USA:s Grand Prix 1973
 USA:s Grand Prix 1973 | |
 | |
| Datum | 7 oktober 1973 |
|---|---|
| Bana | Watkins Glen International |
| Sträcka | 59 × 5,435 = 320,665 km |
| Vinnare | Ronnie Peterson, Lotus-Ford |
| Pole position | Ronnie Peterson, Lotus-Ford |
| Snabbaste varv | James Hunt, Hesketh (March-Ford), 1:41,652 |
| Övrigt | François Cévert omkom under lördagen |
USA:s Grand Prix 1973 var det sista av 15 lopp ingående i formel 1-VM 1973.
Rapport
Jackie Stewart i Tyrrell var inför loppet i USA, vilket var hans sista lopp, redan klar världsmästare så den mest intressanta frågan var vem som skulle ta andraplatsen i mästerskapet. Kampen stod mellan Jackie Stewarts stallkamrat François Cévert och Emerson Fittipaldi i Lotus. I konstruktörsmästerskapet gällde att Lotus ledde med en poäng före Tyrrell.
Striden avgjordes redan under lördagen då François Cévert i slutet av förmiddagssessionen kraschade in i en skyddsbarriär i hög fart. Han omkom direkt varefter Tyrrell omedelbart drog tillbaka sina två andra bilar[1] och gav därmed upp kampen om konstruktörstiteln. I övrigt var entusiasmen låg bland de deltagande under kvalificeringen senare.
Ronnie Peterson i Lotus, som startade från pole position, tog ledningen i loppet före Carlos Reutemann i Brabham, Emerson Fittipaldi och James Hunt i Hesketh. James Hunt hade avancerat till andra plats redan efter fyra varv och i mål var han endast 0,668 sekunder efter segraren Ronnie Peterson. Emerson Fittipaldi kom på sjätte plats i loppet vilket dock inte påverkade hans nu redan klara andraplats i förarmästerskapet.
Resultat
- Ronnie Peterson, Lotus-Ford , 9 poäng
- James Hunt, Hesketh (March-Ford), 6
- Carlos Reutemann, Brabham-Ford, 4
- Denny Hulme, McLaren-Ford, 3
- Peter Revson, McLaren-Ford, 2
- Emerson Fittipaldi, Lotus-Ford, 1
- Jacky Ickx, Williams (Iso Marlboro-Ford)
- Clay Regazzoni, BRM
- Jean-Pierre Beltoise, BRM
- Mike Beuttler, Clarke-Mordaunt-Guthrie (March-Ford)
- Jean-Pierre Jarier, March-Ford (varv 57, olycka)
- Howden Ganley, Williams (Iso Marlboro-Ford)
- Graham Hill, Hill (Shadow-Ford)
- George Follmer, Shadow-Ford
- Jackie Oliver, Shadow-Ford
- Arturo Merzario, Ferrari
Förare som bröt loppet
- Wilson Fittipaldi, Brabham-Ford (varv 52, för få varv)
- Jody Scheckter, McLaren-Ford (39, upphängning)
- Jochen Mass, Surtees-Ford (35, motor)
- Niki Lauda, BRM (35, bränslepump)
- Mike Hailwood, Surtees-Ford (34, upphängning)
- Carlos Pace, Surtees-Ford (32, upphängning)
- John Watson, Brabham-Ford (7, motor)
- Rikky von Opel, Ensign-Ford (0, gasspjäll)
- Jackie Stewart, Tyrrell-Ford (0, drog sig tillbaka)
- Chris Amon, Tyrrell-Ford (0, drog sig tillbaka)
Förare som diskvalificerades
- Brian Redman, Shadow-Ford (varv 5, tog emot extern hjälp)
Förare som ej startade
- François Cévert, Tyrrell-Ford (fatal olycka)[2]
Noteringar
VM-slutställning
Förarmästerskapet
| Konstruktörsmästerskapet
|
| ||||||||
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
.svg)
.svg)
Flag of South Africa, used between 1928 and 1982. It is identical to the 1982 to 1994 version except that the shade of blue is darker. It is also known as the "Oranje-Blanje-Blou".
Flag of South Africa, used between 1928 and 1982. It is identical to the 1982 to 1994 version except that the shade of blue is darker. It is also known as the "Oranje-Blanje-Blou".
.svg)
Författare/Upphovsman: SanchoPanzaXXI, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag of Spain during the Spanish State. It was adopted on 11 October 1945 with Reglamento de Banderas Insignias y Distintivos (Flags, Ensigns and Coats of Arms Bill)
.svg)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Black right-pointing triangle ▶, U+25B6 out of Unicode-Block Geometric Shapes (25A0–25FF)
Författare/Upphovsman: Xander89, Licens: CC BY-SA 3.0
Circuito watkins, versione modificata per rappresentare il circuito dal 1971 al 1980 (si veda http://www.statsf1.com/it/circuit-watkins-glen.aspx)