Tung- och svalgnerv
Tung- och svalgnerven (latin: nervus glossopharyngeus) är den nionde kranialnerven (kranialnerv IX).
Tung- och svalgnerven innehåller både sensoriska nervfibrer (från solitärkärnan och trillingnervens spinala kärna) och motoriska nervfibrer (från tung- och svalgnervens parasympatiska kärna samt ambiguuskärnan).
Tung- och svalgnerven är viktig inom både det autonoma och somatiska nervsystemet. Det autonoma nervsystemet kan delas in i visceralafferens (inälvssensorik) och visceralefferens (inälvsmotorik, här parasympatiskt). Tung- och svalgnerven innerverar endast sensoriskt inom det somatiska nervsystemet (somatoafferens). Utöver detta innehåller tung- och svalgnerven även så kallade brankialefferenta nervtrådar vilka innerverar skelettmuskulatur som embryologiskt urspringer från gälbågarna i gälapparaten.
I tabellen nedan sammanfattas tung- och svalgnervens innervationer utifrån dess fyra typer av nervtrådar:
| Visceralafferens | Visceralefferens | Brankialefferens | Somatoafferens |
|---|---|---|---|
| Karotissinus, glomus caroticum, smaklökar i den bakre tredjedelen av tungan | Parotiskörteln, munslemhinna | M. stylopharyngeus | Mellansvalget, gommens tonsiller, den bakre tredjedelen av tungan, mellanörat, örontrumpeten |
En kliniskt viktig faktum är att då tung- och svalgnerven innerverar mellansvalget och gommens tonsiller sensoriskt är denna nerv viktig för svalgreflexen.[1]
Referenser
- ^ Drake, Richard L. (2019). Gray's Anatomy for Students. Läst 22 september 2022
Media som används på denna webbplats
Course and distribution of the glossopharyngeal, vagus, and accessory nerves.