Turkiska frihetskriget

Turkiska frihetskriget

Karta som illustrerar uppdelningen av Anatolien enligt fördraget i Sèvres (1920) efter första världskriget
Ägde rum19 maj 1919 – 11 oktober 1922
(vapenstillestånd) 24 juli 1923 (fred)
PlatsAnatolien och Thrakien
Resultat
  • Avgörande turkisk seger[1]
    • Stridande
    Turkiska revolutionärerKungariket Grekland Grekland
    Frankrike Frankrike
    Armenien Armenien
    Förenade kungariket Storbritannien och Irland Storbritannien
    Osmanska riket Osmanska riket
    Kungariket Italien Italien
    Befälhavare och ledare
    Mustafa Kemal Atatürk
    Fevzi Çakmak
    Kazım Karabekir
    Ali Fuat Cebesoy
    İsmet İnönü    		Kungariket Grekland Anastasios Papoulas
    Kungariket Grekland Georgios Hatzianestis
    Frankrike Henri Gouraud
    Armenien Drastamat Kanayan
    Armenien Movses Silikyan
    Förenade kungariket Storbritannien och Irland Charles Harington
    }

    Turkiska frihetskriget (turkiska: İstiklâl Harbi eller Kurtuluş Savaşı, som ordagrant betyder Frihetskriget) var ett självständighetskrig som utspelades den 19 maj 1919 till den 24 juli 1923 och som fördes av turkiska nationalister mot allierade efter att landet delades upp av de allierade efter det osmanska rikets nederlag i första världskriget.[2][3][4] Turkiska nationella rörelsen i Anatolien kulminerade i bildandet av en ny nationalförsamling som framgångsrikt mobiliserade sina resurser under ledning av Mustafa Kemal Pascha. Efter militära fälttåg mot offensiver i Grekland och turk-armeniska och fransk-turkiska kriget, tvingade turkiska revolutionärer de allierade att överge Sèvresfördraget och förhandla fram Lausannefördraget i juli 1923 och lämnade Anatolien och Östra Thrakien för att bilda Republiken Turkiet i oktober 1923. Inrättandet av den turkiska nationella rörelsen ledde till slutet av det osmanska millet-systemet och med Atatürks reformer skapades en modern, sekulär nationalstat på den politiska fronten.

    Referenser

    Noter

    1. ^ Tate, Chester Neal (2006) (på engelska). Governments of the world: a global guide to citizens' rights and responsibilities. Macmillan Reference USA/Thomson Gale. sid. 205. http://books.google.com.tr/books?ei=LZPBTMaLEsiHccev8P0C&ct=result&id=vAUWAQAAIAAJ&dq=%22Turkish+War+of+Independence%22+resulted+%22Decisive+Turkish+victory%22&q=%22Decisive+Turkish+victory%22#search_anchor 
    2. ^ ”Turkey, Mustafa Kemal and the Turkish War of Independence, 1919–23” (på engelska). Encyclopædia Britannica. 11 augusti 2007. http://www.britannica.com/eb/article-44425/Turkey. Läst 29 oktober 2007. 
    3. ^ ”Turkish War of Independence” (på engelska). Microsoft Encarta Online Encyclopedia 2007. 11 augusti 2007. Arkiverad från originalet den 15 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080515195518/http://encarta.msn.com/encnet/refpages/RefEdList.aspx?refid=210034335. Läst 29 oktober 2007. 
    4. ^ ”Turkey, Section: Occupation and War of Independence” (på engelska). History.com Encyclopedia. 11 augusti 2007. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071024083934/http://www.history.com/encyclopedia.do?articleId=224643. Läst 29 oktober 2007. 

    Externa länkar

    Media som används på denna webbplats

    Flag of Italy (1861-1946) crowned.svg
    Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
    Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
    State Flag of Greece (1863-1924 and 1935-1973).svg
    Flagga av Konungariket Grekiska (1863-1924; 1935-1973).
    TreatyOfSevres (corrected).PNG
    Map illustrating the partitioning of Anatolia according to the Treaty of Sèvres (1920) after World War I.
    Flag of the Ottoman Empire.svg
    The Ottoman flag and Turkey Republic Flag of 1844–1935. Late Ottoman flag which was made based on the historical documents listed in the Source section. Note that a five-pointed star was rarely used in the crescent-and-star symbol before the 19th century.
    Flag of the First Republic of Armenia.svg
    Flag of the Democratic Republic of Armenia