Tullius Hammargren

Tullius Hammargren
Tullius Hammargren
FöddErik Tullius Hammargren
24 oktober 1814[1][2]
Grava socken[2], Sverige
Död14 september 1899[2] (84 år)
Karlskoga[2], Sverige
SysselsättningFörfattare, präst, ornitolog
MakaOttiliana Lagerlöf[3]
BarnTheodor Hammargren (f. 1849)
Otto Hammargren (f. 1853)
Hugo Hammargren (f. 1857)
FöräldrarAnders Hammargren
Redigera Wikidata

Erik Tullius Hammargren, född 24 oktober 1814 i Grava socken, död 14 september 1899 i Karlskoga socken, var en svensk präst, ornitolog och läroboksförfattare. Hammargren började sin karriär som läroverkslärare innan han prästvigdes 1856. År 1867 utsågs han till kyrkoherde i Karlskoga församling, där han tjänstgjorde fram till sin död 1899. Han var även prost och aktivt engagerad inom skolväsendet. Hammargren publicerade flera böcker inom naturlära, särskilt inom ämnet ornitologi.

Uppväxtår och studier

Tullius Hammargren föddes på Trangärdstorp[4] i Grava socken, strax norr om Karlstad. Han var son till kontraktsprosten Anders Hammargren (1765–1835), som var kyrkoherde i Hesselskog.[5] Hans mor, Sara Johanna Piscator (1788–1849), tillhörde den värmländska prästsläkten Piscator, och hennes far prosten Anders Piscator var även domkyrkoorganist och tonsättare. Tullius Hammargrens bror Solon Hammargren var även han präst och översatte Gunnlaug Ormstungas saga till svenska.

Hammargren blev student vid Lunds universitet 1832 och promoverades till filosofie magister 1838.[6] I Lund studerade han naturvetenskap[7] men skrevs 1840 in vid medicinska fakulteten vid Uppsala universitet.[8] Han [7] avlade dimissionsexamen i Uppsala 1852 samt både präst- och pastoralexamen i Karlstad 1856.[9]

Ämbetsgärning

Karlskogas kyrkoherdeboställe i Karls Åby.

Hammargren var lärare vid Åmåls lärdomsskola i Dalsland mellan åren 1837 och 1852 och tjänstgjorde sedan som läroverksadjunkt vid Karlstads elementarläroverk från 1852.[6]

Han prästvigdes 1856 och blev regementspastor vid Värmlands fältjägare.[10] År 1867 utsågs han till kyrkoherde i Karlskoga församling.[11][12] I den tjänsten var han verksam i Degerfors och Karlsdal.[13] Hammargren var även prost och känd för sitt engagemang inom skolväsendet och var bland annat ordförande i skolrådet.[14]

Under en period på 1870-talet bodde Selma Lagerlöf, hans hustrus brorsdotter,[15] hos dem i prästgården sommaren 1875 när hon skulle konfirmeras.[16][17][18] Selma Lagerlöf kom att beskriva honom som konservativ men också som statskyrklig.[19] Det var under perioden i prästgården hon hämtade inspiration till romanen Charlotte Löwensköld,[20][21] där hon kallar Karlskoga för Korskyrka.[22] Hammargren var vid denna tid bosatt på Karlskoga prostgård.

Författarskap

Hammargren utgav ett antal böcker under sin livstid, främst som läroboksförfattare. Han skrev bland annat om ornitologi men också om meteorologi. Bland hans publicerade verk märks Jordklotets historia 1854, Väderleks-lärans naturvetenskapliga grunder jemte förklaring öfver de märkvärdigaste företeelser i luftkretsen 1858, Inledning till foglarnas naturalhistoria 1859,[23] Repetitionskurs i oorganiska kemien för elementarläroverken 1861, Om temperaturen i jordens inre 1862 och Små utflygter på naturens område 1867. 1889 gav han ut Om våra svenska sångfåglar och 1892 boken Svenska Sångfåglars Lif.

Familj

I septemberkvällen grät det.
Stämning af en saknad stor!
Som en stilla kvidan lät det,
När den sista sylvian for...
Där jag gick och lyddes noga,
Tyckte jag det löd:
Han är död,
Gamle fågelvännen i Karlskoga.
– Albert Theodor Gellerstedt, [24]

Hammargren var gift med Ottiliana Lagerlöf.[6] Hon tillhörde släkten Lagerlöf från Värmland och var dotter till regementsskrivaren Daniel Lagerlöf, som ägde gården Mårbacka, och Elisabet Maria Wennervik.[25] Ottiliana Lagerlöf (1822–1911), som kallades "faster Nana",[19] ska dessutom ha inspirerat brorsdottern Selma Lagerlöfs författarskap.[22][21]

I äktenskapet föddes sönerna Theodor, som var borgmästare i Filipstad,[26] Otto som var köpman[27] och Hugo, som var grosshandlare och grundade företaget Hammargrens.

Hammargren avled efter en tids sjukdom 1899 i Karlskoga[28][15] och efterträddes som kyrkoherde av Johan Nordenson.

Utmärkelse

Hammargren utnämndes 1882 till ledamot av Nordstjärneorden.[8]

Bibliografi

Referenser

  1. ^ Erik Tullius Hammargren, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 10 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Selma Lagerlöf kom från en släkt av präster och berättare, Släkthistoria : levnadsöden, vardagsliv, släktforskning, 31 januari 2024, läs online .[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Familjeträd för Erik Tullius Hammargren”. Geneanet. https://gw.geneanet.org/ctolken1?lang=sv&n=hammargren&p=erik+tullius. Läst 13 mars 2024. 
  5. ^ Hammarin, Johan (1849). Prost i Ferglanda Pastorat. Carlstads Stifts Herdaminne. sid. 21. https://books.google.com/books?id=wYr7mkfCRc4C&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA21&dq=erik+tullius+hammargren&hl=en. Läst 18 november 2023 
  6. ^ [a b c] Lindberg, Gust (1897). Karlskoga bergslag: historia och beskrifningar. Central-tryckeriet. sid. 12. https://books.google.com/books?id=lis6AQAAMAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA11&dq=erik+tullius+hammargren&hl=en. Läst 18 november 2023 
  7. ^ [a b] Ek, Bengt (1951). Selma Lagerlöf efter Gösta Berlings saga: en studie över genombrottsåren, 1891–1897. Bonnier. sid. 354. https://books.google.se/books?id=rDRcAAAAMAAJ&q=Erik+Tullius+Hammargren&dq=Erik+Tullius+Hammargren&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwj60aaF9e-EAxUiBhAIHboQAxA4FBDoAXoECAUQAg. Läst 12 mars 2024 
  8. ^ [a b] Lunds universitets årsskrift. Lunds universitet. 1889. sid. 21. https://books.google.se/books?id=nt0UAAAAYAAJ&pg=RA5-PA21&dq=erik+tullius+hammargren&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjPse3zj_3xAhVoxosKHWtWAr84ChDoATADegQIAhAC#v=onepage&q=erik%20tullius%20hammargren&f=false. Läst 25 juli 2021 
  9. ^ Matrikel öfver lärarne vid Sveriges elementarläroverk, pedagogier och seminarier utgifven år 1868. 1868. https://books.google.se/books?id=1EJW6mgPv1YC&pg=PA46&dq=Erik+Tullius+Hammargren&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwiA2emu8u-EAxXAFhAIHci2BdY4ChDoAXoECAwQAg#v=onepage&q=Erik%20Tullius%20Hammargren&f=false. Läst 12 mars 2024 
  10. ^ Sveriges och Norges statskalender. Liberförlag. 1864. sid. 362. https://books.google.se/books?id=b5laAAAAYAAJ&pg=PA362&dq=erik+tullius+hammargren&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjPse3zj_3xAhVoxosKHWtWAr84ChDoATAAegQICxAC#v=onepage&q=erik%20tullius%20hammargren&f=false. Läst 25 juli 2021 
  11. ^ Rosenberg, Carl Martin (1886). Sveriges ecklesiastikmatrikel. Carlson. sid. 581. https://books.google.se/books?id=-gQqAAAAYAAJ&pg=PA581&dq=Erik+Tullius+Hammargren&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjZm9GxuZXvAhXSs4sKHQTIBdUQ6AEwBnoECAEQAg#v=onepage&q=Erik%20Tullius%20Hammargren&f=false. Läst 4 mars 2021 
  12. ^ Starbäck, Carl Georg (1886). Berättelser ur svenska historien. F. & G. Beijers Förlag. sid. 230. https://books.google.se/books?id=aUoCAAAAYAAJ&pg=RA1-PA230&dq=Erik+Tullius+Hammargren+1814&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjYl9T6tJXvAhVNpIsKHb1WDVcQ6AEwBXoECAUQAg#v=onepage&q=Erik%20Tullius%20Hammargren%201814&f=false. Läst 4 mars 2021 
  13. ^ ”Dödsfall.”. Svenska Morgonbladet: s. 2. 16 september 1899. Läst 8 mars 2024 (via Svenska tidningar). 
  14. ^ Årsböcker i Svensk Undervisningshistoria. 1958. sid. 172. https://books.google.se/books?id=Ri8dAQAAIAAJ&q=Erik+Tullius+Hammargren&dq=Erik+Tullius+Hammargren&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjZm9GxuZXvAhXSs4sKHQTIBdUQ6AEwCXoECAMQAg. Läst 4 mars 2021 
  15. ^ [a b] Lagerlöf, Selma. Från skilda tider II. Modernista. ISBN 978-91-7701-903-9. https://books.google.se/books?id=dTQkDwAAQBAJ&pg=PT175&dq=erik+tullius+hammargren&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwj-mtv72-SEAxVzJxAIHVl2AfEQ6AF6BAgLEAI#v=onepage&q=erik%20tullius%20hammargren&f=false. Läst 8 mars 2024 
  16. ^ ”Brevväxling med värmlandsprästen Bromander”. Minnen av Selma Lagerlöf. http://minnenavselma.org/brevvaxling-med-varmlandsprasten-bromander/. Läst 4 mars 2021. 
  17. ^ Lychnos. 1969. https://books.google.se/books?id=pj0wAAAAIAAJ&q=Erik+Tullius+Hammargren+selma&dq=Erik+Tullius+Hammargren+selma&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj-r93eupXvAhWilYsKHcSDD3YQ6AEwBnoECAYQAg. Läst 4 mars 2021 
  18. ^ Hahne, Olivia (13 juli 2019). ”Författarinnorna fann varandra i breven”. Karlskoga Tidning Kuriren. https://www.kt-kuriren.se/2019/07/13/forfattarinnorna-fann-varandra-i-breven-bcf82/. Läst 18 november 2023. 
  19. ^ [a b] Weidel, Gunnel (1964). Helgon och gengångare: gestaltningen av kärlek och rättvisa i Selma Lagerlöfs diktning. Gleerup. sid. 20–22. https://books.google.se/books?id=Ip8TAAAAMAAJ&q=Erik+Tullius+Hammargren&dq=Erik+Tullius+Hammargren&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwiA2emu8u-EAxXAFhAIHci2BdY4ChDoAXoECA0QAg. Läst 12 mars 2024 
  20. ^ ”Gröna Promenadens historia”. Karlskoga Naturskyddsförening. https://karlskoga.naturskyddsforeningen.se/grona-promenaden-komplett/. Läst 13 mars 2024. 
  21. ^ [a b] Edström, Vivi (2020). Selma Lagerlöf – livets vågspel. Lindhardt og Ringhof. ISBN 978-87-26-32372-6. https://books.google.se/books?id=ES_FDwAAQBAJ&pg=PT52&dq=hammagren+tullius+karlskoga&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwjHk7nOgPCEAxUvLRAIHUqGCygQ6AF6BAgKEAI#v=onepage&q=hammagren%20tullius%20karlskoga&f=false. Läst 13 mars 2024 
  22. ^ [a b] Berggren, Ulf (31 januari 2024). ”Selma Lagerlöf kom från en släkt av präster och berättare”. Släkthistoria. https://slakthistoria.se/slaktskap/selma-lagerlof-slakt. 
  23. ^ Lotass, Lotta (8 augusti 2014). ”Bevingade ord från Mårbacka | Lotta Lotass”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/ed92b986-a87c-3c10-9bf3-fd793198248c/bevingade-ord-fran-marbacka. Läst 18 november 2023. 
  24. ^ Gellerstedt, Albert Theodor (1900). Gamla Visor. sid. 74. https://runeberg.org/gatgavisor/0078.html 
  25. ^ Anrep, Gabriel (1872). Svenska slägtboken: Första serien. I. Haeggström. sid. 364. https://books.google.se/books?id=WUpKAAAAYAAJ&pg=PA364&dq=erik+tullius+hammargren&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwj-mtv72-SEAxVzJxAIHVl2AfEQ6AF6BAgJEAI#v=onepage&q=erik%20tullius%20hammargren&f=false. Läst 8 mars 2024 
  26. ^ https://kortkataloger.kb.se/portratt/26083/
  27. ^ SCB Utdrag Helsingborg Döda 1924
  28. ^ ”Dödsfall”. Karlskoga Tidning: s. 1. 19 september 1899. Läst 13 mars 2024. 

Vidare läsning

Externa länkar

Religiösa titlar
Företräddes av
Clas Wahlund		 Kyrkoherde i Karlskoga församling
1867–1899		Efterträddes av
Johan Nordenson
Karlskogas historia
Historiska indelningar
Inrättningar och organisationer
Ej längre existerande byggnader
Historia
Olyckor
Explosionen i Björkborn 1940 · Oleumutsläppet i Karlskoga 1985 · Sprängolyckor vid Tuggenområdet (1902 · 1924)
Personer
Näringsliv
Kultur
Präster
Olaus Johannis Gestricius (1586–1626) · Jacobus Jonæ (1627–1645) · Anundus Haqvinius (1663–1691) · Erlandus Faxell (1741–1754) · Elias Johannis Wenerman (1760–1771) · Gustaf Kjellin (1773–1785) · Nils Kjellin (1787–1821) · Thorbjörn Morén (1824–1843) · Clas Wahlund (1845–1866) · Tullius Hammargren (1867–1899) · Johan Nordenson (1900–1904) · Jakob Sillén (1923–)
Övriga
Kategori Kategori
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Erik Tullius Hammargren.jpg
Författare/Upphovsman: Svenskt Porträttarkiv, Licens: CC BY-SA 4.0
Svensk läroboksförfattare och kyrkoherde i Karlskoga församling
Karlskoga kyrkoherdeboställe.png
Karlskogas kyrkoherdeboställe i Karls-Åby