Tupprall

	Tupprall; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tran- och rallfåglar; Gruiformes
Familj	Rallar; Rallidae
Släkte	Gallicrex
Art	Tupprall; G. cinerea
Vetenskapligt namn
	§ Gallicrex cinerea
Auktor	(Gmelin, 1789)

Tupprall^[2] (Gallicrex cinerea) är en asiatisk fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.^[3]

Utseende

Tupprallen påminner om rörhönan (Gallinula chloropus) med hanens överlag gråsvarta dräkt med röd pannsköld och röd gulspetsad näbb. Den är dock något större (43 centimeter), har röda ben och ett rött horn som sticker upp som en förlängning av pannskölden. Vidare är ryggen fjälligt mönstrad.^[4]

Honan är mindre, endast 36 centimeter, är gulbrun och finbandad under, med mörkare brun ovansida där fjädrarna är gulbrunspetsade. Hanen utanför häckningstid liknar honan, men är genomgående mörkare. Ungfågeln är enhetligt och obandat rödbrun under och den mörkare ryggen har mer rödbrunt spetsade fjädrar.^[4]

Ungfågel.
Hane.
Hane i flykten.
Hona.

Läte

Arten är ljudlig under häckningstid, med både rytmiskt dånande och mjukare, ihåliga serier samt vittljudande "tyokh" eller "kluck". Vintertid är den tystlåten.^[5]

Utbredning och systematik

Tupprallen placeras som enda art i släktet Gallicrex. Den förekommer i låglänta områden i södra och östra Asien samt i Filippinerna.^[3] Ursprunget till förekomsten i Palau är oklart.^[1] Arten har även påträffats vid fyra tillfällen i Oman.^[6]

Släktskap

Arten är trots den ytliga likheten ej nära släkt med rörhönsen i Gallinula. Istället står den allra närmast rallarna i släktet Amaurornis, där bland annat vattenhönan ingår.^[7]

Levnadssätt

Tupprallen förekommer i våtmarker med vass eller gräs, översvämmade betesmarker, risfält, bevattnade sockerplantage samt sävkantade kanaler, flodar, dammar och diken. Den simmar bra och kan korsa öppet vatten. Den för dock ett diskret leverne och är vanligtvis mest aktiv i skymning och gryning, eller under mulet och regnigt väder. Fågeln livnär sig huvudsakligen av frön, skott och ris, men också maskar, mollusker, vattenlevande insekter och gräshoppor.^[8]

Häckning

Arten häckar under monsunmånaderna från juni till september i Indien och Pakistan, huvudsakligen maj i Sri Lanka, maj till juli i Filippinerna och december på Sumatra. Den har förmodligen ett monogamt häckningsbeteende. Det stora konkava eller djupt skålformade boet byggs av säv, risblad eller gräs och placeras långt ner i vass eller på en grästuva. Däri lägger honan normalt två kullar med tre till sex ägg.^[8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförlust, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Gallicrex cinerea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist (första). Barcelona: Lynx Edicions. sid. 84. ISBN 978-84-941892-9-6
^ García-R, J.C., G.C. Gibb, and S.A. Trewick (2014), Deep global evolutionary radiation in birds: Diversification and trait evolution in the cosmopolitan bird family Rallidae, Mol. Phylogenet. Evol. 81, 96-108.
^ [a b] Taylor, B. & Kirwan, G.M. (2018). Watercock (Gallicrex cinerea). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53680 3 maj 2018).

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör tupprall.
Bilder & media
Wikispecies har information om Gallicrex cinerea.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Gallicrex cinerea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Indian-4] [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[eastasia-5] Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0

[Mitchell-6] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist (första). Barcelona: Lynx Edicions. sid. 84. ISBN 978-84-941892-9-6

[Garcia-7] García-R, J.C., G.C. Gibb, and S.A. Trewick (2014), Deep global evolutionary radiation in birds: Diversification and trait evolution in the cosmopolitan bird family Rallidae, Mol. Phylogenet. Evol. 81, 96-108.

[hbw-8] [a b] Taylor, B. & Kirwan, G.M. (2018). Watercock (Gallicrex cinerea). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53680 3 maj 2018).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler