Tryckfrihetsförordningen
| Sveriges statsskick | |
 Denna artikel ingår i en artikelserie | |
| Grundlagarna | |
|---|---|
| Regeringsformen | |
| Tryckfrihetsförordningen | |
| Yttrandefrihetsgrundlagen | |
| Successionsordningen | |
| Ceremoniell makt | |
| Statschefen | |
| Verkställande makt | |
| Regeringen | |
| Statsministern | |
| Statsråden | |
| Regeringskansliet | |
| Förvaltningsmyndigheterna | |
| Lagstiftande makt | |
| Riksdagen | |
| Riksdagsordningen | |
| Riksdagens talman | |
| Riksdagens utskott | |
| Riksbanken | |
| Riksrevisionen | |
| Dömande makt | |
| Domstolsväsen | |
| Högsta domstolen | |
| Högsta förvaltningsdomstolen | |
| Administrativ indelning | |
| Staten | |
| Län · Regioner | |
| Kommuner | |
| Övrigt | |
| Europakonventionen | |
| Europeiska unionen | |
| Förenta nationerna | |
| Post- och Inrikes Tidningar | |
| Svensk författningssamling |
Tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) är en av Sveriges grundlagar och antogs 1949. Den berör frågor gällande tryckfrihet, grundlagsskydd för vissa medier, och innehåller även offentlighetsprincipen. Tryckfrihetsförordningen är tillsammans med yttrandefrihetsgrundlagen en av de två s.k. mediegrundlagarna i Sverige. Grundlagen har sitt ursprung i 1766 års svenska Tryckfrihetsförordning, som är världens äldsta lag för större allmän tryckfrihet och yttrandefrihet.
Att grundlagen betecknas som förordning kan vara missvisande då det sedan 1975 används för regeringens styrmedel (se mer om historiken bakom det i artikeln om förordning).
Historik
Frihetstiden och 1766 års tryckfrihetsförordning
Under Fredrik I:s och Adolf Fredriks försvagade styre under det svenska 1700-talets så kallade frihetstid med dess frånvaro av en enväldig regent samt ett större beslutsutrymme för rikets ständer när de samlades till riksdag, uppstod ett allt större politiskt debattbehov i samhället med de framväxande partibildningarna hattar och mössor. Under ledning av den österbottniske prästen Anders Chydenius genomdrev mösspartiet vid riksdagen i Gävle den 2 december 1766 antagandet av en tryckfrihetsförordning som stoppade censur och införde offentlighetsprincipen för offentliga handlingar i svenska myndigheter, därmed även i Finland. Undantagna var smädande av konungens majestät samt övertramp i en rad religiösa spörsmål som stadgades av Svenska kyrkan.
Chydenius sa vid Riksdagen 1765–1766 om tryckfriheten att:
| ” | „ |
Denna förordning innebar att man först i efterhand kunde ställas till svars i domstol för vad parter eventuellt kom att uppfatta som oacceptabla publikationer. Denna utveckling hade sin grund i upplysningstidens allmänna internationella, kuvade samhällsdiskussioner, men kunde först förverkligas i Sverige.[2]
Gustav III:s revideringar
Som ung kronprins under fadern Adolf Fredriks ämbetstid hade Gustav III ställt sig allmänt positiv till upplysningstidens reformtankar och familjen hade till och med hyllats som ett "Europas föredöme" av filosofer som Voltaire och Hume.[3] Men då han strax efter sitt trontillträde 1771 ansåg sig behöva genomföra en statskupp 1772 för att återinföra en stärkt kungamakt, lät han också genomföra en revidering av tryckfrihetsförordningen, i och med 1774 års Förnyade förordning och påbud angående skrif- och tryckfriheten. Där skärptes straffet för kritik mot grundlagarna och kungaförsäkran m.m. 1766 hade dessa brott straffats med 300 daler silvermynt i böter; nu räknades det som högmålsbrott med dödsstraff som strängaste påföljd. Offentlighetsprincipen och anonymitetsrätten begränsades också kraftigt. Denna förordning skärptes sedan ytterligare i några steg de följande åren, t.ex. 1780, 1785, 1787 och 1790.
1792 års tryckfrihetsförordning
Kort efter mordet på Gustav III införde hertig Karl (senare Karl XIII) 1792 en ny tryckfrihetsförordning som författats i hast av kammarherren Gustaf Adolf Reuterholm. Den är en solitär i svensk tryckfrihetshistoria och saknar, som Thomas Thorild påpekade, både definition av brotten och av straffen.[4] Den innebar ändå en viss liberalisering jämfört med Gustav III:s olika lagar som begränsade tryckfriheten, och som infördes bl.a. 1780, 1785 och i samband med riksdagen 1792. Redan i december utfärdade hertig Karl en "Warning" där bestämmelserna om straff i 1-3 §§ i 1774 års tryckfrihetsförordning fastställdes. Boktryckaren skulle "anses lika med Författaren om den tryckte skriften innehåller försök till Grundlagarnas tadlande och angripande".[5] Varningen utfärdades samma dag som nämnde Thorild gav ut Om det allmänna förståndets frihet, och skriften konfiskerades dagen därpå; Thorild dömdes sedermera för skriftens innehåll.
Någon särskild reglering om offentlighetsprincipen fanns inte i 1792 års tryckfrihetsförordning. Det innebär inte att offentlighetsprincipen avskaffades, vare sig i teorin eller i praktiken. Förordningen ansågs innebära en möjlighet att trycka myndigheternas handlingar. När det gäller möjligheten att få ut handlingar för tryckning tillämpade domstolarna 1774 års förordning även under perioden 1792-1809.[6]
Statsvälvningen 1809 och 1812 års tryckfrihetsförordning
1809 skrevs tryckfriheten in i regeringsformen, i 86 §: "Med Tryckfrihet förstås hwarje Swensk Mans rättighet at, utan några af den offentliga Magten i förwäg lagde hinder, utgifwa skrifter ..." Just dessa ord formulerades troligen av Carl Gustaf Leopold. (1974 skulle denna formulering brytas ut ur regeringsformen och införas i 1 kap 1 § i vår nuvarande tryckfrihetsförordning.) 1809 års lagfäder fastställde också att den kommande tryckfrihetsförordningen skulle bli grundlag. I mars 1810 kom så en helt omarbetad förordning, och den innehöll, förutom sedvanlig brottskatalog och stadganden om offentlighet och rättegångsordning, dessutom Sveriges första upphovsrättsliga reglering, om författarens egendomsrätt till sin egen skrift, i 1 § 8 mom.
Redan 1812, under Karl XIV Johan, kom en ny tryckfrihetsförordning som innebar en skärpning av lagarna. Bl.a. var det här den beryktade indragningsmakten formulerades, i 4 § 8 mom. 1812 års lag kom att, med mängder av detaljändringar, gälla fram till 1949 års lag som gäller än idag.
En omfattande revidering av offentlighets- och sekretessreglerna genomfördes 1937.
1949 års tryckfrihetsförordning
1944 tillsatte Kungl. Maj:t en utredning "angående revision av tryckfrihetslagstiftningen och därmed sammanhängande ämnen". Till ordförande för 1944 års tryckfrihetssakkunniga förordnades justitierådet Natanael Gärde. I oktober 1947 överlämnade tryckfrihetssakkunniga sitt betänkande med förslag till ny tryckfrihetsförordning (SOU 1947:60) till justitieminister Herman Zetterberg.[7] De tryckfrihetssakkunniga gav förordningen en helt ny struktur i kapitel och man försökte också dra lärdom av de repressiva åren under andra världskriget, då justitieminister K.G. Westman bl.a. återupplivat indragningsmakten från 1812. Nyheter i lagen var t.ex. meddelarskydd och början till dagens lagstiftning om hets mot folkgrupp. 1949 års tryckfrihetsförordning trädde i kraft 1 januari 1950.
Lista över nya eller reviderade tryckfrihetsförordningar
- K. M:ts förordning angående skrif- och tryckfrihet (2 december 1766)
- Genom 1772 års regeringsform upphör 1766 års förordning att gälla (21 augusti 1772).
- K. M:ts förnyade förordning och påbud angående skrif- och tryckfriheten (26 april 1774)
- Tillägg av den 3 maj 1785 till Kunglig kungörelse 6 maj 1780. Rätten att ge ut dagblad samt månads- och veckoskrifter är beroende av konungens eller kanslikollegiets utgivna privilegier.
- Kunglig skrivelse till kanslikollegium 24 aug 1785. Ytterligare restriktioner. Indragningsmakten införs.
- 1792 års tryckfrihetsförordning.
- § 85 och 86 i 1809 års regeringsform behandlar tryckfrihet
- Kunglig stadfästelse den 9 mars 1810 av ny tryckfrihetsförordning
- 16 juli 1812 - ännu en ny tryckfrihetsförordning beslutad vid Riksdagen år 1812. Denna innebar en inskränkning av tryckfriheten.
- Riksdagen 1815: Bestämmelser om jury i tryckfrihetsmål
- Stadgande om bokhandlares ansvar i vissa fall
- Urtima riksdagen 1844–1845: Indragningsmaktens avskaffande
Omfattning och begränsningar
Förutom regler om tryckfrihet och grundlagsskydd innehåller tryckfrihetsförordningen även regler om meddelarfrihet, meddelarskydd och om offentliga handlingar (offentlighetsprincipen). Sverige är ensamt om att ha dessa principer så detaljerat reglerade i grundlag. I till exempel USA:s konstitutions första tillägg från 1791 (Amendment I) är tryck- och yttrandefrihet reglerad genom endast en mening. Sverige var länge också ensamt om att ha offentlighetsprincip, särskilt att ha den reglerad i grundlag.
Den nu gällande tryckfrihetsförordningen inleds med en definition av tryckfrihet enligt följande.
- 1 kap. Om tryckfrihet
- 1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.[8]
Tryckfrihetsförordningen ger inte något skydd åt den som införskaffar information med hjälp av olagliga metoder. I regeringens proposition 1975/76:204 framhålls att "det inte kan komma i fråga att privilegiera journalister eller andra som för att söka material använder sig av brott".[9]
Jubileum: "Fritt ord 250 år"
Under år 2016 högtidlighölls i Sverige under samordning av Kungliga biblioteket och Statens kulturråd världens äldsta tryckfrihetsförordnings 250-årsjubileum med olika aktiviteter innefattande en mängd organisationer, verksamheter och personer under samlingsnamnet "Fritt ord 250". Samtidigt firades även 25-årsjubileum för den svenska yttrandefrihetens stadgande i Sveriges grundlagar.[10]
År 2023 utsågs Tryckfrihetsförordningen av Unesco till världsminne.[11]
Se även
- Grundlagsskydd
- Tryck- och yttrandefrihetsbrott
- Ansvarig utgivare
- Meddelarfrihet
- Meddelarskydd
- Yttrandefrihetsgrundlagen
- Efterforskningsförbud
- Källskydd
- Anskaffarfrihet
- Tryckt skrift
Källor
- Tryckfrihetsförordning (1949:105)
- Spangenberg, Carl Gustaf (2008). Tankar om den borgerliga friheten. Peter Forsskåls skrift om tryckfriheten 250 år. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala
Noter
- ^ Anders.Chydenius.fi
- ^ ”Tryckfriheten”. Dagens Nyheter. 17 augusti 2007. http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/tryckfriheten/.
- ^ Zenker: "Gustaf III:s efterlämnade papper; Kronprinsens förhållande till Voltaire och encyklopedisterna", utgivna av Erik Gustaf Geijer, 1876
- ^ von Vegesack, Thomas (1995). Smak för frihet : opinionsbildningen i Sverige 1755–1830. sid. 130
- ^ Kongl. Maj:ts Nådiga Warning, Emot Öfwerträdandet af Des den 11 sistledne Julii utfärdade Förordning om en allmän Skrif- och Tryckfrihet. Gifwen Stockholms slott den 21 december 1792
- ^ Benjamin O. J. Boman, Kopian i tiden – 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen särskådad, Festskrift till Veronica C. Andersson, 2020, s 19-21
- ^ SOU 1947:60 Förslag till tryckfrihetsförordning. Statens offentliga utredningar. 1947. sid. III–IV. https://weburn.kb.se/sou/215/urn-nbn-se-kb-digark-2143127.pdf.
- ^ 1 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
- ^ Sandgren, Claes (11 december 2011). ”Tidningarnas tipspengar till enskilda poliser är mutbrott”. http://www.dn.se/debatt/tidningarnas-tipspengar-till-enskilda-poliser-ar-mutbrott. Läst 19 juni 2012.
- ^ ”Kulturrådet 2015, "Fritt ord 250 år"”. Arkiverad från originalet den 3 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160203021157/http://www.kulturradet.se/nyhetsarkiv/Kronikor-2015/December-2015/. Läst 26 januari 2016.
- ^ Marcus Admund Funck (22 maj 2023). ”Unesco utser svenska Tryckfrihetsförordningen till världsminne”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/unesco-utser-svenska-tryckfrihetsforordningen-till-varldsminne/. Läst 22 maj 2023.
Se även
- Ansvarig utgivare
- Grundlagsskydd
- Offentlighetsprincipen
- Meddelarfrihet
- Pressens yrkesregler
- Pressens publicitetsregler
- Pressetik
- Tryck- och yttrandefrihetsbrott
- Tryckfrihetsdomstol
- Utgivningsbevis
- Yttrandefrihetsgrundlagen
Externa länkar
Wikisource har originalverk relaterade till Tryckfrihetsförordningen 1766.- "Fritt ord 250":s samlande webbplats
- KB, "1766 års tryckfrihetsförordning – Tankar och betydelser", av Jonas Nordin
- Tryckfrihetsförordningen från 1766, historisk text.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Stora riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
| “ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Författare/Upphovsman: Tryckfrihetsförordningen1766, Licens: CC BY-SA 4.0
Oskuret original av Tryckfrihetsförordningen från 1766 i öppningsbar ram, design och tillverkning: Mats Elzén, Stockholm 2017
Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Angående Skrif- och Tryck-friheten. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren then 2. Decembr. 1766