Tyresö kommun

Tyresö kommun
Kommun
(c) Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
SloganTrygga, trivsamma Tyresö
Kommunens vapen.
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0

Tyresö kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
CentralortBollmora
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd49 280 ()[2]
Areal100,54 kvadratkilometer ()[3]
- därav land69,04 kvadratkilometer[3]
- därav vatten31,5 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet713,79 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°14′00″N 18°13′00″Ö / 59.233333333333°N 18.216666666667°Ö / 59.233333333333; 18.216666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsNacka domkrets (–)
Handens domsaga ()
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0092[4]
Anställda2 625 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0138[6]
GeoNames2666778
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Tyresö kommun är en kommun i Stockholms län. Kommunens förvaltning är belägen i Tyresö centrum i kommundelen Bollmora.

Huvuddelen av Tyresö kommun ligger på ön Södertörn. I söder vidtar Storskogen med inslag av urskog som ingår i Tyresta nationalpark. Terrängen är typisk för området, sprickdalslandskap med låga kullar och dalar, förutom en brant topografi med berg och virvlande forsar.

Majoriteten av kommunens förvärvsarbetande dagspendlar till andra kommuner, vilket kan härledas till kommunens geografiska läge i närheten av Stockholm. De flesta arbetstillfällena i kommunen finns inom handel, service och tjänster.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv.

I de flesta val har Socialdemokraterna varit största parti, ofta tätt följda av Moderaterna. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Tyresö socken där Tyresö landskommun bildades vid kommunreformen 1862. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Tyresö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tyresö landskommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Södertörns tingsrätts domsaga, från 1974 till 2007 i Handens tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1 april 2007 i Nacka tingsrätts domsaga.[8]

Geografi

Kommunen är belägen på Södertörn i de nordöstra delarna av landskapet Södermanland med Östersjön och Stockholms skärgård i öster. En del av kommunen ingår i tätorten Stockholm och hela kommunen ingår i Storstockholm. Kommunen gränsar i norr till Nacka kommun, i nordöst till Värmdö kommun, i söder till Haninge kommun samt i väster till Huddinge kommun och Stockholms kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi

Köpcentrumet Tyresö Centrum

Huvuddelen av Tyresö kommun ligger på ön Södertörn och några av kommunens öar i Östersjön, av vilka Ägnö och Härsö är de största. Ett flertal insjöar finns i Tyresö, varav några tillhör Tyresåns sjösystem. I söder vidtar Storskogen med inslag av urskog som ingår i Tyresta nationalpark samt det omkransande Tyresta naturreservat.

Terrängen är typisk för området, sprickdalslandskap med låga kullar och dalar, förutom en brant topografi med berg och virvlande forsar vid Uddbyfallet och Follbrinkströmmen, en hisnande natur som formades under istiden. Högsta punkten är vid Telegrafberget, 84 m ö.h.

På land gränsar Tyresö till Stockholm i nordväst, Nacka i norr och Haninge i söder. Kommunen har även en sjögräns över Drevviken till Huddinge i väster, och en havsgräns till Värmdö i öster och nordost. Andra sjöar i kommunen är till exempel Albysjön, Fatburen och Trehörningen.

Bland vattendrag i kommunen kan nämnas Gammelströmmen, Gudöån, Nyfors och Åvaån.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Tyresö kommunHela riket






 Bebyggelse (29,2 %)
 Skog (40,1 %)
 Öppen myrmark (1,2 %)
 Jordbruksmark (1,4 %)
 Övrig mark (28,2 %)






 Bebyggelse (3,1 %)
 Skog (68,0 %)
 Öppen myrmark (7,2 %)
 Jordbruksmark (7,4 %)
 Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

I kommunen ligger Tyresta nationalpark. Nationalparken bildades 1993 och omfattar "urskog med klara sjöar, uråldriga träd, svamp, bär och hemliga gläntor". Delar av området är präglat av skogsbranden i Tyresta nationalpark 1999. I det nedbrunna området har en ny flugart hittats, Tyrestaflugan.[10]

Vy från Telegrafberget mot Stockholm. Globen kan ses i horisonten.

År 2023 fanns åtta naturreservat i Tyresö kommun.[11] Som exempel kan nämnas Telegrafberget som bildades 2021. Reservatet ligger på Brevikshalvön och inkluderar berget Telegrafberget som är Tyresös högst belägna punkt, 85 meter över havsytan.[12]

Administrativ indelning

Kommundelar

Tyresö kommun delar in kommunen i fyra kommundelar:

  • Bollmora i nordväst – bestående av cirka 2-8 våningar höga flerbostadshus, radhus och villor, samt några industriområden. Här ligger även kommuncentrumet Tyresö centrum och bostadsområdet Krusboda/Fårdala.
  • Trollbäcken ligger i väst – består nästan uteslutande av villabebyggelse.
  • Tyresö strand, tidigare benämnt Gamla Tyresö numera en del av ligger i öst – bestående av villor, parhus och radhus. Här finns Brevikshalvön, Tyresö slott och Tyresö kyrka från 1600-talet.
  • Östra Tyresö ligger i sydost och är en del av Tyresös innerskärgård och till stor del bebyggd med fritidshushus av vilka en stor del har omvandlats till åretruntboende under de senaste decennierna. I Östra Tyresö ingår även Tyresta nationalpark och naturreservat som ligger i syd och är ett stort naturmarksområde.

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Tyresö församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Tyresö distrikt.[13]

Tätorter

Huvuddelen av bebyggelsen ingår sedan 1975 i Stockholms tätort. Tidigare fanns, vid sidan av Trollbäcken som redan då ingick i tätorten Stockholm, bebyggelse i tätorten Bollmora, som 1965 bildats av tätorterna Tyresö i centrala Tyresö kommun och Lindalen som sedan 1975 ingår i Stockholms tätort. 1970 återuppstod en tätort med namnet Tyresö för bebyggelsen öster om Bollmora i Tyresö strand och på norra delen av Brevikshalvön. Även denna tätort är sedan 1995 sammanvuxen med Stockholms tätort. 2015 uppgick så de "sista" separata tätorterna i östra delen av kommunen i tätorten Stockholm

Tyresö är även en informell användning för den centrala bebyggelsen i Tyresö kommun, främst i kommundelarna Bollmora och Trollbäcken.

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen som tillsammans samlade 29 av 51 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 tappade koalitionen tre mandat men fick fortsatt majoritet.[14] Socialdemokraterna tog över makten efter valet 2018 tillsammans med Miljöpartiet och Liberalerna. Minoritetsstyret ingick en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet.[15]

Efter valet 2022 var tanken att styret skulle bestå av Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, vilka skulle ha ingått en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna. På grund av det tilltänkta samarbetet med Sverigedemokraterna valde dock en av Centerpartiets ledamöter, Raymond Moubé, att rösta mot förslaget. Således kunde den sittande koalitionen stanna kvar vid makten.[16] Trots detta kunde Centerpartiet vara med och styra då det den 20 april 2023 meddelades att de inkluderades i den styrande koalitionen.[17]

Kommunfullmäktige

Mandatfördelning i Tyresö kommun, valen 1970–2022

ValårVSMPSDNYDKRTCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703206115
3206115
4589,6
369
19733181077
3181077
4592,0
3213
1976319878
319878
4590,9
2916
19794205511
4205511
4589,3
2520
198232024214
32024214
4589,8
2619
1985318232512
318232512
4588,7
2619
1988320323713
32033713
5185,0
2823
199121822225117
18517
5185,7
2724
1994322221417
322417
5185,3
2823
19984183114218
4183418
5181,78
2526
2002419217216
419716
5181,21
2823
2006216324222
163422
5183,18
2724
20102144215221
144521
5184,50
2724
20142145424218
1454418
5185,91
2724
20183153635214
315363514
5186,85
2823
20223203934217
320393417
6183,30
3724
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav Moderaterna och Socialdemokraterna har fyra ledamöter var. Sverigedemokraterna har två ledamöter medan Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet har en ledamot vardera.[18]

Presidium 2022–2026[19]
OrdförandeSAnita Mattsson
Förste vice ordförandeLMats Lindblom
Andre vice ordförandeMAnki Svensson

Vänorter

Inom kommunen har man fattat beslut om att internationell samverkan ska ske inom EU och Östersjöregionen. Enligt uppgifter från 2023 hade kommunen två vänorter:[20]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Närheten till Stockholm påverkar det lokala näringslivet på så sätt att majoriteten av kommunens förvärvsarbetande dagspendlar till andra kommuner. Främst pendlar de till kommuner inom Storstockholm. Av de arbetstillfällen som finns inom kommunen återfinns de flesta inom branscherna handel, service och tjänster. I jämförelse med andra kommuner återfinns få arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin.[21]

Infrastruktur

Transport

Tyresö är en av få kommuner i Stockholms län helt utan spårtrafik. Kollektivtrafiken består av ett stort antal busslinjer. Några av huvudbusslinjerna till Tyresö är 805, 807, 815, 802, 873, 875 från Gullmarsplan, högtrafiklinjerna 812, 813, 815C, 818 från Stockholms centralstation, 840 från Haninge och Nacka samt nattbuss 491 eller 890 till Sergels torg.

Huvudvägarna till Tyresö är länsväg 229 – en motorväg till Stockholm, och länsväg 260 söderut till Haninge och norrut till Nacka.

Utbildning

Kommunen har ett samverkansprogram gällande utbildning med kommunerna inom Stockholms län samt Håbo kommun och Region Stockholm. År 2021 fanns ett gymnasium i kommunen, det kommunala Tyresö gymnasium.[22] Vuxenutbildning bedrevs 2023 av C3L.[23]

År 2023 var uppgick andel personer i åldersgruppen 25-64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning till 29,5 procent, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 30,3 procent.[24]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 49 280 invånare (30 september 2023), vilket placerar den på 53:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Tyresö kommun 1970–2020[25]
ÅrFolkmängd
1970
 
27 112
1975
 
29 366
1980
 
31 061
1985
 
32 161
1990
 
33 973
1995
 
36 627
2000
 
39 071
2005
 
41 134
2010
 
42 947
2015
 
46 177
2020
 
48 678

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 811, eller 22,52 % av befolkningen (hela befolkningen: 48 004 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 7 108, eller 17,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 39 720 den 31 december 2002).[26]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Tyresö kommun.[27]

NrFödelselandAntalAndel (%)Andel
i hela riket
1Sverige Sverige40 36882,0379,61
2Finland Finland9952,021,26
3Polen Polen7281,480,94
4Chile Chile3500,710,26
5Syrien Syrien3060,621,88
6Afghanistan Afghanistan2720,550,62
7Thailand Thailand2710,550,43
8Iran Iran2650,540,81
9Irak Irak2570,521,40
10Peru Peru2390,490,08

Kultur

Kulturarv

Tyresö slott.
Kumla herrgård.

De första människorna anlände till det som nu är Tyresö kommun någon gång kring 3000-talet f.Kr. Permanenta boplatser uppstod inte förrän någon gång runt 600-talet. Det finns gravar och andra lämningar från denna förhistoriska tid.

Tyresögodset har sitt ursprung i 1300-talet. Godset var som störst under 1600-talet, då nästan all nutida kommunarea tillhörde det. Det var under detta århundrade som Tyresö slott och Tyresö kyrka byggdes.

Kumla herrgård med rötter tillbaka till medeltiden är stamfastighet för stora delar av dagens västra Tyresö. Gårdens ägor köptes 1910 av Mellersta Sveriges egnahems AB, för att exploatera markerna till egnahemsbebyggelse och sommarstugor.

Tyresö var ett viktigt industriellt centrum i Stockholmsområdet mellan 1500-talet och 1800-talet tack vare vattenkraftverken som kunde byggas på strömmarna mellan sjöarna. Vattenhjulen i kommunvapnet representerar de tre verken vid Nyfors, Uddby och Follbrinksströmmen. Industrierna inkluderade kvarnar, valsverk, pappersbruk, smedjor, sågar, textilindustri och tegelbruk. Inget av dessa gamla vattenkraftverk finns kvar. Uddby kvarn brann upp 1895 och i dess ställe byggdes ett vattenkraftverk för att producera el. Elkraftverket finns kvar än i dag och är det enda av sitt slag i Stockholmstrakten.

I början av 1900-talet började Tyresögodsets stora landarealer att styckas upp och man började bygga sommarstugor. Några exklusiva fritidshus byggdes på Brevikshalvön. De första decennierna ökade byggtakten kraftigt. Från 1950-talet och framåt började fritidshusen byggas om till åretruntboende i rask takt.

Från 1950-talet och framåt upplevde Bollmora en enorm tillväxt, särskilt efter lagstiftningen Lex Bollmora som tillät kommunala fastighetsbolag att verka i kommuner andra än den egna. Ett kommuncentrum bildades i Bollmora, Bollmora Centrum, vilket invigdes 1965. Miljonprogrammet satte sin särprägel på Tyresö, särskilt Bollmora, många av bostadsområdena är från det programmet.

Kommunvapen

Blasonering: I fält av guld en av vågskuror bildad röd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan åtföljd av en röd oxpanna med horn och öron.

Tyresö kommunvapen innehåller symboler för släkten Oxenstierna och för tidig, vattenkvarnsdriven, industri. Det fastställdes för den dåvarande Tyresö landskommun 1954.

Se även

  • Personer med anknytning till Tyresö kommun

Referenser

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Trolle Önnerfors, Elsa. ”Domsagohistorik - Handens tingsrätt” (pdf). Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210185702/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=EF4E4D7DFF5DECB6F0CD654A58F91B59?dokumentId=21000001424780&thumbnail=false. Läst 1 december 2014. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Tyresta nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/tyresta-nationalpark.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Stockholm&municipalities=Tyres%C3%B6&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023. 
  12. ^ ”Telegrafberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/telegrafberget.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Resultat från valet 2014”. 18 september 2014. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://archive.ph/20141111072751/http://www.tyreso.se/Kommun_demokrati/Nyheter-Kommun--Demokrati/Resultat-av-valet-2014/. Läst 8 oktober 2023. 
  15. ^ ”Nytt blocköverskridande styre i Tyresö”. DN.SE. 23 oktober 2018. https://www.dn.se/sthlm/nytt-blockoverskridande-styre-i-tyreso/. Läst 8 oktober 2023. 
  16. ^ Pelle Strindberg Jutehammar (27 oktober 2022). ”Nya styret i Tyresö stoppat – C-ledamot röstade mot partiet”. www.mitti.se. https://www.mitti.se/nyheter/nya-styret-i-tyreso-stoppat--cledamot-rostade-mot-partiet-6.27.40277.193f026d0f. Läst 8 oktober 2023. 
  17. ^ ”Efter SD-kuppen – Centern åter med och styr Tyresö”. www.mitti.se. 20 april 2023. https://www.mitti.se/nyheter/efter-sdkuppen--centern-ater-med-och-styr-tyreso-6.3.77866.ec18ab8e08. Läst 8 oktober 2023. 
  18. ^ ”Kommunstyrelsen - Tyresö kommun”. tyreso.tromanpublik.se. https://tyreso.tromanpublik.se/organisation/9fc1f162-6a23-4c58-8c00-cc23f4ba3d2a. Läst 8 oktober 2023. 
  19. ^ ”Kommunstyrelsen”. www.tyreso.se. https://www.tyreso.se/organisation--styrning/politik-och-fortroendevalda/kommunstyrelsen.html. Läst 8 oktober 2023. 
  20. ^ ”Internationell verksamhet”. www.tyreso.se. https://www.tyreso.se/organisation--styrning/forvaltningar-bolag-och-fastigheter/samverkan-och-samarbeten/internationell-verksamhet.html. Läst 8 oktober 2023. 
  21. ^ ”Tyresö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tyres%C3%B6. Läst 8 oktober 2023. 
  22. ^ ”Yttrande till Skolinspektionen om remisser avseende fristående gymnasieskolor”. Tyresö kommun. 30 mars 2021. https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=2003626. Läst 8 oktober 2023. 
  23. ^ ”Vuxenutbildningen i Tyresö”. www.tyreso.se. https://www.tyreso.se/komvux/att-studera-pa-c3l/vuxenutbildningen-i-tyreso.html. Läst 8 oktober 2023. 
  24. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 8 oktober 2023. 
  25. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/sq/120865. 
  26. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  27. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Tyresöslott panorama 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Tyresö slott fasad mot landsidan
Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Tyresö slott - KMB - 16000300026959.jpg
(c) Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Notera Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen från Riksantikvarieämbetet behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Motiv: Tyresö slott

Nyckelord: Byggnadsminnen, Riksintressen

Kategori: Slott
Telegrafberget, Tyresö, view towards Stockholm, 2003-07-18.jpeg
(c) User:TimSE, CC BY-SA 3.0
View from the top of the watchtower on top of Telegrafberget, Tyresö, Sweden, with a view towards Stockholm.
  • The Stockholm Globe Arena can be seen on the horizon, slightly left of center of image.
  • The body of water seen on the left is Kalvfjärden, and the body of water barely visible on the far right is Erstaviken.
Kumla gård, Tyresö, 2018b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Kumla gård, Tyresö kommun
Tyresö kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Chile.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Tyresö Municipality in Stockholm County.png
(c) Nordelch, CC BY-SA 2.5
Tyresö Municipality in Stockholm County
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Tyreso3.jpg
Författare/Upphovsman: User Bengt B on sv.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0
Foto:Bengt B