UTA Flight 772

UTA Flight 772

Olyckssammanfattning
Datum	19 september 1989
Typ	Terroristbombning
Plats	Niger, Bilma, Ténéré
Passagerare	156
Besättning	14
Omkomna	170
Överlevande	0
Flygplanstyp	McDonnell Douglas DC-10
Flygbolag	Union des Transports Aériens
Registrering	registered N54629
Start	Brazzaville
Destination	Paris-Charles de Gaulle flygplats

UTA Flight 772 var ett franskt flygplan som sprängdes i ett terrorattentat över Niger den 19 september 1989. Totalt dödades 156 passagerare och 14 i besättningen. Libyen anklagades för dådet och libyska medborgare dömdes in absentia i fransk domstol. Motivet ska ha varit Frankrikes stöd till Tchad i en konflikt med Libyen.

Flygplanet tillhörande Union des Transports Aériens utgick från Brazzaville i Kongo-Brazzaville, via N'Djamena i Tchad, till flygplatsen Charles de Gaulle i Paris. Planet av modellen McDonnell Douglas DC-10^[1] lämnade N'Djamena klockan kl 13:13. Fyrtiosex minuter senare, på altitud 10 700 meter, exploderade UTA 772 över Saharaöknen nära städerna Bilma och Ténéré i Niger. Alla 170 ombord dog.^[2]

De 170 offren var från 18 länder: Frankrike, 54; Kongo-Brazzaville, 48; Tchad, 25; Italien, 9; USA, 7; Kamerun, 5; Storbritannien, 4; Kongo-Kinshasa, 3; Kanada, 3; Centralafrikanska republiken, 2; Mali, 2; Schweiz 2, Algeriet, 1; Bolivia, 1; Belgien, 1; Grekland, 1; Marocko, 1 samt Senegal, 1.

En utredning gjord av FN-organet ICAO kom fram till att haveriet orsakades av en bomb som hade placerats i en behållare vid plats 13-R i planets främre godsutrymme. Förmodligen fanns bomben i bagage som lastades vid flygplatsen i Brazzaville. De första teorierna om vilka terrorgrupper som kunde ligga bakom dådet inkluderade Islamiska Jihad, som snabbt tog på sig ansvaret för attacken, samt "the Secret Chadian Resistance", en rebellgrupp som var emot president Hissen Habré.^[3] Fem år tidigare, 10 mars 1984, förstörde en annan bomb en DC-8 tillhörande UTA, strax efter planet landade på N'Djamena. Inga förolyckades och de ansvariga identifierades aldrig.^[4]

UTA 772:s vrak skickades till Frankrike för kriminalteknisk utredning. Spår av det explosiva ämnet PETN hittades i det främre godsutrymmet. Bitar av en mörkgrå resväska av märket Samsonite hittades, och eftersom bitarna var täckta med ett lager av pentrite (= PETN) kom utredarna fram till att väskan var explosionens källa.^{[källa behövs]}

Ett erkännande erhölls från en av de misstänkta terroristerna, en kongoles i opposition som hade hjälpt till att rekrytera en annan dissident för att smuggla ombord bomben på flygplanet.^[5] Erkännandet ledde till att sex libyer åtalades. Den franska domaren Jean-Louis Bruguière identifierade dessa som följer:

• Abdullah Senussi, svåger till Libyens ledare Muammar al-Gaddafi, samt andreman vid landets säkerhetspolis;
• Abdullah Elazragh, konsul vid Libyens ambassad i Brazzaville;
• Ibrahim Naeli och Arbas Musbah, sprängämnesexperter vid Libyens underrättelsetjänst;
• Issa Shibani, agenten som köpte timern som enligt uppgift utlöste bomben; samt,
• Abdelsalam Hammouda, Senussis högerman, som enligt uppgift koordinerade attacken.

Domstolen sammanträdde 1999 vid Paris Assize Court för dådet mot UTA 772. Eftersom Mummar al-Gaddafi inte tillät att de utlämnades till Frankrike så prövades de in absentia (utan att vara näravande), och dömdes skyldiga.

Motivet som ofta tillförs Libyen är hämnd mot Frankrike för att de stödde Tchad i Libyens krig med landet, vilket Libyen ska ha ansett vara "neo-kolonialistiskt".^[6]Konflikten mellan Libyen och Tchad (1978-1987) slutade i katastrof för Libyen efter ett enormt nederlag vid slaget om Maaten al-Sarra i det så kallade Toyotakriget 1987. Gaddafi tvingades gå med på eldupphör, vilket ändade hans drömmar om afrikansk och arabisk dominans. Gaddafi skyllde nederlaget på fransk och amerikansk "aggression" mot Libyen.^[7]

Domstolen i Paris gav UTA-offrens familjer belopp mellan 3 000 och 30 000 euro, beroende på deras relation med den döda. En grupp anhöriga, "Les Familles du DC10 d'UTA"^[8] som inte var nöjda skrev 9 januari 2004 på en uppgörelse med Gaddafi International Foundation for Charity Associations i vilken de accepterar en kompensation på beloppet 170 miljoner amerikanska dollar, eller 1 miljon för vart och ett av de 170 offren. I maj 2007 rapporterades att 95 procent av denna kompensation betalats till familjerna.^[9]

De sju amerikanernas familjer vägrade acceptera betalningsuppgörelsen och vill istället åtala den libyska regeringen i en federal domstol i Washington D.C.. 19 september 2006 begärde de att domstolen skulle döma den libyska regeringen och sex av dess agenter skyldiga till tillintetgörandet av UTA 772. De sökte mer än 2 miljarder dollar, för förlust av liv och förstörelsen av jetplanet.^[10] Efter en rättegång som varade i tre dagar, 13-15 augusti 2007, beslutade distriktsdomaren Henry H. Kennedy att Libyen var direkt ansvarigt för bombdådet. I domslutet 15 januari beordrades Libyen att betala 6 miljarder dollar, i skadestånd till familjerna och flygplanets ägare.^{[2][11][12][13]} Libyen överklagade beslutet.

I oktober 2008 deponerade Libyen 1,5 miljarder dollar i en fond som ska användas för att kompensera släktingar till offren i

1. Lockerbieaffären;
2. Diskoteksbombningen i Västberlin 1986;
3. UTA Flight 772
4. Libyska offer i Operation el Dorado Canyon - då USA bombade Tripoli och Benghazi 1986.

Som ett resultat därav utfärdade president George W. Bush en exekutiv order som återinförde Libyens immunitet för terrorrelaterade stämningar, samt hävde alla kompensationsärenden i USA, enligt Vita huset.^[14]

• Lockerbieaffären

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, UTA Flight 772, 3 april 2011.

• Reynolds, Paul. "UTA 772: The forgotten flight." BBC, 2003-08-19.