US-P

Upravlyaemy Sputnik Passivni (ryska: Управляемый Спутник Пассивный) eller US-P, i västvärlden känt som Electronic Ocean Reconnaissance Satellite eller EORSAT, sovjetiskt satellitprogram för militär havsövervakning. Totalt sköts 37 satelliter upp mellan 1974 och 1991. Satelliterna använde passiv signalspaning för att följa både militär och civil fartygstrafik oavsett ljus- och väderförhållanden, syftet var att förse marinflygförband och ubåtar utrustade med sjömålsrobotar med måldata. Robotar som P-5 Pjatjorka hade så pass lång räckvidd att de robotbärande fartygen och ubåtarna inte kunde upptäcka mål på de avstånden med egna sensorer.

Konstruktion

Satelliterna hade en cylindrisk kropp med en diameter på 1,3 meter, längd på 17 meter och en vikt på 3000 kg. På båda sidor av kroppen satt solpaneler ungefär 1,5 gånger så långa som kroppen som försörjde satellitens system med el. Satelliterna hade en huvudmotor för att placera den i den slutliga omloppsbanan med en dragkraft på mellan 3 och 6 kN. Fyra motorer med dragkraft på 100 N för attitydkontroll fanns också ombord. Alla motorer försörjdes av ett gemensamt bränslesystem med åtta 60 liters tankar med Dikvävetetroxid och UDMH. På undersidan av satellitkroppen satt en korsformad antenn för signalspaning.[1]

Uppskjutningsdatum och satelliter i projektet

Alla satelliter i programmet sköts upp med Tsyklon-2 bärraketer från Kosmodromen i Bajkonur.

Satelliterna i projektet med uppskjutningsdatum och bandata.[2]
NamnCOSPARUppskjutningBanelement
PerigeumApogeumBanlutningOmloppstid
Kosmos 6991974-103A11:00 1974 december 24440 km428 km65,0°93,3 min
Kosmos 7771975-102A11:00 1975 oktober 29442 km425 km65,0°93,3 min
Kosmos 8381976-063A10:30 1976 juli 2440 km428 km65,1°93,3 min
Kosmos 8681976-113A14:30 1976 november 26444 km422 km65,0°93,3 min
Kosmos 9371977-077A07:07 1977 augusti 24444 km424 km65,0°93,3 min
Kosmos 10941979-033A12:00 1979 april 18442 km426 km65,0°93,3 min
Kosmos 10961979-036A10:00 1979 april 25442 km428 km65,1°93,3 min
Kosmos 11671980-021A10:40 1980 mars 14442 km426 km65,0°93,3 min
Kosmos 12201980-089A15:04 1980 november 4759 km526 km65,0°97,6 min
Kosmos 12601981-028A23:45 1981 mars 20444 km425 km65,0°93,3 min
Kosmos 12861981-072A08:28 1981 augusti 4442 km430 km65,0°93,2 min
Kosmos 13061981-089A20:31 1981 september 14424 km168 km65,0°90,4 min
Kosmos 13371982-010A01:11 1982 februari 11444 km426 km65,0°93,3 min
Kosmos 13551982-038A09:55 1982 april 29295 km277 km65,0°90,2 min
Kosmos 14051982-088A17:50 1982 september 4443 km425 km65,0°93,3 min
Kosmos 14611983-044A10:30 1983 maj 7803 km574 km65,0°98,5 min
Kosmos 15071983-110A08:30 1983 oktober 29325 km298 km65,0°90,8 min
Kosmos 15671984-053A18:46 1984 maj 30369 km353 km65,0°91,8 min
Kosmos 15881984-083A22:50 1984 augusti 7347 km331 km65,0°91,3 min
Kosmos 16251985-008A19:58 1985 januari 23390 km118 km65,0°89,6 min
Kosmos 16461985-030A21:40 1985 april 18399 km378 km65,0°92,3 min
Kosmos 16821985-082A01:32 1985 september 19446 km341 km65,0°92,4 min
Kosmos 17351986-021A01:44 1986 februari 27442 km419 km65,0°93,2 min
Kosmos 17371986-025A19:26 1986 mars 25426 km414 km73,4°93,0 min
Kosmos 17691986-059A05:08 1986 augusti 4383 km287 km65,0°91,2 min
Kosmos 18341987-031A03:51 1987 april 8415 km402 km65,0°92,7 min
Kosmos 18901987-086A21:48 1987 oktober 10415 km402 km65,0°92,7 min
Kosmos 19491988-045A02:49 1988 maj 28415 km402 km65,0°92,7 min
Kosmos 19791988-101A00:12 1988 november 18415 km402 km65,0°92,7 min
Kosmos 20331989-058A00:00 1989 juli 24322 km196 km65,0°89,7 min
Kosmos 20461989-079A16:20 1989 september 27415 km402 km65,0°92,7 min
Kosmos 20511989-092A23:22 1989 november 24310 km293 km64,9°90,6 min
Kosmos 20601990-022A15:27 1990 mars 14418 km402 km65,0°92,8 min
Kosmos 20961990-075A16:17 1990 augusti 23415 km402 km65,0°92,7 min
Kosmos 21031990-096A06:33 1990 november 14415 km402 km65,0°92,7 min
Kosmos 21071990-108A00:48 1990 december 4416 km402 km65,0°92,8 min
Kosmos 21221991-005A11:34 1991 januari 18415 km401 km65,0°92,7 min

Användning

US-P satelliterna skulle tillsammans med radarsatelliterna av typen US-A ge information vart större flottstyrkor tillhörande NATO befann sig. Denna målinformation sände satelliterna ut i realtid samt lagrade ombord för att kunna sända ner den till markstationen i Noginsk utanför Moskva. Fartyg utrustade med tunga sjömålsrobotar, som kryssare ur klasserna Projekt 1144 Orlan och Projekt 1164 Atlant eller ubåtar av typen Projekt 949 Granit var utrustade med satellitlänken Kasatka-B (svala, NATO-rapporteringsnamn: Punch Bowl) för att kunna ta emot målinformation direkt från satelliterna.[1]

I fredstid sköts US-P satelliterna vanligen upp ensamma, men i krigstid skulle upp till fyra US-P satelliter finnas i omloppsbana samtidigt för att kunna ge en bättre täckning. I Bajkonur fanns beredskapslager där 22 stycken Tsyklon-2 bärraketer med tillhörande satelliter lagrades, huvuddelen av satelliterna var antisatellit vapnet Istrebitel Sputnik men upp till sju satelliter i lagret uppskattades vara av typerna US-A och US-P av CIA. I kristid kunde man skjuta upp 6 till 10 Tsyklon-2 raketer per dag. I krigstid skulle ett nätverk av sju US-A satelliter och fyra US-P satelliter kunna ge en kontinuerlig målbild mellan de nordliga breddgraderna 50° och 70° som var högst två timmar gammal.[1]

Källor

  1. ^ [a b c] Asif Siddiqi (1999). ”Staring at the Sea: The Soviet RORSAT and EORSAT programmes”. Journal of the British Interplanetary Society (British Interplanetary Society) 52: sid. 397-416. ISSN 0007-084X. Arkiverad från originalet den 3 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150103225054/http://faculty.fordham.edu/siddiqi/writings/p14_siddiqi_jbis_rorsat_1999.pdf. Läst 6 mars 2017. 
  2. ^ ”US-P”. Encyclopedia Astronautica. http://www.astronautix.com/u/us-p.html. Läst 26 mars 2017.