Turkisk-armeniska kriget

Turkisk-armeniska kriget
Del av östra fronten av turkiska frihetskriget
Armenians fleeing Kars.jpg
Civila armenier flyr från Kars efter erövringen av Kazım Karabekirs truppers.
Ägde rum24 september – 2 december 1920
PlatsSydkaukasus och Demokratiska republiken Armenien
ResultatAvgörande turkisk seger, Alexandropolfördraget
Casus belliSammandrabbningar mellan turkiska krigsherrar och armeniska gränstrupper i Oltu.[1]
Territoriella
ändringar		Armenien tvingade ge upp hälften av sitt territorium och avsäga sig alla territorier som beviljats i Freden i Sèvres[2]
Stridande
Armenien Demokratiska republiken Armenien Turkiska revolutionärer
Befälhavare och ledare
Armenien Daniel Bek-Pirumjan
Armenien Harutjun Hovsepjan
Armenien Movses Silikjan		 Kazım Karabekir
Styrka
20 000[3]50 000[3]
Förluster
60 000 - 198 000 civila[4]

Turkisk-armeniska kriget var en del av ett gemensamt anfall av turkiska nationalister och ryska bolsjeviker september–oktober 1920 mot den nybildade Demokratiska republiken Armenien. Mustafa Kemal Atatürks turkisk-nationalistiska arméer, som till stor del finansierades och beväpnades av Ryska SFSR,[5][6] tog 1921, enligt avtal med Moskvaregeringen, i besittning de västra delarna av Armenien som tillerkänts Turkiet i freden i Brest-Litovsk 1918.[7] Armenien förlorade därmed över halva sitt territorium. [1]

Den turkiska militära segern följdes av en sovjetrysk ockupation och sovjetisering i resten av Armenien med det efterföljande skapandet av Armeniska SSR.

Referenser

  1. ^ [a b] Andersen, Andrew. ”Atlas of Conflicts: Turkish-Armenian War”. http://www.conflicts.rem33.com/images/Armenia/turkarwar.htm. 
  2. ^ Hovannisian, Richard G. (1996). The Republic of Armenia, Vol. IV: Between Crescent and Sickle, Partition and Sovietization. Berkeley: University of California Press. sid. 394–397. ISBN 0-5200-8804-2 
  3. ^ [a b] Minassian, Ter (1989) (på franska). La république d'Arménie. 1918-1920 La mémoire du siècle. Brussels: éditions complexe. sid. 220. ISBN 2-8702-7280-4 
  4. ^ Dadrian, Vahakn N. (2003) (på engelska). The History of the Armenian Genocide: Ethnic Conflict from the Balkans to Anatolia to the Caucasus. New York: Berghahn Books. sid. 360-361. ISBN 1-5718-1666-6 
  5. ^ Международная жизнь (Internationella frågor/angelägenheter). Moskva. 1963. sid. 148 
  6. ^ Sheremet, V. (1995). Босфор (Bosporen). Moskva. sid. 241 
  7. ^ Armenien i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)

Se även

Armeniens historia
Politiska entiteter
Urartu  · Satrapiet Armenien  · Kungariket Armenien (antiken)  · Orontiddynastin  · Artaxiaddynastin  · Arsaciddynastin  · Bagratidkungariket Armenien  · Armeniska kungariket Kilikien  · Khanatet Jerevan  · Den första republiken  · Armeniska socialistiska sovjetrepubliken
Capture of Erivan Fortress by Russia, 1827 (by Franz Roubaud).jpg
Händelser
Personer
Argishti I  · Artaxias I  · Tigran I · Tigran II  · Levon V  · Levon VI  · Movses Khorenatsi  · Gregorios Upplysaren  · Mesrop Masjtots  · Moses Ter-Kalousdian
Historiska platser
Övrigt  ·

Media som används på denna webbplats

Flag of the First Republic of Armenia.svg
Flag of the Democratic Republic of Armenia
Flag of the Ottoman Empire.svg
The Ottoman flag and Turkey Republic Flag of 1844–1935. Late Ottoman flag which was made based on the historical documents listed in the Source section. Note that a five-pointed star was rarely used in the crescent-and-star symbol before the 19th century.
Capture of Erivan Fortress by Russia, 1827 (by Franz Roubaud).jpg
Yerevan fortress siege by forces of Tsarist Russia, Capture of Erivan Fortress by Russia, 1827 (by Franz Roubaud)
Armenians fleeing Kars.jpg
Denna bild kanske inte är allmän egendom utanför Förenta staterna. Detta gäller speciellt de länder och områden där regeln om kortare sikt inte gäller för amerikanska verk; som Kanada, Fastlandskina (inte Hong Kong eller Macao), Tyskland, Mexiko och Schweiz. Skaparen och publiceringsåret är viktig information och måste anges. Se Wikipedia:Public domain och Wikipedia:Copyrights för mer information.