (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(3): 499–512. doi:10.1016/S1055-7903(02)00034-9 (HTML sammanfattning)
• Irestedt, Martin; Fjeldså, Jon & Ericson, Per G. P. (2004): Phylogenetic relationships of woodcreepers (Aves: Dendrocolaptinae) – incongruence between molecular and morphological data. Journal of Avian Biology 35(3): 280–288. doi:10.1111/j.0908-8857.2004.03234.x (HTML sammanfattning)
• Rajkow, Robert J. (1994): A phylogeny of the woodcreepers (Dendrocolaptinae). Auk 111(1): 104–114. PDF fulltext

• Videor av ugnfåglar– the Internet Bird Collection
• Läten av ugnfåglar – the xeno-canto collection