Tyra Lundgren
Tyra Lundgren | |
Född | 9 januari 1897[1][2][3] Hedvig Eleonora församling[1][2][3], Sverige |
---|---|
Död | 20 november 1979[1][3][4] (82 år) Engelbrekts församling[1][5][3], Sverige |
Begravd | Fide kyrka[1] |
Medborgare i | Sverige[6] |
Utbildad vid | Konstfack Kungliga Konsthögskolan |
Sysselsättning | Konstnär[1], skulptör[4] |
Arbetsgivare | Gustavsbergs porslinfabrik[6] |
Gift med | ogift[1] |
Föräldrar | John Lundgren[2][5] |
Släktingar | Gunnar Lundgren (syskon)[5] |
Utmärkelser | |
Litteris et Artibus (1950) | |
Redigera Wikidata |
Tyra Carolina Lundgren, född 9 januari 1897 i Stockholm, död 20 november 1979, var en svensk skulptör, keramiker, glas- och textilkonstnär, målare och författare.
Utbildning och verksamhet
Tyra Lundgren var dotter till veterinärprofessorn John Lundgren och Edith Åberg. Efter sju år vid Djursholms samskola studerade hon vid Högre konstindustriella skolan 1914–1918 och därefter (sista året lästes parallellt) på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1918–1922.[7] Åren 1920–1921 varvade hon utbildningen på Konsthögskolan med studier utomlands i skulptur för Anton Hanak i Wien och i måleri för André Lhôte i Paris. I Paris tecknade hon även kroki på Académie de la Grande Chaumière. Tyra Lundgren bodde och arbetade i Frankrike och Italien fram till 1940, då hon återvände till Sverige.[8]
Tyra Lundgren arbetade som fristående formgivare för ett stort antal europeiska keramikföretag och glasbruk. Åren 1922–1924 arbetade hon för S:t Eriks Lervarufabriker. Inför Göteborgsutställningen 1923 anställdes hon av Lidköpings porslinsfabrik, där hon tillsammans med Einar Forseth formgav en kollektion hushållsgods. Även några andra servisdekorer tillkom i detta sammanhang. Åren 1924–1937 gjorde hon formgivning för Arabia, dock med avbrott för vistelser i Rom 1927–1930 och i Paris 1930–1939. I samband med Stockholmsutställningen 1930 utförde hon arbeten även för Lidköping och Rörstrand, i samband med att fabrikerna nu gått samman. Lundgren hade 1930 beslutat sig för att bosätta sig i Paris för gott men tvingades återvända till Sverige vid andra världskrigets utbrott och erbjöds 1940 anställning som självständig konstnär med egen ateljé vid Gustavsbergs porslinsfabrik. Där kom hon att vara verksam fram till 1950.[8]
Hon har även arbetat för glasbruken Rejmyre och Kosta, finländska glasbruket Riihimäki 1924–1929, böhmiska glasbruket Moser i Karlsbad 1922, franska porslinsföretag i Sèvres och det venetianska glasbruket Vetri Muranesi Venini under 1930-talet.[7]
Tyra Lundgren gjorde även 1943 och 1949 ett antal arbeten för handtrycksateljén Licium och skapat mönsterförlagor till tapeter.[7]
De flesta av hennes offentliga verk är framställda i högbränt stengods eller av brons. I hennes produktion finns djurmotiv som ett viktigt tema, framför allt har hon gjort sig känd för fågelfigurer. Förutom i Sverige finns hennes konst representerad på museer runt om i Europa och Nordamerika.[9] Under senare år hade hon en ateljé i Fide på Gotland, och hon donerade en samling egna målningar till Gotlands Konstmuseum. År 1950 tilldelades hon medaljen Litteris et Artibus.
Offentliga verk i urval
- Livets rikedom (1944), stengodsrelief i Borås krematorium
- Märkeskvinnor (1947), stengodsrelief, Högre allmänna läroverket för flickor på Södermalm i Stockholm
- Det eviga, Wieselgrenska skolan, Helsingborg
- Solflickan, dåvarande Borgholms lasarett
- Drottning Kristina (1951), Bromma kommunala flickskola i Stockholm
- Stenhuggaren (1951), Burgsviks skola
- Älvens historia (1951), stengodsrelief, Nämforsens kraftverk
- Svanbrunnen (1953), relief i glaserat stengods, Södersjukhuset i Stockholm
- Gryningstimme (1954), relief i glaserat stengods, Danderyds sjukhus
- Märta Måås-Fjetterström, stenrelief, Kulturhistoriska Museet i Lund
- Gotlandsfiskare (1959), stengodsrelief i Visby stadsbibliotek
- Salomos dom (1959), stengodsrelief i Uppsala tingshus
- Fågel blå (1975), brons, vid Klara sjö på Kungsholmen i Stockholm
- Solfågel (1976), brons, Almedalen i Visby
- Fågelpelare, 1979, brons, Danderyds sjukhus i Danderyd
- Svanbrunnen, 1983, keramik, innanför entrén till Södersjukhuset i Stockholm
- Lundgren finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[10] i Stockholm, Norrköpings konstmuseum[11] och Kalmar konstmuseum[12].
Bibliografi
- Tyra Lundgren: Lera och eld - ett keramiskt vagabondage i Europa, Natur och Kultur, Stockholm 1946
- Tyra Lundgren: Fagert i Fide - årstiderna på en gammal Gotlandsgård, Rotogravyr, Stockholm 1961
- Tyra Lundgren: Märta Måås-Fjetterström och väv-verkstaden i Båstad, Bonniers, Stockholm 1968
- Ingrid Rosén, Fem tidiga glaskonstnärinnor: Betzy Ählström, Anna Boberg, Gerda Strömberg, Monica Bratt, Tyra Lundgren (1993). Stockholm: Carlsson. sid. 42-51. Libris 7666237. ISBN 91-7798-674-1
Källor
- Howard J. Lockwood: The Paths of Paolo Venini and Tyra Lundgren på webb-platsem www.italian-glass.net
- Dan Gordan: Tyra Lundgren - en begåvad europé i tidskriften Sköna Hem 6/2006
- Vem är det '69
Noter
- ^ [a b c d e f g] Tyra C Lundgren, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0006/C I/36 (1895-1897), bildid: 00012313_00320, sida 324, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 26 juli 2019, ”61,Jan,9,,1,,,,Tyra Karolina”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] yra Carolina Lundgren 1897-01-09 — 1979-11-20 Konstnär, formgivare, skribent, läst: 18 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Tyra Karolina, f. 1897 i Hedvig Eleonora Stockholms stad, läs onlineläs online, läst: 26 juli 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online , läst: 5 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] "Man är målarsugen och behöver ett ansikte" - en studie av Tyra Lundgrens självporträtt, artikel av Marika Bogren i Gotländskt arkiv 1992
- ^ [a b] Tyra Lundgren - inte bara fåglar, artikel av Lena Sallander i Gotländskt arkiv 1991
- ^ Ingrid Ingelman: Women Artists in Sweden - A Two-Front Struggle, Woman's Art Journal, Vol. 5, No. 1 (Spring - Summer, 1984), pp. 1-7.
- ^ Nationalmuseum
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 23 april 2020
- ^ Kalmar konstmuseum
Vidare läsning
- Beate Sydhoff: Tyra Lundgren i Svenskt biografiskt lexikon (1982-1984)
- Bogren, Marika: Tyra Lundgren i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (17 november 2020) CC-BY
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Tyra Lundgren.
- 10 historier - svensk konst 1910-1945. Moderna museet, Stockholm
- Tyra Lundgren i Nationalmuseums samlingar
- Eva Atle Bjarnestam, Lundgren, Tyra i De formade 1900-talet : DESIGN A - Ö. Natur och kultur, 2005, ISBN 978-91-27-10778-6
- Tyra Lundgren 1897-1979 beskriven hos Signaturer.se
- Tyra Lundgren i Gotlandsmuseums samlingar
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: Boberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Almedalen, i Visby, med Tyra Lundgrens Solfågel och fontän i förgrunden.
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Tyra Lundgrens skulptur "Fågel blå" i Serafimerparken mittemot Stockholms stadshus i april 2015.
Författare/Upphovsman: Boberger. Photo: Bengt Oberger, Licens: CC BY 3.0
Detail of relief Markswomen by Tyra Lundgren, permanently installed at municipality school Franz Schartaus Gymnasium, Stockholm, Sweden
Tyra Lundgren, avfotograferad porträttbild från Allhems Svenskt konstnärslexikon.