UU Aurigae

UU Aurigae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKusken
Rektascension06t 36m 32,83710 s[1]
Deklination+38° 26′ 43,8190 ″[1]
Skenbar magnitud ()+4,9 - 7,0[2], 5,25[3]
Stjärntyp
SpektraltypC5,3 – C7,4 (N3)[2]
U–B+2,61
B–V+2,77[4]
VariabeltypHalvregelbunden variabel[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+13,40[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +0,500[1] mas/år
Dek.: -19,758[1] mas/år
Parallax ()2,0387 ± 0,1661[1]
Avståndca 1 110 lå (ca 341[6] pc)
Absolut magnitud ()-3,65[7]
Detaljer
Radie370[8] R☉
Luminositet16 443[9] L☉
Temperatur2 760[9] K
Andra beteckningar
HD 46687, AG+38 716, BD+38 1539, CCDM J06365+3827A, CGCS 1316, DO 12343, GSC 02928-01995, HIC 31579, HIP 31579, HR 2405, IRAS 06331+3829, IRC +40158, 2MASS J06363284+3826438, PLX 1533, PPM 71846, RAFGL 966, SAO 59280, TYC 2928-1995-1, UU Aurigae, WDS J06365+3827A, Gaia DR3 944939847899350784, Gaia DR2 944939847899350784[3][10]

UU Aurigae är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Kusken. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 5,25[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 2,0 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 1 110 ljusår (ca 341 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 13 km/s.[5]

Egenskaper

UU Aurigae är en röd kolrik asymptotisk jättestjärna av spektralklass C5,3-C7,4(N3).[2] Den har en radie som är ca 370[8] solradier och har ca 16 400 gånger solens utstrålning av energi[9] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 2 800 K.[9]

Spektraltypen som listas i General Catalog of Variable Stars (GCVS) är C5,3-C7,4(N3). N3 refererar tillbaka till en äldre typ av klassificering där kolstjärnor gavs spektraltyper av N eller R, även om det numeriska indexet korrelerades mer med styrkan i kolkemin än temperaturen. C5 till C7 anger olika klassificeringar som använder det nyare Morgan-Keenan-systemet där det numeriska indexet bättre motsvarar stjärnans temperatur. Typerna C5 till C7 är ungefär likvärdiga med tidiga M-stjärnor. Det andra numeriska indexet, 3 eller 4 för UU Aurigae anger styrkan hos Swan-banden i spektrumet, på en skala från 1 till 5.[11] Med hjälp av det mer moderna reviderade Morgan-Keenan-schemat har en spektraltyp av C-N5-C2 6- publicerats, där C-N5 anger en kolstjärna av N-typ med ett temperaturindex på 5- och en Swan-bandstyrka av 6- på en skala från 1 till 8.[12]

En 28 år lång ljuskurva av visuellt band för UU Aurigae, anpassad från Howarth (2001)[13]

UU Aurigae klassificeras som en halvregelbunden variabel av typen SRb, vilket anger att den är en jättestjärna med svagt definierade variationer. Dess ljusstyrka varierar från magnitud +4,9 till +7,0 i visuell skenbar magnitud.[2] Perioden anges i GCVS som 441 dygn, men det finns också en stark variation med en period på 235 dygn.[14] Med hjälp av British Astronomical Associations observationer från 1971 till 1998, beräknas perioderna till 439,4 och 233,1 dygn.[15]

Vinkeldiametern för UU Aurigae har uppmätts till 12,07 ± 0,22 mas med användning av interferometri med mycket lång baslinje (VLBI).[16] Runt stjärnan finns ett skal av stoft som till stor del består av amorft kol och kiselkarbid (SiC), där SiC uppträder vid tre gånger stjärnans radie och det amorfa kolet vid nio gånger dess radie. Längre ut finns ett kolrikt skal vid 300 stjärnradier och två syrerika skal ännu längre bort.[17] UU Aurigae har också en chockvåg 0,14 parsec bred, skapad av dess rörelse genom det interstellära mediet.[6]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, UU Aurigae, 23 februari 2023..

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  3. ^ [a b c] HD 46687 (unistra.fr). Hämtad 2023-03-07.
  4. ^ https://www.universeguide.com/star/31579/uuaurigae. Hämtad 2023-03-07.
  5. ^ [a b] Gontcharov, G. A (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065. S2CID 119231169.
  6. ^ [a b] Cox, N. L. J; Kerschbaum, F; Van Marle, A.-J; Decin, L; Ladjal, D; Mayer, A; Groenewegen, M. A. T; Van Eck, S; Royer, P; Ottensamer, R; Ueta, T; Jorissen, A; Mecina, M; Meliani, Z; Luntzer, A; Blommaert, J. A. D. L; Posch, Th; Vandenbussche, B; Waelkens, C (2012). "A far-infrared survey of bow shocks and detached shells around AGB stars and red supergiants". Astronomy & Astrophysics. 537: A35. arXiv:1110.5486. Bibcode:2012A&A...537A..35C. doi:10.1051/0004-6361/201117910. S2CID 56041336.
  7. ^ Alksnis, A; Balklavs, A; Dzervitis, U; Eglitis, I (1998). "Absolute magnitudes of carbon stars from HIPPARCOS parallaxes". Astronomy and Astrophysics. 338: 209. Bibcode:1998A&A...338..209A.
  8. ^ [a b] Luttermoser, Donald G.; Brown, Alexander (1992). "A VLA 3.6 centimeter survey of N-type carbon stars". Astrophysical Journal. 384: 634. Bibcode:1992ApJ...384..634L. doi:10.1086/170905.
  9. ^ [a b c d] Bergeat, J; Knapik, A; Rutily, B (2002). "Carbon-rich giants in the HR diagram and their luminosity function". Astronomy and Astrophysics. 390 (3): 967. Bibcode:2002A&A...390..967B. doi:10.1051/0004-6361:20020525.
  10. ^ V* UU Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 6 februari 2018.
  11. ^ Keenan, P. C. (1993). "Revised MK Spectral Classification of the Red Carbon Stars". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 105: 905. Bibcode:1993PASP..105..905K. doi:10.1086/133252.
  12. ^ Barnbaum, Cecilia; Stone, Remington P. S; Keenan, Philip C (1996). "A Moderate-Resolution Spectral Atlas of Carbon Stars: R, J, N, CH, and Barium Stars". Astrophysical Journal Supplement. 105: 419. Bibcode:1996ApJS..105..419B. doi:10.1086/192323.
  13. ^ Howarth, J. J. (June 2001). "The semiregular variable UU Aurigae - analysis in adversity?". Journal of the British Astronomical Association. 111: 150–152. Bibcode:2001JBAA..111..150H. Hämtad 1 november 2021.
  14. ^ Kiss, L. L; Szatmáry, K; Cadmus, R. R; Mattei, J. A (1999). "Multiperiodicity in semiregular variables. I. General properties". Astronomy and Astrophysics. 346: 542. arXiv:astro-ph/9904128. Bibcode:1999A&A...346..542K.
  15. ^ Howarth, J. J (2001). "The semiregular variable UU Aurigae ( analysis in adversity?". Journal of the British Astronomical Association. 111: 150. Bibcode:2001JBAA..111..150H.
  16. ^ Quirrenbach, A; Mozurkewich, D; Hummel, C. A; Buscher, D. F; Armstrong, J. T (1994). "Angular diameters of the carbon stars UU Aurigae, Y Canum Venaticorum, and TX PISCIUM from optical long-baseline interferometry". Astronomy and Astrophysics. 285: 541. Bibcode:1994A&A...285..541Q.
  17. ^ Bagnulo, S; Skinner, C. J; Doyle, J. G; Camphens, M (1997). "Carbon stars with detached dust shells: The circumstellar envelope of UU Aurigae". Astronomy and Astrophysics. 321: 605. Bibcode:1997A&A...321..605B.

Externa länkar

Stjärnor i Kusken
Bayer
Flamsteed
Variabler
HD
HD 30453  · HD 32188  · HD 33203  · HD 33463  · HD 34078  · HD 34557  · HD 34790  · HD 35519  · HD 35520  · HD 35619  · HD 35984  · HD 36041  · HD 36678  · HD 36891  · HD 37519  · HD 37646  · HD 39225  · HD 40325  · HD 40979  · HD 41162  · HD 43691  · HD 45350  · HD 49674
Övriga
GD 66 · Gliese 268 · HAT-P-9 · KELT-2 · MWC 480 · HR 1528  · SGR 0501+4516 · UGPS J0521+3640 · WASP-12

Media som används på denna webbplats

Auriga IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
UUAurLightCurve.png
Författare/Upphovsman: PopePompus, Licens: CC BY-SA 4.0
A 28 year long V band light curve for UU Aurigae, adapted from Howarth, 2001, Journal of the British Astronomical Association, vol 111, pp 150-152