USA:s nationella säkerhetsråd

USA

Denna artikel är en del i serien om:
Politik i USA

Övrigt
Atlas
Politikportalen
President Barack Obama vid ett NSC-sammanträde i mars 2009 i Vita husets Situation Room. Deltagarna på bilden inkluderar utrikesminister Hillary Clinton, försvarsminister Robert Gates, ställföreträdande försvarschef general James Cartwright, nationelle underrättelsedirektören Dennis Blair, juridiske rådgivaren Greg Craig, CIA:s generaldirektör Leon Panetta, biträdande säkerhetsrådgivaren Thomas Donilon, säkerhetsrådgivaren James L. Jones samt stabschefen Rahm Emanuel.
President Ronald Reagan och utrikesminister George Shultz får briefing den 15 april 1986 i Situation Room om Operation El Dorado Canyon i Libyen.

Förenta staternas nationella säkerhetsråd, National Security Council förkortat NSC, är ett till presidenten rådgivande organ i frågor som berör USA:s nationella säkerhet: inrikes, utrikes förbindelser, militärt, underrättelsemässigt och ekonomiskt. NSC tillkom i samband med att 1947 års National Security Act trädde i kraft och dess förekomst är lagstadgat.[1]

I organisatoriskt hänseende är nationella säkerhetsrådet en del av presidentkansliet.[2]

Sammansättning och funktion

Presidenten är rådets ordförande och sammankallande.[3] Ständiga medlemmar är vicepresidenten, utrikesministern samt försvarsministern.[3]

Försvarschefen är ständigt adjungerad yrkesmilitär rådgivare och den nationella underrättelsedirektören är ständigt adjungerad underrättelserådgivare. Andra befattningshavare som ofta deltar i rådets överläggningar är vita husets stabschef, finansministern, justitieministern, inrikessäkerhetsministern, presidentens ekonomiske rådgivare (Assistant to the President for Economic Policy) och USA:s FN-ambassadör: de bjuds in alltefter behov eller efter hur den sittande presidenten valt att organisera sitt nationella säkerhetsråd.[3]

Nationella säkerhetsrådet förknippas ofta med det stora, säkra, sammanträdesrummet, Situation Room, i vita husets västra flygel, där överläggningarna i regel äger rum. Staben har dock sitt formella säte i Eisenhower Executive Office Building.[3]

Nationella säkerhetsrådgivaren

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, United States National Security Council, 13 december 2010.

Noter

  1. ^ 50 U.S.C. § 3021
  2. ^ ”The Executive Office of the President” (på engelska). United States Government Manual. https://www.usgovernmentmanual.gov/Agency?EntityId=p0fnvDxExmY=&ParentEId=+klubNxgV0o=&EType=jY3M4CTKVHY=. Läst 21 februari 2022. 
  3. ^ [a b c d] ”National Security Council” (på engelska). United States Government Manual. https://www.usgovernmentmanual.gov/Agency?EntityId=67qOZ2weSpE=&ParentEId=p0fnvDxExmY=&EType=/sbLHImeIYk=. Läst 21 februari 2022. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

RonaldReaganLibya1986.jpg
President Ronald Reagan Being Briefed By The National Security Council Staff on The Libya Air Strike in The White House Situation Room (left to right): President Ronald Reagan, George Shultz, William Casey, Don Regan, General Charles Gabriel, 4/15/1986
NationalSecurityCouncilMeeting.jpg
A March 2009 meeting of the United States National Security Council. President Barack Obama at a NSC Meeting in the Situation Room. Participants include Secretary of State Hillary Rodham Clinton, Defense Secretary Robert Gates, Vice Chairman of the Joint Chiefs of Staff Gen. James Cartwright, DNI Dennis Blair, White House Counsel Greg Craig, CIA Director Leon Panetta, Deputy National Security Adviser Tom Donilon, NSC Advisor Gen. James "Jim" Jones, and Chief of Staff Rahm Emanuel.
Greater coat of arms of the United States.svg
The greater coat of arms of the United States of America, as depicted on passports, embassies and the Great Seal.