Tsesarevitj

Tsesarevitj[1] (ryska: цесаревич) var titeln på tronarvinge eller heir presumptive i Kejsardömet Ryssland. Den antingen föregick eller ersatte förnamnet och patronymikon.

Det kejserliga standaret tillhörande Tsesarevitj.

Användning

Den blandas ofta ihop med "tsarevitj", som är ett distinkt ord med en annan innebörd: Tsarevitj bars av alla söner till en tsar, inklusive ättlingar till icke-ryska ledare såsom khanerna (tsarer) av Kazan, Kasimov och Sibirien efter att dessa khanat hade erövrats av Ryssland.[2][3] Vanligtvis fanns det endast en tsesarevitj åt gången (ett undantag var Storfursten Konstantin Pavlovitj, som bar titeln fram till sin död även om lagen gav den till hans brorson), och titeln användes bara i Ryssland.

Titeln kom att användas i kombination med den formella benämningen "arvtagare" (ryska: наследник), som i "Hans Kejserliga Höghet Arvtagaren Tsesarevitj och Storfurste". Hustrun till en tsesarevitj kallades för tsesarevna (ryska: цесаревна).

Historia

1721 slutade Peter den store att använda titeln "tsar" till förmån för imperator (kejsare), varpå titeln tsarevitj (och "tsarevna", burna på livstid av Ivan V:s döttrar) föll i glömska.[2] Kejsarens döttrar benämndes hädanefter som "tsesarevna" (Peter hade vid tillfället ingen son). När Peter III besteg tronen 1762 kreerade han den nya titeln tsesarevitj för sin ende son Pavel Petrovitj, som därmed blev den först av nio Romanovarvtagare att bära den.[2] Men vid tiden för titelns utnämning var Pavel visserligen erkänd som Peters legitime om än inte som hans legale arvtagare. Inte heller skulle han komma att bli officiellt erkänd som sådan av sin mor, Katarina den stora, vid hennes övertagande av tronen.

Pavel var internationellt mer känd under sin andra titel "Storfurste", vilken föregick tsesarevitj och som var en kvarleva från Rurikdynastins dagar innan storfurstarna av Moskvariket antog titeln tsar. När Paul I besteg tronen 1796 utnämnde han genast sonen Aleksandr Pavlovitj till tsesarevitj och titeln lagfästes 1797 såso den officiella titeln för tronarvingen.[2] 1799 gav Paul I titeln tsesarevitj till sin andre son Konstantin Pavlovitj, som märkligt nog behöll titeln efter att han hade avsagt alla tronanspråk 1825 till förmån för sin yngre bror Nikolaj I.[2]

Därefter bar äldste sonen till alla ryska kejsare titeln fram till 1894, då Nikolaj II förlänade den till sin bror Storfurste George Alexandrovitj, med tillägget att utnämningen skulle upphöra vid födelsen av en son till Nikolaj. När George dog 1899 förlänade inte Nikolaj titeln till sin äldste överlevande bror Michail Aleksandrovitj, trots att Nikolajs ende son inte skulle komma att födas förrän om fem år. Den sonen, Aleksej Nikolajevitj (1904–1918), blev kejsardömet Rysslands siste tsesarevitj.

Tsesarevitj av Ryssland

PorträttNamnArvinge tillFödelseUtnämnd till tronarvingeUtnämnd till TsesarevitjUpphörde att vara TsesarevitjDödTsesarevna
Tsesarevitj Pavel Petrovitj
senare Paul I
Katarina II1 oktober 17549 juli 17627 januari 176217 november 1796
blev Kejsare
24 mars 1801Wilhelmina Louisa av Hessen-Darmstadt

Sofia Dorotea av Württemberg

Tsesarevitj Alexander Pavlovitj
senare Alexander I
Paul I23 december 177717 november 179628 november 179624 mars 1801
blev Kejsare
1 december 1825Louise av Baden
Tsesarevitj Konstantin PavlovitjAlexander I8 maj 177924 mars 18018 november 179927 juni 1831Juliane av Sachsen-Coburg-Saalfeld
Tsesarevitj Alexander Nikolajevitj
senare Alexander II
Nikolaj I29 april 18181 december 182510 september 18312 mars 1855
blev Kejsare
13 mars 1881Marie av Hessen-Darmstadt
Tsesarevitj Nikolaj AlexandrovitjAlexander II20 september 18432 mars 185524 april 1865
Tsesarevitj Alexander Alexandrovitj
senare Alexander III
10 mars 184524 april 186513 March 1881
blev Kejsare
1 november 1894Dagmar av Danmark
Tsesarevitj Nikolaj Alexandrovitj
senare Nikolaj II
Alexander III18 maj 186813 mars 18811 november 1894
blev Kejsare
17 juli 1918
Tsesarevitj George AlexandrovitjNikolaj II9 maj 18711 november 189410 juli 1899
Tsesarevitj Aleksej Nikolajevitj12 augusti 190415 mars 1917
Monarkin avskaffad
17 juli 1918

Tsesarevna av Ryssland

Hustrun till en tsesarevitj bar titeln Tsesarevna (ryska: Цесаревна) – Storfurstinna. Peter den stores döttrar Elisabet av Ryssland (1709-1762), Anna Petrovna (1708-1728) och Natalja Petrovna (1718-1725) bar titeln som inte ska blandas ihop med tsarevna vilken applicerades på alla tsardöttrar.

Många prinsessor från Västeuropa, som konverterade till rysk-ortodoxa kyrkan och följaktligen ändrade sina namn, fick patronymikonet Fjodorovna men inte på grund av att deras fäder bar namnet "Theodore" utan som en allegorisk hyllning till ätten Romanovs skyddshelgon Theotokos av St. Theodore.[4]

PorträttNamnFaderFöddGiftermålBlev TsesarevnaUpphörde att vara TsesarevnaDödMake
Maria Alexandrovna
född Marie av Hessen-Darmstadt
Ludvig II av Hessen-Darmstadt
(Hessen-Darmstadt)
8 augusti 182428 april 18412 mars 1855
blev Kejsarinna
3 juni 1880Tsesarevitj Alexander Nikolajevitj
Maria Fjodorovna
född Dagmar av Danmark
Kristian IX av Danmark
(Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg)
26 november 18479 november 186613 mars 1881
blev Kejsarinna
13 oktober 1928Tsesarevitj Alexander Alexandrovitj

Senare

Efter att ha gjort anspråk på den ryska kejsartronen 1924 utnämnde Storfurste Kirill Vladimirovitj av Ryssland sin son Vladimir Kirillovitj av Ryssland till Tsesarevich.[2] Sedan 1997 har titeln innehafts av Vladimirs dotterson George Mikhailovitj Romanov, vars mor Maria Vladimirovna av Ryssland förlänade honom titeln i kraft av tronpretendent.[2]

Ända till slutet av ryska kejsardömet fortsatte de flesta ryssar och andra att hänvisa till monarken som "tsar". Kanske var det av den orsaken som titeln tsesarevich var mindre vanlig att applicera på tronarvingen än både tsarevitj och storfurste.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tsesarevich, 23 maj 2021.
  1. ^ Ibland translittererad som cesarevich eller caesarevich
  2. ^ [a b c d e f g] Macedonsky, Dimitry (June 2005). ”Hail, Son of Caesar! A Titular History of Romanov Scions”. European Royal History Journal (Arturo E. Beeche) 8.3 (XLV): sid. 19–27. 
  3. ^ Burke's Royal Families of the World II. Burke's Peerage Ltd. 1980. sid. 65. ISBN 0-85011-029-7 
  4. ^ ”Елисавета Феодоровна”. Православная энциклопедия. http://www.pravenc.ru/text/189843.html. Läst 23 mars 2010. 

Media som används på denna webbplats

Nicholas1868.jpg
Tsarevich Nicholas Alexandrovich of Russia (later Tsar Nicholas II)
George Alexandrovich by S.Levitskiy (1889).jpg
Photo of Tsesarevich George Alexandrovich
Imperial Standard of the Tsesarevich of Russia.svg
Författare/Upphovsman: TRAJAN 117, Licens: CC BY-SA 3.0
Imperial Standard of the Tsesarevich of Russia, used until 1917.
1865. Цесаревич Александр Александрович.jpg
Цесаревич Александр Александрович
Dagmar colour.jpg
Författare/Upphovsman: Peter symonds, Licens: CC BY-SA 4.0
Princess Dagmar of Denmark, the future Empress Maria Feodorovna of Russia in 1864, coloured from black and white
Jean-Louis Voille 004.jpg
Жан Луи Вуаль. Портрет Александра I. 1802
Alexander II young.jpg
Future Tsar Alexander II as a young man.