Tulestationen
Tulestationen, eller Stockholms elektricitetsverkets huvudstation, är en byggnad vid Tulegatan 7–13 i Vasastan i Stockholm. Byggnaden är en av flera liknande stationer som ritades av arkitekten Ferdinand Boberg åren 1902–1906.
Historik
Anläggningen vid Tulegatan skulle bli Stockholms elektricitetsverks huvudstation. När Värtaelverket invigdes 1903 blev Tulestationen även en av flera understationer där den i Värtaverket producerade växelströmmen omvandlades till likström, som var den vanliga distributionsformen vid denna tid.
Längs Tulegatan uppfördes den gulputsade kontorsdelen samt intilliggande verkstadsbyggnader. Gavlar och entréer är utförda av röd Övedskloster-sandsten. Portalen över huvudentrén (Tulegatan13) är rikt dekorerad med elektricitetsanknutna motiv som glödlampor, batterier, kabelknippen och en mycket realistisk generator över entrén, allt är utförd i den röda sandstenen. Mellan fönstren över huvudingången står en barbröstad kvinnogestalt som håller i ledningarna till en ljuskrans av glödlampor runt hennes huvud, över henne vakar S:t Erik. Över fönster- och portvalv sprakar elektriska flammor. Ursprungligen hade Boberg tänkt sig en monumental (fungerande) ljusglob på ett torn på byggnadens tak, den blev dock inte förverkligad. Dagens Nyheter skrev 1903 efter en förhandstitt under byggnadsarbetena: ”…den är storstadsmässig, och Tulestationen torde en gång bli en verklig sevärdhet.”
Vid Tulestationen finns sedan 1960 Bobergs berömda portvalv från Brunkebergsverket vid Regeringsgatan, som var Stockholms första elektricitetsverk och som producerade elektricitet mellan åren 1892–1911. När Brunkebergsverket revs 1960 för att ge plats åt varuhuset NK:s tillbyggnad tog man hand om Bobergs skapelse och flyttade den till Tulegatan.
Se även
Tre liknande stationer som ritades av arkitekten Ferdinand Boberg åren 1902–1906.
- Djurgårdsstationen (1906)
- Katarinastationen (1905)
- Kronobergsstationen (1903)
Bilder
- Fasaderna mot Tulegatan/Kungstensgatan, 2013
- Stationens maskinhall, 2014
- Brunkebergsverkets återuppsatta portal, 2008
- Taket, valvet i entrén, 2013
- Farang Tulegatan 7
Källor
- Hallerdt (redaktör), Björn (1992). Ljus kraft värme, elförsörjning i Stockholm 1853-1992. Stockholm: Stockholmsmonografier. ISBN 91-7031-035-1, s. 64-65
- Ulf Sörenson (1992). Ferdinand Boberg, arkitekten som konstnär. Höganäs: Förlags AB Wiken. ISBN 91 7024 721 8
- Fredric Bedoire m.fl. (1977). Stockholms byggnader. Stockholm: Bokförlaget Prisma. ISBN 91 518 1125 1
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Tulestationen.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User:Kildor
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Brunkebergsverkets portal på Tulegatan 9-11 i Stockholm
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
grundläggningsarbeten för Tulestationen 1901
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Tulestationen hörnet Tulegatan/Kungstensgatan
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Tulestationen entretak i vindfång
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Björn Borg AB i Tulestationen
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Huvudentré till Tulestationen i Stockholm, Tulegatan 13. Det föll just en solstråle på kvinnofiguren, då blir man glad som fotograf
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Högdalsreservoaren Högdalen / Fagersjö, södra Stockholm med Högdalenverket i bakgrunden