USS Ticonderoga (CV-14)
USS Ticonderoga (CV/CVA/CVS-14) var ett av 24 hangarfartyg av Essex-klass som byggdes för amerikanska flottan under andra världskriget. Fartyg var det fjärde i amerikanska flottan att bära det namnet, döpt efter det historiska Fort Ticonderoga som spelade en roll i amerikanska revolutionskriget. Ticonderoga togs i tjänst i maj 1944 och deltog i flera strider i Stillahavskriget och mottog fem battle stars. Hon togs ur tjänst kort efter krigsslutet men moderniserades och togs åter i tjänst i början av 1950-talet som ett attackhangarfartyg (CVA) och blev så småningom ett ubåtsjakthangarfartyg (CVS). Hon togs åter i tjänst för sent för att delta i Koreakriget, men var mycket aktiv under Vietnamkriget och mottog tre Navy Unit Commendations, en Meritorious Unit Commendation och 12 battle stars.
Ticonderoga skilde sig något från de fem fartygen i Essex-klassen med lägre skrovnummer i att hon var 4,9 meter längre för att inrymma förstävsmonterade luftvärnskanoner. De flesta senare hangarfartygen av Essex-klassen slutfördes med denna "långskrov"-design och anses av vissa myndigheter vara en separat fartygsklass, Ticonderoga-klass.
Ticonderoga utrangerades 1973 och såldes för skrotning 1975.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör USS Ticonderoga (CV-14).
- Big T.net – USS Ticonderoga Veterans Association (engelska)
- Navsource Ticonderoga fotoarkiv (engelska)
- Ticonderoga krigsskaderapport för dubble kamikazeträffar, januari 1945 (engelska)
|
Media som används på denna webbplats
The U.S. Navy aircraft carrier USS Ticonderoga (CVA-14) refueling from the fleet oiler USS Ashtabula (AO-51), while operating off the coast of Vietnam, circa in January 1966. Although seas were running very high, the ships completed replenishment and Ticonderoga received 175,000 gallons (662,450 l) of black oil. Ticonderoga, with assigned Attack Carrier Air Wing 5 (CVW-5), was deployed to Vietnam from 29 September 1965 to 13 May 1966.