Tvättbjörn

Tvättbjörn
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
UnderklassTheria
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
MagnordningLaurasiatheria
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljHalvbjörnar
Procyonidae
SläkteTvättbjörnar
Procyon
ArtTvättbjörn
P. lotor
Vetenskapligt namn
§ Procyon lotor
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Synonymer
Nordamerikansk tvättbjörn
Hitta fler artiklar om djur med

Tvättbjörn, även sjubb[2] eller nordamerikansk tvättbjörn (Procyon lotor), är ett medelstort däggdjur, och den största arten inom familjen halvbjörnar. Den mäter ungefär 70 cm och väger som fullvuxen vanligtvis cirka 9 kg. Den är till största delen en nattaktiv allätare som lever på växter, ryggradslösa djur, fisk, kräldjur, mindre däggdjur och fågelägg. Den har gråaktig päls med tät underull. Två av dess mest distinkta karaktäristika är dess tydliga mörka ansiktsmask och att den är så fingerfärdig med sina framtassar. Den har gott minne och kan upprepa komplicerade uppgifter efter lång tid.

Den levde ursprungligen i mellersta och norra Amerika i löv- och blandskog, men dess goda anpassningsförmåga har gjort att den spridit sig till bergsområden, kustnära våtmarker och urbana miljöer. Sedan mitten av 1900-talet finns det även introducerade populationer i Japan, mellersta Europa och i Kaukasus, vilka härstammar från pälsfarmer.

Det svenska trivialnamnet har den fått utifrån sin vana att doppa sin föda i vatten, som om den tvättade den, när den i själva verket letar efter föda i vattnet.[3]

Tvättbjörnen är sedan 2016 listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att hållas, importeras, säljas, födas upp, transporteras, kommersialiseras eller avsiktligt släppas ut i naturen i hela Europeiska unionen.[4] Tvättbjörnen har ett utvecklat socialt beteende och lever inte ensam, som man trodde tidigare, utan ofta i mindre grupper. Revirstorleken varierar starkt, mellan 3 hektar för honor i urbana områden och 50 kvadratkilometer för hanar på prärien. Efter dräktigheten, som varar i ungefär 65 dagar, föder honan en till fem ungar per kull. Även om tvättbjörnar i fångenskap har varit kända för att leva i över 20 år, är deras förväntade livslängd i naturen bara 1,8 till 3,1 år. De flesta tvättbjörnar dör tidigt på grund av jakt, svält, trafikolyckor och andra faror.

Systematik

Taxonomi

Tvättbjörnen beskrevs taxonomiskt första gången 1758 av Carl von Linné i tionde upplagan av hans Systema Naturae. Han beskrev arten som Ursus lotor och placerade därmed tvättbjörnen i björnsläktet Ursus.[5] 1780 beskrev Storr släktet Procyon dit han förde tvättbjörnen.[6] Procyon kommer från de grekiska orden προ-, "före" och κύων som betyder "hund", och artepitetet "lotor" är latin för "tvättare". Det är inte klarlagt om släktnamnet Procyon ska tolkas som "hundliknande" eller om det syftar på stjärnbilden Lilla hunden (Procyon) som en hänvisning till tvättbjörnens nattaktiva vanor.[7] Artepitetet och det svenska trivialnamnet "tvättbjörn" har den fått på grund av sin vana att doppa sin föda i vatten, som om den tvättade den, när den i själva verket letar efter föda i vattnet .[8]

Evolution

Utifrån fossil funna i Frankrike och Tyskland antas familjen halvbjörnar ha uppkommit för ungefär 25 miljoner år sedan, under yngre oligocen i Europa. Likheter i skallens och tändernas konstruktion tyder på att halvbjörnar och mårddjur har en gemensam anfader men molekylärgenetiska undersökningar indikerar ett närmare släktskap mellan halvbjörnar och björnar. För cirka 6 miljoner år sedan vandrade tvättbjörnens förfäder över den region som idag täcks av Berings hav. Därefter hade familjen troligen sitt starkaste fäste i Centralamerika. Möjligen bildades dagens näsbjörnar (Nasua och Nasuella) och tvättbjörnar (Procyon) för 5,2 till 6,0 miljoner år sedan från en art i släktet Paranasua, vilket skulle förklara flera morfologiska likheter. En genetisk analys från 2006 betraktar däremot tvättbjörnar och cacomixtler (Bassariscus) som systertaxon.[9] Medan de flesta medlemmar av familjen, som den krabbätande tvättbjörnen (Procyon cancrivorus), stannade kvar i södra Amerikas tropiska och subtropiska delar, vandrade tvättbjörnens förfäder för cirka 2,5 miljoner år norrut. De äldsta fossilen av tvättbjörn i Nordamerika har hittats vid Great Plains och dateras till mellersta pliocen.[10][11]

Underarter

Fem populationer av tvättbjörn, som förekommer endemiskt på centralamerikanska och karibiska öar, kategoriserades först som självständiga arter. Morfologiska och genetiska studier indikerade att merparten av dessa taxon bättre borde beskrivas som underarter av den nordamerikanska tvättbjörnen, vilket också skedde i standardverket Mammal Species of the World från 2005. Enda undantaget är cozumeltvättbjörnen (Procyon pygmaeus) som kännetecknas av påfallande små tänder. Utöver dessa två arter omfattar släktet tvättbjörnar (Procyon) även den sydamerikanska krabbätande tvättbjörnen (Procyon cancrivorus).[12][13][14]

De fyra isolerade ölevande underarterna är:[15]

Även det kontinentala beståndet delas upp i 19 underarter.[15] Tvättbjörnens fyra minsta underarter, exempelvis Procyon lotor marinus, med en genomsnittlig vikt på 1,8-2,7 kg, förekommer alla utmed Floridas södra kust. De andra underarterna på fastlandet skiljer sig bara obetydligt vad gäller storlek, pälsfärg och andra fysiska kännetecken. De båda underarterna med det största utbredningsområdet är Procyon lotor lotor och Procyon lotor hirtus som båda har en jämförelsevis mörk päls med långa hår. Utbredningsområdet för P. l. lotor sträcker sig från South Carolina och Tennessee till södra Kanada. I öst möts dess utbredningsområde med utbredningsområdet för P. l. hirtus, som sträcker sig från Louisiana, Texas och New Mexico till södra Kanada.[16][17]

Utseende och anatomi

Den typiska ansiktsmasken.

Tvättbjörnen är 70–85 centimeter lång vilket inkluderar en 20–25 centimeter lång svart- och brunrandig svans. Vid skuldrorna är tvättbjörnen ungefär 25 centimeter hög.[18] Det vuxna djuret väger vanligtvis 4–9 kilogram men vissa exemplar kan väga över 13 kilogram.[19] hanar är oftast något tyngre (15 till 20 procent).[20] Inför vinterdvalan kan de väga upp till 50 procent mer än normalvikten.[21] Den kan då väga så mycket som 20 kilogram, även om detta är sällsynt bland vilt levande tvättbjörnar. Den tyngsta kända individen i naturen hade en vikt på 28,4 kilogram.[22]

Karakteristiskt för arten är den svarta masken kring ögonen (som den har gemensam med bland annat mårdhund), som skiljer sig från resten av det ljusa ansiktet och öronen. Svansen har mörka ringar och liknar svansen hos ringsvanslemuren. Man antar att både ansiktsmasken och svansens kontrastrika teckning förenklar för tvättbjörnen att avläsa andra individers sinnesstämning genom att ansiktsuttryck och kroppshållning visuellt förstärks.[23][24] Masken kan även minska risken för att djuret bländas av solljus och reflektioner i vatten, och förbättrar mörkerseendet.[24] I övrigt är pälsens täckhår bruna eller gråaktiga.[25] Mörkare tvättbjörnar förekommer huvudsakligen i Europa, eftersom de tidigare var eftertraktade i pälsfarmar och därför var överrepresenterade bland de som släpptes fria.[26] Den täta underullen som utgör nästan 90 procent av hela pälsen isolerar mot kallt väder och består av 2 till 3 cm långa hår.[25]

Tvättbjörnar går i normal passgång endast på fotsulorna varför de betecknas som hälgångare. Benen är jämförelsevis tunna och de kan inte göra några större hopp eller snabba rörelser.[27] De kan ställa sig på bakfötterna och använda sina framfötter som gripverktyg.[28] Tassarna har liksom hos primater fem fingrar som är omslutna av tunna valkar. Klorna är vassa och kan inte dras in. De är försedda med små hår som fungerar som känselorgan.

Djuret har 40 tänder som är anpassade till att de är allätare.[29] Som hos andra rovdjur har hanarna ett penisben som mäter ungefär 10 centimeter och är böjt.[30]

Sinnen

Tvättbjörnen är färgblind. Dess syn fungerar ganska bra under gryning och skymning men i allmänhet har synen mindre betydelse då det främst är luktsinnet som används för orientering och kommunikation.[31] För markering av reviret utnyttjar djuret, förutom urin och avföring, även speciella luktämnen som avsöndras av specifika analkörtlar.[32] Hörseln är mycket välutvecklad och de förmår höra ljudet av en grävande daggmask i marken. Hörselomfånget sträcker sig från 50 hertz till 85 kilohertz.[33]

Trots dessa egenskaper är känselsinnet det viktigaste hos tvättbjörnen och den undersöker föremål med tassarna för att bilda sig en uppfattning om dem.[34]


Utbredning

Tvättbjörnens utbredningsområde.
Rött - som inhemsk art
Blått - som introducerad art

Tvättbjörnens ursprungliga utbredningsområde är Central- och Nordamerika, det sträcker sig från Panama över Mexiko och hela Förenta Staterna till södra Kanada. Undantag är bara öken och de höga fjällen i Klippiga bergen. Enligt en studie från 2012 tillhör även några exemplar som undersöktes i Colombia arten. För att säkerställa uppgiften behövs en jämförelse med nordamerikanska individer.[1]

Tvättbjörnen har introducerats till Europa, Kaukasus (till exempel Azerbajdzjan), Uzbekistan och Japan.[1][35] Den europeiska populationen av tvättbjörn härstammar från förrymda och utsläppta individer från pälsfarmer. På grund av detta kategoriseras den huvudsakligen som en introducerad art, men i Tyskland kategoriseras den numera som inhemsk art.[26] I stora delar av Tyskland finns numera stabila populationer. Det finns även bestånd i norra Frankrike. Anmärkningsvärt är att de flesta tvättbjörnar i Tyskland härstammar från två par som släpptes ut 1934 av en jägmästare i Hessen. Den andra tyska populationen uppkom 1945 när en pälsfarm i brandenburgiska Altlandsberg (nära Strausberg) skadades under en bombning och flera individer rymde. Fram till 2002 var båda dessa populationer skilda från varandra.[36] Den 5 mars 2014 påträffades för första gången en vild tvättbjörn på svensk mark, den hittades död i Falsterbo i Skåne. Denna tvättbjörn är en av många som tagit sig från Tyskland till Danmark, och den här gången ända till Sverige. Sedan dess har det förekommit flera rapporter om att tvättbjörnar synts i Sverige.[37]

De tidigaste uppgifterna om tvättbjörnar i urbana områden härstammar från 1920-talet, ifrån förorter till Cincinnati, Ohio. Vid 1950-talet fanns även populationer i Washington, Chicago och Toronto.[38] Sedan 1960-talet har tvättbjörnar observerats i Kassel i Tyskland. Idag lever där 50 till 150 individer per kvadratkilometer, vilket är det tätaste beståndet i Europa.[38][39]

Ekologi

Föda

Tvättbjörn som "tvättar" sin föda

Tvättbjörnar är allätare och lever av en blandad diet av vegetabilier som bär, frukt, nötter och frön, ryggradslösa djur som insekter och maskar samt ryggradsdjur som fiskar, kräldjur, mindre däggdjur och fågelägg. På våren lever de mer av animalisk föda och under hösten huvudsakligen av vegetabilier.[40] Under vintern kan de ha svårt att finna föda och i utbredningsområdets nordliga delar är tvättbjörnar mindre aktiva under denna period för att kompensera bristen på föda.[41]

Tvättbjörnen uppvisar ett beteende vars orsaker länge var oklara för vetenskapen. Innan den äter doppar den födan i vatten, men även om vatten inte finns i närheten, doppar den ändå födan mot marken.[8] Det är från detta beteende som den fått sitt svenska trivialnamn. Emellertid tvättar tvättbjörnen inte sin föda, även om det ser så ut: Först kastar den födan i vattnet och fiskar sedan upp den igen, varefter den undersöker födan grundligt. Beteendet bygger på en medfödd instinkt beroende på att djuret ofta lever på smådjur som lever i grunt vatten, som till exempel snäckor, kräftor, larver eller maskar. Man tolkar detta som ursprunget till djurets tvättbeteende; det verkar som om något först är tjänligt som föda för tvättbjörnen, efter att det har plockats upp ur vatten.[42]

Biotop

Tvättbjörnen föredrar löv- och blandskog som är rik på vattendrag, där det finns tillräckligt med föda och gömställen.[43] De undviker öppna biotoper och behöver träd för att klättra upp i vid hot eller när de ska sova.[44] Områden med bokar är dock inte lämpliga för tvättbjörnen då bokens bark är för mjuk för att klättra på.[45] Tvättbjörnar är bra simmare och vistas ofta i närheten av floder eller sjöar. På grund av dess goda anpassningsförmåga sprider sig djuret i även till områden som tycks olämpliga, exempelvis stäpper, urbana miljöer, kustnära våtmarker, bergsområden och regioner som ligger långt norrut.

Sovplatser

Tvättbjörnen är aktiv under gryningen och på natten vilket gör att man sällan ser dem i naturen. De är bra på att klättra och sover dagtid uppe i gamla träd. Vid vandringar vilar de även i buskar, i stenbrott och i övergivna bon av exempelvis grävling. Andra möjliga viloplatser är vägtrummor och tät undervegetation.[46] Populationer i utbredningsområdets nordligare delar håller en slags vintervila som dock inte är en vinterdvala. Under denna viloperiod reduceras ämnesomsättningen men kroppstemperaturen är nästan konstant.[47]

Minnesförmåga

Studier har visat att tvättbjörnens inlärningsförmåga liknar rhesusapans.[48] Den har en mycket väl utvecklad minnesförmåga, speciellt kopplad till känselsinnet. Försöksdjur har efter flera års träning kunnat öppna lås. Andra individer har kunnat upprepa uppgifter som de lärde sig tre år tidigare.[49] Stanislas Dehaene beskriver i sin avhandling The number sense att tvättbjörnar kan skilja mellan behållare som rymmer två, tre eller fyra vindruvor.[50]

Socialt beteende

Tre tvättbjörnar i ett träd.

Studier i USA har klargjort att tvättbjörnen har ett utvecklat socialt beteende och inte lever ensamma, som man trodde tidigare.[51][52] Besläktade honor delar ofta revir samt vilo- och födoplatser.[53] Unga hanar lever ofta i grupper tillsammans.[54] Grupperna består av två till fyra individer.

Utformningen och storleken av tvättbjörnens revir beror på individens ålder och kön samt på biotopens beskaffenhet. En vuxen tvättbjörn gör anspråk på ett revir som är mer än dubbelt så stort som ungdjurens revir.[55] Revirstorleken på den för tvättbjörnen ogästvänliga prärien i North Dakota varierar mellan 7 och 50 km2 för hanar, respektive 2 och 16 km2 för honor, medan ett genomsnittligt revir vid Eriesjöns marskland bara är 0,49 km2 stort.[56] När födotillgången är god, kan revir överlappa varandra,[57] men det förekommer också strider, som i sällsynta fall leder till smärre skador. Vid sovplatser eller andra specifika platser utbyter tvättbjörnar information genom att utsöndra luktämnen.[58]

Fortplantning

(c) DiscoverWithDima, CC BY-SA 4.0
En cirka åtta veckor gammal unge.

Parningen sker när dagarnas längd ökar, vanligen från slutet av januari till mitten av mars.[59] Det finns dock stora regionala skillnader som inte helt kan förklaras med solljusets påverkan. Till exempel parar sig tvättbjörnar i USA:s södra stater senare än genomsnittet, och i kanadensiska Manitoba sker de flesta parningar senare än i mars, och parningsperioden pågår här fram till juni.[60] Under parningstiden strövar hanarna genom sitt revir och letar efter honor. Hanen försöker eskortera honan under de tre-fyra dagar när hon är parningsberedd. Paren träffas vanligen vid centrala mötesplatser.[61] Parningen omfattar förspel, parningsakt och vilopauser, vilket upprepas, ibland under flera nätter.[62] En del honor parar sig med flera hanar. De undergivna hanarna i gruppen får troligen också tillfälle att para sig då den dominerande hanen inte kan para sig med alla tillgängliga honor. När honan inte blir dräktig vid första tillfället eller när hon förlorar sina ungar tidigt, blir hon i vissa fall åter parningsberedd efter 80 till 140 dagar.[63]

Efter parningen lever honan återigen ensam.[64] Dräktigheten varar vanligtvis 63 till 65 dagars, men allt mellan 54 och 70 dagar har rapporterats, och hon föder två till fem ungar.[65] Stora kullar är vanligast i regioner med hög mortalitet, vilket kan bero på högt jakttryck eller kalla vintrar.[66] Ungarna är vid födelsen blinda och täckta med gulaktiga fjun.[67] De cirka tio centimeter långa ungarna väger 65-75 gram.[68] Första månaden lever de bara av modersmjölk. Efter två till tre veckor öppnar de ögonen.[69] När de är sex till nio veckor, och väger ungefär ett kilogram, lämnar ungarna boet men fortsätter dia i en till två månader till.[70][71] På hösten skiljs de långsamt från modern.[72] Honor blir vanligtvis könsmogna ungefär ett år senare men för hanarna tar det något längre tid. Medan honorna vanligtvis bosätter sig i närheten av födelseplatsen, letar hanarna efter ett revir längre bort.[73] Det antas vara ett instinktivt beteende för att undvika inavel.[74] I kalla regioner kan honan dela sitt bo med ungarna under den första vintern.[75]

Livslängd

Tvättbjörn i ett träd.

I fångenskap kan tvättbjörnen uppnå en ålder av 20 år, men i naturen blir de sällan äldre än 12 år. Unga tvättbjörnar har en ganska hög mortalitet varför artens genomsnittliga livslängd ligger på mellan 1,3 och 3 år.[76] Det är inte ovanligt att bara hälften av alla ungar som föddes under ett visst år överlever ett helt år.[77] Sedan minskar den årliga dödligheten med 10 till 30 procent.[78] Unga tvättbjörnar är känsliga när de förlorar sin moder eller när de utsatts för svält, särskilt under kalla och långa vintrar.[79] En av de vanligaste dödsorsakerna i Nordamerika är valpsjukan, som kan bli en epidemi och som kan utrota en hel population i ett begränsat område.[80] I regioner som kännetecknas av mycket fordonstrafik och utsträckt jakt på tvättbjörnar kan trafikoffer och jaktoffer utgöra 90 procent av alla omkomna vuxna tvättbjörnar.[81] Naturliga fiender som rödlo och prärievarg spelar en mindre roll, särskilt då de på flera platser utrotats.[82]

Ekologi i urbana områden

Tvättbjörnar kan bosätta sig och leva i urbana områden. De föredrar skogrika områden, med ängsmark i närheten av tätorter. Ett vanligt revir kan vara flera kvadratkilometer stort (se ovan), men vid tätorter minskar storleken till endast 3 till 40 hektar för honor och 8 till 80 hektar för hanar.[83] Vid tätorter ligger reviren också tätare. Detta beror huvudsakligen på det stora utbudet av föda. Köksavfall, rester av djurfoder och komposthögar är goda källor till föda. Sedan finns också ett stort antal sov- och födelseplatser. Här föredrar tvättbjörnen stugor, garage och övergivna hus, men den använder också vindar, skorstenar och liknande. För att komma in i huset klättrar den upp för stuprör och närliggande träd.

Sammanfattningsvis kan man säga att de inte ställer några höga krav på föda och boplatser och har lätt att anpassa sig. Därför har de stora framgångar med att bosätta sig i nya områden.

Tvättbjörnen och människan

Konflikter i urbana områden

Tvättbjörn på hustak i Hessen, Tyskland

Förhållningssättet till tvättbjörnar i människans närhet varierar. Vissa uppskattar dessa djur och ger dem föda medan andra ogillar deras framfart i urbana miljöer.[84] Experter och myndigheter avråder ofta från att utfodra tvättbjörnar[85] men det finns också böcker med råd hur dessa djur kan matas.[86][87] Medan tömda fruktträd och genomrotade soptunnor vanligtvis ter sig ganska harmlöst är intrång och skadegörelse i hus och andra lokaler ett större problem.[38] Det tjänar nästan inget till att fånga eller döda enskilda djur. Bättre är att skydda sig och sitt hus i förväg, till exempel genom att avlägsna trädgrenar som finns i husets närhet eller genom galler i fönstren.[88]

Roll som sjukdomsspridare

Liksom alla vilda djur kan tvättbjörnar bära på olika parasiter och olika sjukdomar.[89] Här skiljer sig typerna av parasiter och infektioner mellan till exempel USA och Europa. I mellersta Tyskland har exempelvis cirka 70 procent en parasitisk mask som lever i tvättbjörnens tunntarm. Huvudsakligen i Amerika kan tvättbjörnen bära på en speciell form av rabies som uppkom under 1950-talet i Florida och Georgia.[90][91] Den sjukdomen har bara uppträtt vid enstaka tillfällen i Europa. I USA rapporteras ett känt fall där en människa avlidit efter kontakt med rabies-smittad tvättbjörn.[89]

Olämplig som husdjur

Många människor uppfattar tvättbjörnar, speciellt ungarna, som söta. Eftersom de inte är domesticerade är de mycket olämpliga som husdjur.[92][93] Även djur som lever länge tillsammans med människor biter och klöser när de känner sig hotade. Vuxna hanar måste kastreras för att klara av att hållas i fångenskap men det kan ändå vara svårt att hålla dem i bur. I flera delstater i USA och Tyskland behövs tillstånd från myndigheterna.[94][95] Tvättbjörnens nyfikenhet resulterar ofta i stor förstörelse när de inte hålls under uppsikt. På grund av sin intelligens och smidiga framben, kan även oerfarna tvättbjörnar lätt skruva upp burkar, korka upp flaskor och öppna dörrspärrar.[96]

I EU är det förbjudet att hålla tvättbjörnar som husdjur eftersom den klassas som en invasiv art.[97]

I mytologi och kultur

(c) Herb Roe, CC BY-SA 3.0
Tvättbjörnskinnspäls som bärs av ursprungsamerikanska präster, här avbildat på musselskal som var vanliga smycken.

Tvättbjörnen har stor betydelse i ursprungsamerikansk mytologi.[98] I sagor och berättelser beskrivs ofta dess goda förmåga att fånga kräftor.[99] I andra sagor hade tvättbjörnen ofta funktionen som trickster som lurade andra djur som prärievargar eller vargar.[100] Folkgruppen Sioux trodde att tvättbjörnen hade övernaturliga krafter och artens ansiktsmask återgavs i ansiktsmålningar med svart-vita tecken när Siouxerna utförde rituella aktiviteter för att ta kontakt med andarna.[101] Aztekerna tillskrev främst honorna övernaturliga krafter. På grund av honornas starka engagemang för ungarna jämfördes de med kloka gummor i ursprungsamerikanernas samhälle.[102] Det engelska namnet för tvättbjörnen, raccoon, härstammar från ordet aroughcun eller ahrah-koon-em, som skapades av algonkinerna och betyder ungefär "den som skrapar med händerna".[103]

En historiskt känd tvättbjörn är "Sjupp" som Carl von Linné fick som present av kronprins Adolf Fredrik.[5]

Det finns många berättelser om kattrasen Maine Coon, dess ursprung och tänkta förhållande till tvättbjörnen. Amerikanska nybyggare spekulerade i att dessa katter måste ha uppstått då en tvättbjörn parade sig med en katt. Eftersom tvättbjörn kallades för "Racoon" i området där katten först observerades, och man befann sig i staten Maine, fick katten trivialnamnet Maine Coon. En hybrid mellan en katt och tvättbjörn är dock en biologisk omöjlighet.

I samtida kulturyttringar förekommer tvättbjörnen främst i barn- och ungdomslitteratur. Den amerikanske författaren Sterling North beskriver i sin bok Min tvättbjörn Slarver hur han som barn födde upp en tvättbjörn under första världskriget.[104] Sedan 1980-talet har det förekommit ett antal mer eller mindre antropomorfa tvättbjörnar i filmer och andra massmedier, som i den kanadensiska tecknade serien The Raccoons,[105] [106] i den tecknade filmen På andra sidan häcken [107] och i videospelet Sly Raccoon.

Jakt och uppfödning

En klassisk trappermössa gjord av tvättbjörnspäls.

Tvättbjörnen har jagats för sin päls skull. Pälsen, som kallas "sjubb",[108] används till jackor och mössor, som den typiska trappermössan. En annan känd huvudbonad av tvättbjörnspäls används av det brittiska Royal Regiment of Fusiliers (RRF) men betecknas felaktig som sealskin (sälskinn).[109] Nordamerikas ursprungsbefolkning använde pälsen till vinterkläder och svansen som ornament.[110] Sedan slutet av 1700-talet avlade man i USA fram härdiga jakthundar vilka hade förmåga att driva tvättbjörnar upp i träd och hålla bytet kvar där tills jägaren kom fram. Dessa hundraser kallas coonhound.[111] Under 1800-talet användes tvättbjörnspäls ibland som betalningsmedel i Förenta staterna och varje år dödades tusentals individer.[112] Under tidiga 1900-talet ökade antalet dödade tvättbjörnar ännu mer när pälsjackor blev populära bland bilister. Omkring 1920 blev jackor av tvättbjörnspäls en statussymbol för collegestudenter.[113]

Försök att föda upp tvättbjörnar i pälsfarmer, som gjordes under 1920- och 1930-talet i Nordamerika och Europa, men detta visade sig inte vara lönsamt och försöken gavs upp helt när priserna för långhåriga pälsar sjönk under 1940-talet.[114][115] Under 1930-talet blev vilda tvättbjörnar mer sällsynta. Under jaktsäsongen 1934/35 fälldes dock fortfarande ungefär 388 000 individer.[116] Under 1940-talet ökade beståndet igen. Säsongen 1946/47 fälldes cirka en miljon individer och under säsongen 1962/63 ungefär två miljoner individer.[117] 1976/77 fälldes 5,2 miljoner individer vilket hittills är det största antalet fällda tvättbjörnar under en jaktsäsong. Antalet fällda djur minskade sedan till mellan 3,2-4,7 miljoner individer under största delen av 1980-talet. 1982 kostade en tvättbjörnspäls genomsnittligen $20.[118] Under första hälften av 1990-talet dödades bara 0,9-1,9 miljoner tvättbjörnar under en vanlig jaktsäsong på grund av sjunkande priser för pälsen.[119] Idag utförs jakt på tvättbjörnar i Förenta staterna främst på natten med de beskrivna hundraserna.

Hot och status

Det finns inga större hot mot tvättbjörnen som art, och hela beståndet ökar på grund av artens goda anpassningsförmåga. I viss mån förekommer jakt med gevär och fällor för pälsens skull. Dessutom faller individerna ibland offer för trafikolyckor och utlagt gift men det hela kompenseras av tvättbjörnens stora population och utbredningsområde. IUCN listar arten därför som livskraftig (least concern).[1]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Waschbär, 5 november 2011.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Raccoon, 11 november 2011.

Noter

  1. ^ [a b c d] Timm, R., Cuarón, A.D., Reid, F., Helgen, K. & González-Maya, J.F. 2016 Procyon lotor . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 5 juli 2020.
  2. ^ ”sjubb”. svenska.se. https://svenska.se/tre/?sok=sjubb&pz=1. Läst 17 oktober 2018. 
  3. ^ ”Tvättbjörn”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/Arter/eu-listade-arter-som-forekommer-sporadiskt/tvattbjorn/. Läst 3 juni 2022. 
  4. ^ ”List of Invasive Alien Species of Union concern - Environment - European Commission”. ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/environment/nature/invasivealien/list/index_en.htm. Läst 31 augusti 2021. 
  5. ^ [a b] Naturhistoriska riksmuseet (2010) Linnés beskrivningar Arkiverad 30 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine., www.nrm.se, läst 2011-11-13
  6. ^ Procyon, taxonomicon.taxonomy.nl, läst 2011-11-13
  7. ^ Hohmann, s.44; Holmgren, ss.68–69
  8. ^ [a b] Raccoon. Arkiverad 30 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. Protrails.com. (läst 2011-10-29)
  9. ^ Koepfli, Klaus-Peter (2007). ”Phylogeny of the Procyonidae (Mammalia: Carnivora): Molecules, morphology and the Great American Interchange” (PDF). Molecular Phylogenetics and Evolution (Amsterdam: Elsevier) 43: sid. 1076–1095. doi:10.1016/j.ympev.2006.10.003. ISSN 1055-7903. http://si-pddr.si.edu/dspace/bitstream/10088/6026/1/Koepfli_2007phylogeny_of_the_procy.pdf. Läst 7 december 2008. 
  10. ^ Hohmann (2001), s. 46
  11. ^ Zeveloff (2002), ss. 16–20, 23–24, 26
  12. ^ Zeveloff (2002), ss. 42–46
  13. ^ Helgen, Kristofer M. (2003). ”Taxonomic status and conservation relevance of the raccoons (Procyon spp.) of the West Indies”. Journal of Zoology (Oxford: The Zoological Society of London) 259: sid. 69–76. doi:10.1017/S0952836902002972. ISSN 0952-8369. 
  14. ^ Helgen, Kristofer M.; Wilson, Don E. (2005). ”A Systematic and Zoogeographic Overview of the Raccoons of Mexico and Central America”. Contribuciones mastozoológicas en homenaje a Bernardo Villa. Mexico City: Instituto de Ecología of the Universidad Nacional Autónoma de México. sid. 230. ISBN 978-9703226030. http://books.google.de/books?id=PQphdAd9KKcC. Läst 7 december 2008 
  15. ^ [a b] Wozencraft, W. C. (november 2005). Mammal Species of the World (3:e). Johns Hopkins University Press. sid. 627–628. ISBN 0-801-88221-4. http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?id=14001658 
  16. ^ MacClintock (1981), s. 9
  17. ^ Zeveloff (2002), ss. 59, 79–89
  18. ^ Hohmann, s. 77; Lagoni-Hansen, s. 15-16; Zeveloff, s. 58
  19. ^ Zeveloff, s. 58–59
  20. ^ Lagoni-Hansen, s. 18
  21. ^ MacClintock, s. 44
  22. ^ MacClintock, s. 8; Zeveloff, s. 59
  23. ^ Hohmann, ss. 65–66
  24. ^ [a b] MacClintock, pp. 5–6; Zeveloff, p. 63
  25. ^ [a b] Zeveloff, s. 60
  26. ^ [a b] Michler, Frank-Uwe; Köhnemann, Berit A. (maj 2008). ”Ökologische und ökonomische Bedeutung des Waschbären in Mitteleuropa – Eine Stellungnahme” (på tyska). „Projekt Waschbär“. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120512144354/http://www.projekt-waschbaer.de/aktuelles/stellungnahme-oekologie/. Läst 7 december 2008. 
  27. ^ Hohmann, s. 93; Zeveloff, s. 72
  28. ^ Hohmann, s. 57; Zeveloff, ss. 71–72
  29. ^ Zeveloff, s. 64
  30. ^ Hohmann, s. 27; MacClintock, s. 84
  31. ^ Hohmann, s. 67
  32. ^ Hohmann, s. 68–70; MacClintock, s. 17; Zeveloff, s. 68–69
  33. ^ Hohmann, s. 66 + s. 72; Zeveloff, s. 68
  34. ^ Hohmann, s. 55; Zeveloff, s. 70
  35. ^ Tohru Ikeda et al. Present Status of Invasive Alien Raccoon and its Impact in Japan.
  36. ^ O. Geiter, S. Homma, R. Kinzelbach: Bestandsaufnahme und Bewertung von Neozoen in Deutschland - Untersuchung der Wirkung von Biologie und Genetik ausgewählter Neozoen auf Ökosysteme und Vergleich mit den potenziellen Effekten gentechnisch veränderter Organismen. Arkiverad 7 september 2012 hämtat från the Wayback Machine. Umweltbundesamt, 1 februari 2002, s. 83 (tyska), läst 13 november 2011.
  37. ^ Tvättbjörn i Sverige
  38. ^ [a b c] Frank-Uwe Michler: Untersuchungen zur Raumnutzung des Waschbären (Procyon lotor, L. 1758) im urbanen Lebensraum am Beispiel der Stadt Kassel (Nordhessen). 25. Juni 2003, s. 7 (http://www.projekt-waschbaer.de/fileadmin/user_upload/Diplomarbeit-Waschbaer-Michler.pdf ; besökt: 2 juli 2008).
  39. ^ Hohmann, s. 108
  40. ^ Hohmann, s. 85–86, 88; MacClintock, s. 44–45
  41. ^ MacClintock, s. 108–113
  42. ^ ”Waschen Waschbären ihr Futter?” (på tyska). Haushaltstipps.net. 23 mars 2011. https://www.haushaltstipps.net/waschen-waschbaeren-ihr-futter/. Läst 3 juni 2022. 
  43. ^ Hohmann, s. 160; Zeveloff, s. 98
  44. ^ Hohmann, ss. 93–94; Zeveloff, s. 93
  45. ^ Hohmann, s. 94
  46. ^ Hohmann, ss. 97–101; Zeveloff, ss. 95–96
  47. ^ MacClintock (1981), ss. 108–113
  48. ^ H. B. Davis: The Raccoon: A Study in Animal Intelligence. I: The American Journal of Psychology. 18, Nr. 4, University of Illinois Press, Champaign, Illinois Oktober 1907, s. 447–489 (http://www.jstor.org/pss/1412576 ; läst: 29 juni 2008).
  49. ^ Hohmann, s. 71– 72
  50. ^ Dehaene, S. The number sense. New York: Oxford University Press, 1997; Cambridge (UK): Penguin press, 1997. ISBN 0-19-511004-8.
  51. ^ Stanley D. Gehrt: Raccoon social organization in South Texas. 1994 (Dissertation vid University of Missouri).
  52. ^ Hohmann, s. 133–155
  53. ^ Hohmann, s. 141–142
  54. ^ Hohmann, S. 152–154
  55. ^ MacClintock, s. 61
  56. ^ MacClintock, ss. 60–61
  57. ^ Zeveloff, ss. 137–138
  58. ^ Hohmann, S. 142–147
  59. ^ Hohmann, s. 150; MacClintock, s. 81; Zeveloff, s. 122
  60. ^ Zeveloff, s. 122
  61. ^ Hohmann, ss. 148–150; Lagoni-Hansen, s. 47; MacClintock, ss. 81–82
  62. ^ Hohmann (2001), ss. 150–151
  63. ^ Hohmann, s. 125; Lagoni-Hansen, s. 45; Zeveloff, s. 125
  64. ^ Bartussek, s. 12; Hohmann, s. 111; MacClintock, s. 83
  65. ^ Hohmann, s. 131; Zeveloff, ss. 121, 126
  66. ^ Bartussek, s. 32; Zeveloff, s. 126
  67. ^ Hohmann, ss. 114, 117; Zeveloff, s. 127
  68. ^ Zeveloff, s. 127
  69. ^ Hohmann, s. 117
  70. ^ Hohmann, s. 119; MacClintock, ss. 94–95
  71. ^ Zeveloff, s. 129
  72. ^ Hohmann, ss. 126–127. Zeveloff, s. 130
  73. ^ Hohmann, s. 130; Zeveloff, ss. 132–133
  74. ^ Hohmann, s. 128; Zeveloff, s. 133
  75. ^ Zeveloff, s. 130
  76. ^ Zeveloff, s. 118–119
  77. ^ Hohmann, s. 163; Zeveloff, s. 119
  78. ^ Hohmann, s. 163
  79. ^ MacClintock, s. 73
  80. ^ Michler, Frank-Uwe; Köhnemann, Berit A. (juni 2008). ”Erste Ergebnisse” (på tyska). „Projekt Waschbär“. Arkiverad från originalet den 14 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090214202619/http://www.projekt-waschbaer.de/erste-ergebnisse. Läst 7 december 2008. 
  81. ^ Hohmann, s. 162
  82. ^ Zeveloff, s. 111–112
  83. ^ Michler, Frank-Uwe; Köhnemann, Berit A.. ”Stand der Wissenschaft” (på tyska). „Projekt Waschbär“. Gesellschaft für Wildökologie und Naturschutz e.V. Arkiverad från originalet den 16 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090216055807/http://www.projekt-waschbaer.de/stand-der-wissenschaft/. Läst 7 december 2008. 
  84. ^ Hohmann, s. 103–106
  85. ^ Bartussek, s. 34
  86. ^ Holmgren, s. 117–121
  87. ^ Stephen Harris, Phil Baker: Urban Foxes. Whittet Books, Suffolk 2001, ISBN 978-1-873580-51-6, s. 78–79.
  88. ^ Bartussek, s. 36–40; Hohmann, s. 169
  89. ^ [a b] ”Raccoons and public health” (på engelska). The Humane Society of the United States. https://www.humanesociety.org/resources/raccoons-and-public-health. Läst 4 juni 2022. 
  90. ^ Zeveloff, s. 113
  91. ^ ”Rabies Surveillance and Investigation Report, 2018”. DC Health - Government of the District of Columbia. 25 november 2019. https://dchealth.dc.gov/sites/default/files/dc/sites/doh/service_content/attachments/2018_Rabies%20Surveillance%20Summary_Final_110619.pdf. Läst 4 juni 2022. 
  92. ^ Bartussek, s. 44
  93. ^ Pet Raccoons?. I: Raccoon Tracks. Fohn.net, 2005. besökt 10 juli 2008. (engelska)
  94. ^ State Regulations Concerning the Possession of Raccoons as Pets. I: Remo Raccoon's Home Page. 10 januar 2000. besökt 10 juli 2008. (engelska)
  95. ^ Oliver Knörzer (16 januar 2008) Haltung von Waschbären. I: Lotor.de: Alles über Waschbären, läst 10 juli 2008
  96. ^ Merriam, C. Hart (Clinton Hart) (1884). The mammals of the Adirondack region, northeastern New York : with an introductory chapter treating of the location and boundaries of the region, its geological history, topography, climate, general features, botany, and faunal position. New York : Published by the author. http://archive.org/details/mammalsofadirond00merr. Läst 31 augusti 2021 
  97. ^ ”Tvättbjörn”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/Arter/eu-listade-arter-som-forekommer-sporadiskt/tvattbjorn/. Läst 13 juni 2024. 
  98. ^ Holmgren, s. 25–46
  99. ^ Holmgren, s. 41–43
  100. ^ Holmgren, ss. 26–29, 38–40
  101. ^ Holmgren, ss. 15–17
  102. ^ Holmgren, ss. 17–18
  103. ^ Holmgren, s. 23; Zeveloff, s. 2
  104. ^ James D. WitmerJames is the author of children’s books A. Year in the Big Old Garden (19 januari 2022). ”Rascal, by Sterling North”. Story Warren. https://storywarren.com/rascal-by-sterling-north/. Läst 13 juni 2024. 
  105. ^ ”The Leader-Post - Sökning i Google Nyheters arkiv”. news.google.com. https://news.google.com/newspapers?id=QH5WAAAAIBAJ&pg=4686,902792&dq. Läst 13 juni 2024. 
  106. ^ Deej Johnson (4 juli 2021). ”Creator of The Raccoons, Kevin Gillis, on licensing and rebooting the cartoon favourite” (på brittisk engelska). Brands Untapped. https://www.brandsuntapped.com/creator-of-the-raccoons-kevin-gillis-on-licensing-and-rebooting-the-cartoon-favourite/. Läst 13 juni 2024. 
  107. ^ ”På andra sidan häcken”. 31 december 2005. https://www.sfanytime.com/sv/movie/over-the-hedge. Läst 13 juni 2024. 
  108. ^ ”719 (Svensk etymologisk ordbok)”. runeberg.org. 22 september 1922. https://runeberg.org/svetym/0807.html. Läst 17 oktober 2018. 
  109. ^ W. Y. Carman (1977) (på engelska). A Dictionary of Military Uniform. London: Batsford. Libris 5492127. ISBN 0-713-40191-5 
  110. ^ Holmgren, s. 18
  111. ^ ”Black and Tan Coonhound History”. American Kennel Club. American Kennel Club. http://www.akc.org/breeds/black_tan_coonhound/history.cfm. Läst 11 december 2008. 
  112. ^ Holmgren, s. 74; Zeveloff, s. 160
  113. ^ Holmgren, s. 77
  114. ^ Zeveloff, s. 161
  115. ^ Schmidt, Fritz (1970) (på tyska). Das Buch von den Pelztieren und Pelzen. Munich: F. C. Mayer Verlag. sid. 311–315 
  116. ^ Holmgren, s. 77; Zeveloff, ss. 75, 160, 173
  117. ^ Zeveloff, ss. 75, 160
  118. ^ The Red Panda, Olingos, Coatis, Raccoons, and Their Relatives: Status Survey and Conservation Action Plan for Procyonids and Ailurids By A. R. Glatston, IUCN/SSC Mustelid, Viverrid & Procyonid Specialist Group Edition: illustrated Published by IUCN, 1994, p. 9 ISBN 2-8317-0046-9, 9782831700465
  119. ^ Zeveloff, ss. 160–161

Tryckta källor

  • Bartussek, Ingo (2004) Die Waschbären kommen. - Wissenswertes und praktische Tipps für den Umgang mit unseren neuen, wilden Nachbarn., Cognitio-Verlag, Niedenstein, ISBN 3-932583-10-8
  • Hohmann, Ulf, & Bartussek, Ingo (2001) Der Waschbär, Oertel+Spörer Verlags-GmbH, Reutlingen, ISBN 3-88627-301-6
  • Holmgren, Virginia C. (1990) Raccoons in Folklore, History and Today's Backyards. Capra Press, Santa Barbara (Kalifornien), ISBN 978-0-88496-312-7
  • Lagoni-Hansen, Anke (1981) Der Waschbär, Mainz, Germany: Verlag Dieter Hoffmann. ISBN 3-87341-037-0
  • MacClintock, Dorcas (1981) A Natural History of Raccoons, Caldwell, New Jersey: The Blackburn Press. ISBN 978-1-930665-67-5
  • Michler, Frank-Uwe (2004) Waschbären im Stadtgebiet. I: Wildbiologie. vol.2, Infodienst Wildbiologie & Oekologie, WB-Artikel 5/12 (Art.-Nr. 3220), ISSN 0250-3832
  • Riechelmann, Cord (2004) Wilde Tiere in der Großstadt., Nicolaische Verlagsbuchhandlung GmbH, Berlin, ISBN 3-89479-133-0
  • Zeveloff, Samuel I. (2002) Raccoons: A Natural History, Smithsonian Books, Washington, DC, ISBN 1-58834-033-3

Externa länkar

Auktoritetsdata
Katalogdata
​ • Arkive: northern-raccoon/procyon-lotor​​ • BioLib: 1804​ • Dyntaxa: 6003382​ • EoL: 328598​ • GBIF: 5218786​​​ • Inaturalist: 41663​ • ITIS: 180575​ • IUCN: 41686​ • NCBI: 9654​ • Fossilworks: 50729​ • WoRMS: 1451680​​ • MSW: 14001664​​​​​​​​​​​​​ • Fauna Europaea: 305355​​​​​​​​​​​​​

Media som används på denna webbplats

Racoon portrait from Hugh Taylor Birch State Park.JPG
Författare/Upphovsman: Korall, Licens: CC BY 3.0
Porträtt av en tvättbjörn. Bilden togs i Hugh Taylor Birch State Park i Fort lauderdale i Florida.
Three raccoons in a tree.jpg
Författare/Upphovsman: photo taken by flickr user garyjwood, Licens: CC BY-SA 2.0
Raccoons in a tree. Toronto, Canada.
Craig C style shell gorget Spiro HRoe 2005.jpg
(c) Herb Roe, CC BY-SA 3.0
Photo of an engraved shell gorget with S.E.C.C. imagery from Spiro Mounds Oklahoma.
Raccoon range.png
Författare/Upphovsman: Borders are imaginary, Licens: CC0
This map shows the worldwide range of the raccoon, the native range is red, the introduced range is blue.
Racoon clinging to a tree.JPG
Författare/Upphovsman: Korall, Licens: CC BY 3.0
Racoon clinging to a tree in Hugh Taylor Birch park in Fort lauderdale, Florida.
Raccoon-range.png
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
This map shows the worldwide range of the raccoon, the native range is red, the introduced range is blue. The distribution in North America is based on the map on page 80 in the book “Raccoons: A Natural History” by Samuel I. Zeveloff. The distribution in Europe is based on the map in the article “Procyon lotor” by Marten Winter (DAISIE). The distribution in Japan is based on the map in the article “Present Status of Invasive Alien Raccoon and its Impact in Japan” by Tohru Ikeda et al. The distribution in the Caucasus region is based on the map on page 12 in the book “Der Waschbär” (“The Raccoon”) by Ulf Hohmann. Edit on 6 December 2008: Nova Scotia is once again red according to [1]. A population of raccoons has been found in Italy near Bergamo according to [2]. Also includes national borders.
Raccoon (Procyon lotor) 2.jpg
Författare/Upphovsman: Darkone, Licens: CC BY-SA 2.5
Raccoon (Procyon lotor).
Procyon lotor (Common raccoon).jpg
Författare/Upphovsman: Cary Bass-Deschênes, Licens: CC BY 3.0
Common raccoon, Birch State Park, Fort Lauderdale Florida, 3 September 2006.
Procyon lotor 7 - am Wasser.jpg
Författare/Upphovsman: BS Thurner Hof, Licens: CC BY-SA 3.0
tvättbjörn
Waschbaer auf dem Dach.jpg
Författare/Upphovsman: Carsten Volkwein, Licens: CC BY-SA 2.5

Ein Waschbär am frühen Morgen auf dem Dach eines Wohnhauses.

(English: A raccoon in the early morning on the roof of an apartment house.)
Common Raccoon (Procyon lotor) in Northwest Indiana.jpg
(c) DiscoverWithDima, CC BY-SA 4.0
A Common Raccoon (Procyon lotor) seen near a bike path near Schererville.