Tvåkammarsystem
Kammare | |
---|---|
Enkammarsystem · Tvåkammarsystem Trekammarsystem · Flerkammarsystem Överhus (Senat) · Underhus | |
Parlament | |
Parlamentarism · Parlamentsgrupp Parlamentsledamot · Internationella parlament | |
Parlamentariskt styrelsesätt | |
Kommitté · Kvorum · Motion (Misstroendeförklaring) | |
Typer | |
Kongress (Kongressledamot) · Kommunestyre (Rådman) · Ståndriksdag (Stånd) | |
Lagstiftande församlingar i erkända stater |
Länder med tvåkammarsystem |
Länder med enkammarsystem |
Områden utan lagstiftande församlingar |
Länder med enkammarsystem kompletterat med rådgivande råd |
Tvåkammarsystem eller bikameralism är ett system med ett parlament som består av två var för sig beslutande församlingar[1] (så kallade kammare). Ledamöterna sammanträder var för sig i ett överhus och ett underhus. Skillnaderna mellan de två kamrarna kan vara skiftande rösträtts- och valbarhetsregler, ofta olika valperioder, samt att maktbefogenheterna kan vara olika fördelade mellan dem.
Ungefär hälften av världens parlament har tvåkammarsystem i dag, framförallt länder som har parlament av Westminstermodellen eller är förbundsstater. Under lång tid var alla parlament i Norden tvåkammarsystem, förutom det finska. Sålunda hade Danmark tvåkammarsystem fram till 1953, Sverige fram till 1974, Island fram till 1991 och Norge fram till 2009. Finlands riksdag har dock haft enkammarsystem ända sedan den skapades 1906.
Exempel på tvåkammarsystem i dag
- Brasiliens nationalkongress: förbundssenaten och deputeradekammaren
- Brittiska parlamentet: överhuset och underhuset
- Indiens sansad: Rajya Sabha och Lok Sabha
- Italienska parlamentet: senaten och deputeradekammaren
- Kanadas parlament: senaten och underhuset
- USA:s kongress: senaten och representanthuset
- Österrikes parlament: förbundsrådet och nationalrådet
Historiska tvåkammarsystem
- Sveriges tvåkammarriksdag: första kammaren och andra kammaren (1866-1974)
- Danmarks Rigsdag: landstinget och folketinget (1848-1953)
- Norges Stortinget: lagtinget och odelstinget (1814-2009)
- Islands Alltinget: övre och nedre delen (1874-1991)
- Första franska republikens Direktoriet: femhundrarådet och de gamles råd (1795-1799)
- Första franska republikens Konsulatet: tribunatet och lagstiftande kåren (1799-1804)
De facto tvåkammarsystem
Exempel på lagstiftande församlingar som i praktiken fungerar som tvåkammarsystem, men som formellt sett inte är det:
- Tysklands förbundsdag (Tysklands förbundsråd uppfattas ibland som överhus av en lagstiftande församling)
- Europaparlamentet (Rådet uppfattas ibland som överhus av en lagstiftande församling)
Referenser
- ^ ”tvåkammarsystem - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tv%C3%A5kammarsystem. Läst 13 maj 2021.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Arctic.gnome antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5
This is a cropped and brightened version of Image:DenglerSW-Parliament-Ottawa-20050730-1280x960.jpg. Edited by Jeffery Nichols (User:Arctic.gnome) December 14, 2006. Original image info: Canadian Parliament Buildings, Ottawa, Canada, Shot 2005 Jul 30 by Steven W. Dengler. Resolution: 1280 x 960
Contact steven[at]dengler[point]net for larger resolutions of this photo, or to inquire about commercial use.Författare/Upphovsman: Ip223, Licens: CC BY-SA 4.0
Based on File:BlankMap-World.svg and the File:Unibicameral Map.svg and its talk page: fixing latest issues. Do not show sub-national units (circles). Reflects latest changes in status of French and Dutch overseas territories.