Tupolev Tu-141
| Tupolev Tu-141 | |
.jpg) En Tu-141 på ryska flygvapnets museum. | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Spaningsrobot |
| Första flygning | 1974 |
| I aktiv tjänst | 1979 – |
| Ursprung |  Sovjetunionen |
| Tillverkare | Tupolev |
| Antal tillverkade | 142 |
| Utvecklad från | Tupolev Tu-123 |
| Data | |
| Längd | 14,33 meter |
| Spännvidd | 3,88 meter |
| Höjd | 2,45 meter |
| Vingyta | 10,0 m² |
| Max. startvikt | 6 215 kg |
| Motor(er) | Tumansky KR-17A jetmotor Startraket med fast bränsle. |
| Dragkraft | 19,6 kN |
| Prestanda | |
| Max. hastighet | 1 100 km/h |
| Räckvidd med max. bränsle | 1 000 km |
| Max. flyghöjd | 6 000 meter |
| Dragkraft/vikt: | 1/3.11 |
| Elektronik | |
| Kamera | A-86P panoramakamera PA-4/90 låghöjdskamera |
| Ritning | |
 | |
Tupolev Tu-141 Strizj (ryska: Стриж, seglarfågel) är en spaningsrobot som tillverkades i Sovjetunionen under 1970- och 1980-talen.
Konstruktion
Tupolev Tu-141 är en spaningsrobot för medeldistansspaning. Med en räckvidd på 1 000 km kan den utföra spaningssvep flera hundra kilometer bakom frontlinjen. Trots sitt slanka utseende kan Tu-141 bara flyga i transsonisk fart och upp till 6 000 meters höjd. Flygkroppen är spolformad med en största diameter på 950 mm. Vingarna är deltaformade och sitter relativt långt bak på flygkroppen. Jetmotorn är monterad i flygkroppens bakre del med ett luftintag på ovansidan. På sidan om nosen sitter två canardvingar som fungerar som höjdroder. I nosen finns två fönster för kameror; en framåtriktad PA-4/90 låghöjdskamera och bakom den en A-86P panoramakamera.[1] Enligt obekräftade källor ska den även ha samma IR-kamera och spaningsradar som spaningsversionen av Suchoj Su-24.[2]
Roboten startas från en tvåhjulig ramp med hjälp av en fastbränsleraket och landar med fallskärm. Roboten har även ett landställ med det saknar hjul och kan inte fällas ut automatiskt utan används bara när roboten ska ställas på marken.
Historik
De första testflygningarna genomfördes 1974 och den togs i tjänst i Sovjetunionens väpnade styrkor 1979. Roboten serieproducerades från 1979 till 1989 och totalt 142 robotar tillverkades. Efter Sovjetunionens upplösning togs roboten ur tjänst. Ett antal byggdes om till målrobotar och andra bevarades på diverse museer. När Krimkrisen startade 2014 började Ukrainas försvarsmakt att reaktivera ett antal utrangerade men bevarade före detta sovjetiska vapensystem, bland annat Tu-141.[2]
Det passerade till en början ganska obemärkt i västvärlden, men det ändrades 10 mars 2022 när en Tu-141 kom ur kurs och kraschade i sydvästra Zagreb. Haverikommissionens utredning visade att roboten i stället för kameror bar en flygbomb på 120 kg. Bomben visade sig inte vara skarpladdad.[3]
Den 5 december 2022 angrep Ukraina flygbaserna Djagilevo och Engels i Ryssland med vad som förefaller vara Tu-141:or.[4] Det var första gången sedan Rysk-ukrainska kriget startade som Ukraina anfallit strategiska mål flera hundra kilometer in i Ryssland.
Liknande robotar
Bilder
(c) Mil.gov.ua, CC BY 4.0En ukrainsk Tu-141 redo för start under övningen "United Efforts", september 2021.
(c) Mil.gov.ua, CC BY 4.0Tu-141 startar med hjälp av startraket.
(c) Mil.gov.ua, CC BY 4.0Efter fullföljt uppdrag landar roboten med fallskärm.
Källor
- ^ ”Tu-141 (VR-2 Strizh) Unmanned Aerial Vehicle (UAV)”. redstar.gr. https://www.redstar.gr/index.php?option=com_content&view=article&id=2461:tu-141-vr-2-strizh-unmanned-aerial-vehicle-uav&catid=439&lang=en&Itemid=530. Läst 6 december 2022.
- ^ [a b] Beckhusen, Robert (5 juni 2014). ”Ukraine Resurrects Soviet-Era Super Drones”. warisboring.com. https://warisboring.com/ukraine-resurrects-soviet-era-super-drones/.
- ^ ”Soviet-era drone that crashed in Croatia carried aerial bomb, experts say”. Reuters. 13 april 2022. https://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-croatia-blast-idAFKCN2M50XN.
- ^ ”Tupolev Tu-141: The Old Soviet Man Likely Behind Attack On Russian Air Bases”. military-wiki.com. https://military-wiki.com/tupolev-tu-141-the-old-soviet-man-likely-behind-attack-on-russian-air-bases/. Läst 6 december 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tupolev Tu-141.
Media som används på denna webbplats
.jpg)
(c) Mil.gov.ua, CC BY 4.0
Ukrainian anti-air forces training during "United Efforts 2021", Yahorlyk.
Författare/Upphovsman: Alan Wilson , Licens: CC BY-SA 2.0
The Tu-141 was a large reconnaissance drone which served between 1979 & 1989, although only 142 were built. It was launched from a trailer and returned via a tail mounted parachute. It had a maximum range of 620miles. This example is on display at the Russian Air Force Museum. Monino, Russia.
13-8-2012.jpg)
(c) Mil.gov.ua, CC BY 4.0
TU-141 being used as a target for SAMs. Ukrainian anti-air forces training during "United Efforts 2021", Yahorlyk.
.jpg)
(c) Mil.gov.ua, CC BY 4.0
TU-141 being used as a target for SAMs. Ukrainian anti-air forces training during "United Efforts 2021", Yahorlyk.