UX Tauri
| UX Tauri | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Oxen |
| Rektascension | 04t 30m 03,99626s[1] |
| Deklination | +18° 13′ 49,4355 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +10,80[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K2 Ve + M1 Ve[3] |
| Variabeltyp | T Tauri-stjärna[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +22,90[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +17,18[1] mas/år Dek.: -21,91[1] mas/år |
| Parallax () | -3,70 ± 5,73[1] |
| Avstånd | 450 lå (138 pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 1,25[6] M☉ |
| Luminositet | 1,3[6] L☉ |
| Temperatur | 4 460[6] K |
| Ålder | 3[6] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| HD 285846, AG+18 343, AKARI-IRC-V1, J0430039+181348, CCDM J04301+1814AB, 2E 1064, HIC 20990, HIP 20990, IRAS 04271+1807, PPM 119959, 1RXS J043004.5+181342, UX Tauri, WDS J04301+1814AB, WDS J04301+1814, [DML87] 127[7] | |
UX Tauri eller HD 285846, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 10,80[3] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på-3,70 ± 5,73 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 450 ljusår (138 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 23 km/s.[5]
Observation
UX Tauri är anmärkningsvärd genom att Spitzer Space Telescope, trots att den nyligen (i stjärntermer) skapades, upptäckte att stjärnans protoplanetära skiva innehåller en lucka. Stoftet, som normalt samlas i en expanderande ring som börjar precis intill stjärnan vid en så ung ålder, är antingen mycket tunt eller obefintligt i ett intervall på 0,2 till 56 AE från stjärnan. Vanligtvis innebär detta att planeternas tidiga förfäder kan ha bildats från skivan, trots att stjärnan bara tändes för ca 1 miljon år sedan.[8] Jorden bildades däremot för ca 4,54 miljarder år sedan, vilket innebär att den bildades ca 60 miljoner år efter att solen tändes för ca 4,6 miljarder år sedan.
Egenskaper
Primärstjärnan UX Tauri A är en orange till gul stjärna i huvudserien av spektralklass K2 Ve.[3] Den har en massa som är lika med ca 1,25[6] solmassa och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 1,3 gånger solen[6] vid en effektiv temperatur av ca 4 500 K.[6]
Följeslagaren UX Tauri B är en röd till orange stjärna i huvudserien, som har en massa som är lika med ca 0,4[6] solmassa och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,5 gånger solen[6] vid en effektiv temperatur av ca 3 500 K.[6]
UX Tauri är en oregelbunden variabel vars ljusstyrka varierar från en magnitud på 12,443 till en magnitud på 10,836 med en variabelperiod av 1,2850 dygn.[9]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, UX Tauri, 13 augusti 2023.
Noter
- ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600. Vizier catalog entry
- ^ "UX Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 5 december 2016.
- ^ [a b c] Herbig, G. H. (1977). "Radial velocities and spectral types of T Tauri stars". Astrophysical Journal. 214: 747–758. Bibcode:1977ApJ...214..747H. doi:10.1086/155304.
- ^ [a b] "ASAS-SN Variable Stars Database". ASAS-SN Variable Stars Database. ASAS-SN. Hämtad 6 januari 2022.
- ^ [a b] Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065. S2CID 119231169.
- ^ [a b c d e f g h i j] Magazzu, A. (1991). "Lithium in the pre-main sequence triple system UX Tauri". Astronomy and Astrophysics. 249 (1): 149–155. Bibcode:1991A&A...249..149M.
- ^ UX Tau (unistra.fr). Hämtad 2023-11-12.
- ^ NASA - Youthful Star Sprouts Planets Early
- ^ UX Tauri Star Facts universeguide.com. Hämtad 2023-11-12.
Externa länkar
- https://www.universeguide.com/star/star/20990/uxtauri.
- Magazzu, A. (September 1991). ”Lithium in the pre-main sequence triple system UX Tauri”. Astronomy and Astrophysics 249 (1): sid. 149.
- ”UX Tauri”. Jumk.de. http://jumk.de/astronomie/exoplanets/ux-tauri.shtml. Läst 16 juni 2008.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Taurus chart
Författare/Upphovsman: PopePompus, Licens: CC BY-SA 4.0
A V band light curve for UX Tauri, plotted from ASAS-SN data