USA:s vicepresident

USA:s vicepresident
Vicepresidentens sigill
Nuvarande Kamala Harris sedan 20 januari 2021
USA:s presidentkansli
Residens	Number One Observatory Circle
Säte	Eisenhower Executive Office Building, Washington, D.C.
Utses av	Elektorskollegiet
Underställd	USA:s president
Mandatperiod	4 år
Förste innehavare	John Adams
Inrättat	4 mars 1789 (konstitutionen trädde i kraft) 30 april 1789 (första ämbetshavaren tillträdde)
Webbplats	whitehouse.gov/vicepresident

USA:s vicepresident formellt Vice President of the United States of America är det näst högsta ämbetet i den federala statsmakten i Amerikas förenta stater. Ämbetets förekomst fastslås i USA:s konstitution. Vicepresidenten väljs tillsammans med presidenten av ett elektorskollegium, som väljs av delstaternas röstberättigade invånare i ett allmänt val.

Vicepresidentens politiska roll varierar i varje presidentadministration. Enligt konstitutionen är USA:s vicepresident även ex officio talman i USA:s senat (engelska: President of the United States Senate). Av USA:s 46 presidenter har 15 stycken även varit vicepresidenter. Från Lyndon B. Johnsons vicepresidentskap i John F. Kennedys administration och framåt har vicepresidenten av sedvana ingått i presidentens kabinett; innan dess var talmanskapet i senaten huvudsysslan. Vicepresidenten är också en lagstadgad medlem av USA:s nationella säkerhetsråd^[1] och ingår i styrelsen för Smithsonian Institution.

Kamala Harris är USA:s 49:e och nuvarande vicepresident. Hon tillträde den 20 januari 2021. Hon är den första kvinnliga vicepresidenten, den första som har afrikanskt påbrå, och den första som har asiatiskt påbrå.

Vicepresidenten står först i successionsordningen för presidentämbetet och blir därför president ifall den sittande presidenten dör eller på annat sätt mister ämbetet i förtid, förutom om det 25:e tillägget till USA:s konstitution åberopas. Detta tillägg gör det möjligt för antingen presidenten själv, eller vicepresidenten och en majoritet av kabinetten att förklara presidenten fysiskt eller psykiskt inkapabel att utföra presidentämbetets uppgifter (t.ex. då presidenten undergår en medicinsk operation).

Att åberopa tillägget skulle leda till att vicepresidenten blir tillförordnad president (engelska: Acting President), antingen fram till presidenten är kapabel att utföra sina uppgifter, eller efter 20 dagar efter det att tillägget åberopats. Inom dessa 20 dagar måste kongressen ha bestämt om presidenten ses som permanent inkapabel att utföra sina uppgifter. Om kongressen bestämmer att detta inte är fallet (eller inte har kommit fram till någonting) återfår presidenten sina befogenheter, men om de skulle besluta att presidenten är permanent inkapabel att utföra sina uppgifter, blir vice presidenten permanent tillförordnad president (inte officiellt president) fram till att den aktuella president perioden tar slut, eller vicepresidenten (nu tillförordnad president) blir vald till president, då vicepresidenten blir den riktiga presidenten.

Rollen som senatens talman utövas normalt av den tillförordnade talmannen (President pro tempore of the United States Senate), utom vid lika röstetal då vicepresidenten har utslagsröst. Vicepresidenten är enligt lag ledamot i nationella säkerhetsrådet.^[2] Vicepresidenten ingår även ex officio i styrelsen för Smithsonian Institution.^[3] Av sedvänja brukar vicepresidenten vara medlem i presidentens kabinett.

Då vicepresidenten liksom presidenten själv är vald av elektorskollegiet kan presidenten inte entlediga vicepresidenten, utan vicepresidenten måste på eget bevåg ställa sin avskedsansökan till utrikesministern för att avgå före mandatperiodens utlöpande.^[4] Samma förfarande gäller även för presidenten.^[4]

Vicepresidenten måste vara en infödd amerikansk medborgare, vara minst 35 år gammal och ha levt i USA under de senaste 14 åren. Vicepresidenten måste, enligt USA:s konstitution, uppfylla samma behörighetskrav som presidenten och kan heller inte innehaft presidentämbetet över två mandatperioder på fyra respektive minst två år (varje tidsperiod på minst två år räknas som en mandatperiod). En vicepresident kan dock ställa upp som presidentkandidat oavsett hur många mandatperioder denne har innehaft som vicepresident.

Under USA:s första år fanns en praxis (som dock inte var reglerad i konstitutionen) att den nyvalde presidenten utsåg sin besegrade motkandidat till vicepresident. Denna praxis bröts dock av Thomas Jefferson 1805 och har inte tillämpats sedan dess.

Även om vicepresidentämbetets roll och betydelse har varierat en del under historien så har det i stort sett alltid betraktats som ett marginellt uppdrag. John Adams, USA:s förste vicepresident, menade sarkastiskt att hans titel borde vara "hans överflödige excellens" (His Superfluous Excellency) och beskrev ämbetet som "det mest obetydliga ämbete som människan någonsin uppfunnit eller i sin fantasi tänkt ut" (the most insignificant office that ever the invention of man contrived or his imagination conceived). Det har dock förekommit att vicepresidenter har använt sitt ämbete för att driva egna politiska agendor; det mest kända exemplet är John C. Calhoun (vicepresident 1825–1832) som bland annat aktivt stödde slaveriet och så kallad nullifiering, som innebar att enskilda delstater skulle ges rätten att ogiltigförklara federala lagar som de ansåg strida mot konstitutionen.

Vicepresidentens historiskt viktigaste funktion har varit att efterträda den sittande presidenten om denne avlider, avgår eller av andra skäl inte kan fullborda sin innevarande mandatperiod och om den sittande presidenten skulle bli tillfälligt sjuk. Enligt den amerikanska konstitutionen ska vicepresidenten då tillträda som tillförordnad president (så kallad Acting president).

Den förste vicepresident att tillträda som tillförordnad president var John Tyler som 1841 efterträdde William Henry Harrison sedan denne hade avlidit en dryg månad efter att ha tillträtt. Vid tidpunkten var det dock inte helt självklart vad som skulle hända efter det eftersom den amerikanska konstitutionen inte fastslog huruvida den tillförordnade presidenten bara ska fungera som en interimspresident i väntan på att nyval kan hållas eller tillåtas fullborda mandatperioden. Tyler bad Högsta domstolen, Högsta kongressen och den sittande regeringen att bringa klarhet i frågan men då ingen av dessa kunde komma fram till något tydligt besked satt Tyler kvar och fullbordade Harrisons mandatperiod.

1967 blev det genom det 25:e tillägget reglerat i konstitutionen att vicepresidenten ska efterträda presidenten om detta skulle bli aktuellt.

Efter mordet på Abraham Lincoln 1865 blev Andrew Johnson den förste vicepresidenten att tillträda presidentämbetet på grund av ett mord på en sittande president. Theodore Roosevelt efterträdde William McKinley 1901 efter att även denne mördats. I presidentvalet 1904 blev han den förste tillförordnade presidenten att väljas för en egen mandatperiod.

Richard Nixon tjänstgjorde som tillförordnad president under tre längre perioder under sin tid som vicepresident under Dwight D. Eisenhower då denne var sjuk. Nixon valdes senare själv till president. Gerald Ford efterträdde 1974 samme Nixon efter dennes avgång i sviterna av Watergateaffären. Ford blev då den första vicepresident att efterträda en president som avgått.

Nio vicepresidenter har under USA:s historia tillträtt som tillförordnade presidenter på grund av att den sittande presidenten antingen har avlidit eller avgått. Av dessa har fyra stycken senare blivit valda till egna mandatperioder:

• John Tyler (efterträdde William Henry Harrison 1841–1845)
• Millard Fillmore (efterträdde Zachary Taylor 1850–1853)
• Andrew Johnson (efterträdde Abraham Lincoln 1865–1869)
• Chester A. Arthur (efterträdde James Garfield 1881–1885)
• Theodore Roosevelt (efterträdde William McKinley 1901–1905. Vald till egen mandatperiod 1904)
• Calvin Coolidge (efterträdde Warren G. Harding 1923–1925. Vald till egen mandatperiod 1924)
• Harry S. Truman (efterträdde Franklin D. Roosevelt 1945–1949. Vald till egen mandatperiod 1948)
• Lyndon B. Johnson (efterträdde John F. Kennedy 1963–1965. Vald till egen mandatperiod 1964)
• Gerald Ford (efterträdde Richard Nixon 1974–1977)

Fem av USA:s presidenter har även varit vicepresidenter under en annan president innan de själva vid det påföljande presidentvalet valts till ämbetet:

• John Adams (Vicepresident 1789–1797 under George Washington. President 1797–1801)
• Thomas Jefferson (Vicepresident 1797–1801 under John Adams. President 1801–1809)
• Martin Van Buren (Vicepresident 1832–1837 under Andrew Jackson. President 1837–1841)
• George H.W. Bush (Vicepresident 1981–1989 under Ronald Reagan. President 1989–1993)
• Joe Biden (Vicepresident 2009–2017 under Barack Obama. President 2021– )

Till skillnad från presidentämbetet saknas det i grundlagen en särskild ed för vicepresidenten att avläggas vid installationen. Alltsedan den förste vicepresidenten installerades 1789 har flera varianter använts. Sedan 1884 använts samma ed som vid tillsättandet av senatorer, ledamöter av representanthuset, ministrar och högre ämbetsmän, samt för civila och militära tjänstemän:^[5]

Vicepresidentens residens är beläget vid flottans observatorium i nordvästra Washington med adressen Number One Observatory Circle.

USA

Denna artikel är en del i serien om: Politik i USA

Konstitutionen Bill of Rights Självständighetsförklaringen Amerikansk rätt Federala statsmakten Federala statsmakten Lagstiftande makt Kongressen Senaten (Senatens president) (Presidenten pro tempore) Representanthuset (Talmannen) Verkställande makt Presidenten Kabinettet Nationella säkerhetsrådet Departementen Presidentkansliet Fristående myndigheter Vicepresidenten Dömande makt Högsta domstolen (Chefsdomaren) Appellationsdomstolar Distriktsdomstolar Federala domstolar Judicial Conference Delstaterna Delstatsstyren Lagstiftande makt Lagstiftande församlingar Verkställande makt Guvernörer Dömande makt Högsta instanser Delstatliga domstolar Övrigt Countyn Federal Reserve Indiannationer Inkomstskatt United States Code

Atlas Politikportalen

Nr Vicepresident Hemdelstat Tillträdde Avgick Parti President 1 John Adams (1735–1826) Massachusetts 30 april 1789 4 mars 1797   Federalisterna George Washington 2 Thomas Jefferson (1743–1826) Virginia 4 mars 1797 4 mars 1801   Demokrat-republikan John Adams 3 Aaron Burr (1756–1836) New York 4 mars 1801 4 mars 1805   Demokrat-republikan Thomas Jefferson 4 George Clinton (1739–1812) New York 4 mars 1805 20 april 1812 †   Demokrat-republikan Thomas Jefferson James Madison 5 Elbridge Gerry (1744–1814) Massachusetts 4 mars 1813 23 november 1814 †   Demokrat-republikan James Madison 6 Daniel D. Tompkins (1774–1825) New York 4 mars 1817 4 mars 1825   Demokrat-republikan James Monroe 7 John C. Calhoun (1782–1850) South Carolina 4 mars 1825 28 december 1832   Demokrat-republikan Demokraterna John Quincy Adams Andrew Jackson 8 Martin Van Buren (1782–1862) New York 4 mars 1833 4 mars 1837   Demokraterna Andrew Jackson 9 Richard Mentor Johnson (1780–1850) Kentucky 4 mars 1837 4 mars 1841   Demokraterna Martin Van Buren 10 John Tyler (1790–1862) Virginia 4 mars 1841 4 april 1841   Whig William Henry Harrison 11 George M. Dallas (1792–1864) Pennsylvania 4 mars 1845 4 mars 1849   Demokraterna James K. Polk 12 Millard Fillmore (1800–1874) New York 5 mars 1849 9 juli 1850   Whig Zachary Taylor 13 William R. King (1786–1853) Alabama 4 mars 1853 18 april 1853 †   Demokraterna Franklin Pierce 14 John C. Breckinridge (1821–1875) Kentucky 4 mars 1857 4 mars 1861   Demokraterna James Buchanan 15 Hannibal Hamlin (1809–1891) Maine 4 mars 1861 4 mars 1865   Republikanerna Abraham Lincoln 16 Andrew Johnson (1808–1875) Tennessee 4 mars 1865 15 april 1865   Demokraterna Abraham Lincoln 17 Schuyler Colfax (1823–1885) Indiana 4 mars 1869 4 mars 1873   Republikanerna Ulysses S. Grant 18 Henry Wilson (1812–1875) Massachusetts 4 mars 1873 22 november 1875 †   Republikanerna Ulysses S. Grant 19 William A. Wheeler (1819–1887) New York 4 mars 1877 4 mars 1881   Republikanerna Rutherford B. Hayes 20 Chester A. Arthur (1829–1886) New York 4 mars 1881 19 september 1881   Republikanerna James A. Garfield 21 Thomas A. Hendricks (1819–1885) Indiana 4 mars 1885 25 november 1885   Demokraterna Grover Cleveland 22 Levi P. Morton (1824–1920) New York 4 mars 1889 4 mars 1893   Republikanerna Benjamin Harrison 23 Adlai E. Stevenson (1835–1914) Illinois 4 mars 1893 4 mars 1897   Demokraterna Grover Cleveland 24 Garret Hobart (1844–1899) New Jersey 4 mars 1897 21 november 1899 †   Republikanerna William McKinley 25 Theodore Roosevelt (1858–1919) New York 4 mars 1901 14 september 1901   Republikanerna William McKinley 26 Charles W. Fairbanks (1852–1918) Indiana 4 mars 1905 4 mars 1909   Republikanerna Theodore Roosevelt 27 James S. Sherman (1855–1912) New York 4 mars 1909 30 oktober 1912 †   Republikanerna William Howard Taft 28 Thomas R. Marshall (1854–1925) Indiana 4 mars 1913 4 mars 1921   Demokraterna Woodrow Wilson 29 Calvin Coolidge (1872–1933) Massachusetts 4 mars 1921 2 augusti 1923   Republikanerna Warren G. Harding 30 Charles G. Dawes (1865–1951) Illinois 4 mars 1925 4 mars 1929   Republikanerna Calvin Coolidge 31 Charles Curtis (1860–1936) Kansas 4 mars 1929 4 mars 1933   Republikanerna Herbert Hoover 32 John Nance Garner (1868–1967) Texas 4 mars 1933 20 januari 1941   Demokraterna Franklin D. Roosevelt 33 Henry A. Wallace (1888–1965) Iowa 20 januari 1941 20 januari 1945   Demokraterna Franklin D. Roosevelt 34 Harry S. Truman (1884–1972) Missouri 20 januari 1945 12 april 1945   Demokraterna Franklin D. Roosevelt 35 Alben W. Barkley (1877–1956) Kentucky 20 januari 1949 20 januari 1953   Demokraterna Harry S. Truman 36 Richard Nixon (1913–1994) Kalifornien 20 januari 1953 20 januari 1961   Republikanerna Dwight D. Eisenhower 37 Lyndon B. Johnson (1908–1973) Texas 20 januari 1961 22 november 1963   Demokraterna John F. Kennedy 38 Hubert Humphrey (1911–1978) Minnesota 20 januari 1965 20 januari 1969   Demokraterna Lyndon B. Johnson 39 Spiro Agnew (1918–1996) Maryland 20 januari 1969 10 oktober 1973   Republikanerna Richard Nixon 40 Gerald Ford (1913–2006) Michigan 6 december 1973 9 augusti 1974   Republikanerna Richard Nixon 41 Nelson Rockefeller (1908–1979) New York 19 december 1974 20 januari 1977   Republikanerna Gerald Ford 42 Walter Mondale (1928–2021) Minnesota 20 januari 1977 20 januari 1981   Demokraterna Jimmy Carter 43 George H.W. Bush (1924–2018) Texas 20 januari 1981 20 januari 1989   Republikanerna Ronald Reagan 44 Dan Quayle (född 1947) Indiana 20 januari 1989 20 januari 1993   Republikanerna George Bush d.ä. 45 Al Gore (född 1948) Tennessee 20 januari 1993 20 januari 2001   Demokraterna Bill Clinton 46 Dick Cheney (född 1941) Wyoming 20 januari 2001 20 januari 2009   Republikanerna George Bush d.y. 47 Joe Biden (född 1942) Delaware 20 januari 2009 20 januari 2017   Demokraterna Barack Obama 48 (c) Gage Skidmore, CC BY-SA 3.0 Mike Pence (född 1959) Indiana 20 januari 2017 20 januari 2021   Republikanerna Donald Trump 49 Kamala Harris (född 1964) Kalifornien 20 januari 2021 nuvarande   Demokraterna Joe Biden Se även Lista över USA:s presidenter USA:s presidentkansli Hail, Columbia Referenser Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Vice President of the United States, 11 december 2010. Noter ^ Inc, US Legal. ”Vice President – System” (på amerikansk engelska). system.uslegal.com. https://system.uslegal.com/executive-branch/vice-president/. Läst 5 maj 2021.  ^ 50 U.S.C. § 3021 ^ 20 U.S.C. § 42 ^ [a b] 3 U.S.C. § 20 ^ ”Oath of Office” www.senate.gov USA:s senat Externa länkar Wikimedia Commons har media som rör USA:s vicepresident. Bilder & media Vicepresidentens officiella webbplats