Trumpism

Trumpism är ett samlingsbegrepp för den före detta amerikanska presidenten Donald Trumps politiska idéer och värderingar.[1]

Ideologiska utgångspunkter

Den 45:e amerikanska presidenten, Donald J. Trump, som har gett namn åt begreppet Trumpism.

Trumpism är en nationalistisk ideologi[källa behövs] som är anti etablissemang och globalism. [2] Ideologin är en förgrening ur högerpopulismen.[3] Ett inslag i denna ideologiska riktning är auktoritarianism som värdesätter starkt ledarskap framför demokratiska processer,[4] vilket har medfört ett amerikanskt frånvändande från allierade så som NATO och EU[5] för att istället närma sig Ryssland.[6] Peter J. Katzenstein och Jeff Goodwin menar att centrala teman inom trumpismen är dels nationalism, religion och ras, men också socialkonservatism, neoliberal kapitalism, ekonomisk nationalism, vit nationalism och nativism.[7]

I trumpism finns också ett inslag av rasism och diskriminering så som vad gäller vilka amerikanska medborgare som är att betrakta som riktiga amerikaner, något som generellt riktar sig mot religiösa och etniska minoriteter.[8] Rasismen tar sig också i uttryck så till vida att den vill upprätthålla de missgynnande strukturerna mot dessa grupper, vilket har fått vissa att kalla trumpism för "apartheid liberalism"[3]

I trumpism finns också ett motstånd mot akademi och vetenskap, och den förespråkar att hålla väljare i limbo beträffande var ledarskapet kommer att landa i politiska sakfrågor.[9] [10] Detta har tagit sig i uttryck i ett återkommande missledande av det amerikanska folket.[11]

Ekonomsikt fokuserar trumpism på nationella investeringar för att skapa jobb[12] vilket är i linje med trumpismens slagord, "America First" (Amerika först) som generellt ses som ett uttryck för isolationism.[13] Det finns de som menar att trumpism är ett slags plutokrati där politiskt inflytande och makt fördelas utefter ekonomisk inkomst där höginkomsttagare är de som gynnas mest. [14]

Socialpsykologi

Dominans och antropologi

Både sympatisörer och kritiker till Donald Trump har vid tillfällen omtalat hans dominanta beteende och liknat det vid beteenden som återfinns i djurriket. Till exempel jämförde före detta talmannen Newt Gingrich Trump med en aggressiv björn i positiva ordalag i sitt tal Principles of Trumpism där denne beskrev dominans som en central del i ideologin.[15] Ett annat exempel på detta är silvergorillor. Antropologen Jane Goodall förklarade att för att en gorillahane ska dominera den sociala hierarkin utövar denne spektakulära beteenden så som att slå i marken, kasta stenar eller dra omkring grenar. Desto kraftfullare och mer kreativa dessa beteenden är, desto mer sannolikt kommer denne att stiga uppåt i hierarkin och hålla sig kvar på toppen. Ett beteende som hon tyckte sig kunna känna igen i Trump.[16] Antropologen Christopher Boehm och psykologen Dan P. McAdams såg också likheter med schimpanser. Genom Twitter kunde Trump kuva de som hotade hans position som schimpanshanar gör när konkurrerande hanar är i närheten. När de rivaliserande hanarna har underkuvat sig och hedrar alfahanen lugnar han ned sig och flocken får lugn och ro.[15][17]

Kollektiv narcissism

Robert Jay Lifton menar att Donald Trump distribuerar en slags solipsistisk världsbild till sina väljare, där den enda riktiga upplevelsen av verkligheten är den som upplevs av den egna gruppen.[18] Detta i sin tur skapar en överdriven positiv självbild av gruppen som tillsammans med offermentalitet skapar kollektiv narcissism.[19] I den narcisstiska världsbilden som trumpismen skapar finns generellt ett inslag av nostalgi för en svunnen tid, dock är denna nostalgi baserad på den solipsistiska världsbilden och inte utifrån andras upplevelse av samma tid.[20] Den kollektiva narcissismen förstärks i sin tur av att ideologin till stor del utgår från eller tror på konspirationsteorier, vilket ger väljaren som tror på dessa teorier en känsla av överlägsenhet.[21] Således ifrågasätter trumpismen individens relation till verkligheten vilket förstärks av att Donald Trump i ena stunden talar stöttande gentemot högerextrema och i nästa stund till människorättsaktivister.[22]

Kritik av trumpism

En återkommande kritik mot trumpism är att ideologin är en fascistisk yttring.[23] Argument emot denna hållning poängterar att trumpismen har en restriktiv inställning till våld i jämförelse med fascismen. Dock finns det de som menar att detta gäller fysiskt våld och att det i trumpismen finns naturliga inslag av verbalt våld som tar sig uttryck genom hot, hat och diskriminering som i sin tur kan leda till fysiskt våld. Därtill till skillnad från fascism har trumpism en kritisk inställning till kollektivism på ett sätt som är okaraktäristiskt för fascism.[3][24]

Trumpism i Europa

Flera partier i Europa har antingen beskrivits som trumpistiska i sin natur eller har ställt sig positiva till den trumpistiska ideologin. Exempel på sådana partier är Sannfinländarna,[25] Ressemblement National[26] och Sverigedemokraterna.[27] [28]

Referenser

  1. ^ ”Trumpism | meaning in the Cambridge English Dictionary” (på engelska). dictionary.cambridge.org. https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/trumpism. Läst 29 augusti 2020. 
  2. ^ Thompson, Jack (2017-06-12). ”Den Trumpismus verstehen: Die Außenpolitik des neuen amerikanischen Präsidenten” (på tyska). SIRIUS – Zeitschrift für Strategische Analysen 1 (2): sid. 109–115. doi:10.1515/sirius-2017-0026. ISSN 2510-263X. https://www.degruyter.com/view/journals/sirius/1/2/article-p109.xml. Läst 29 augusti 2020. 
  3. ^ [a b c] Matthews, Dylan (10 december 2015). ”I asked 5 fascism experts whether Donald Trump is a fascist. Here's what they said.” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/policy-and-politics/2015/12/10/9886152/donald-trump-fascism. Läst 29 augusti 2020. 
  4. ^ Drutman, Lee; Diamond, Larry; Goldman, Joe (15 mars 2018). ”Opinion | Is Trump Giving Authoritarianism a Bad Name?” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2018/03/15/opinion/trump-republicans-authoritarianism.html. Läst 29 augusti 2020. 
  5. ^ Smith, Julianne; Townsend, Jim (9 juli 2018). ”NATO in the Age of Trump” (på amerikansk engelska). ISSN 0015-7120. https://www.foreignaffairs.com/articles/europe/2018-07-09/nato-age-trump. Läst 29 augusti 2020. 
  6. ^ CNN, Jeremy Diamond. ”Timeline: Donald Trump's praise for Vladimir Putin”. CNN. https://www.cnn.com/2016/07/28/politics/donald-trump-vladimir-putin-quotes/index.html. Läst 29 augusti 2020. 
  7. ^ Kerrigan, Heather (2021). Biden Calls for Unity in Acceptance Speech; Trump Rejects Election Outcome Alleging Fraud : November 5 and November 7, 2020. CQ Press. sid. 629–640. http://dx.doi.org/10.4135/9781071839034.n48. Läst 9 september 2021 
  8. ^ Serwer, Story by Adam. ”The Nationalist’s Delusion”. The Atlantic. ISSN 1072-7825. https://www.theatlantic.com/politics/archive/2017/11/the-nationalists-delusion/546356/. Läst 29 augusti 2020. 
  9. ^ ”How Trumpism has come to define the Republican Party”. web.archive.org. 11 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181011120906/https://www.msn.com/en-us/news/politics/how-trumpism-has-come-to-define-the-republican-party/ar-BBKEqy1?ocid=spartanntp. Läst 29 augusti 2020. 
  10. ^ Parker, Ashley; Post, The Washington (24 mars 2018). ”The GOP platform's ruling plank: Trumpism”. Laredo Morning Times. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181011121241/https://www.lmtonline.com/news/article/The-GOP-platform-s-ruling-plank-Trumpism-12779250.php. Läst 29 augusti 2020. 
  11. ^ ”- The Washington Post” (på engelska). Washington Post. https://www.washingtonpost.com/gdpr-consent/. Läst 29 augusti 2020. 
  12. ^ Harwood, John (20 januari 2017). ”Opinion | Why Trumpism May Not Endure” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2017/01/20/opinion/why-trumpism-may-not-endure.html. Läst 29 augusti 2020. 
  13. ^ Olson, Lynne (2013-03-26) (på engelska). Those Angry Days: Roosevelt, Lindbergh, and America's Fight Over World War II, 1939-1941. Random House Publishing Group. ISBN 978-0-679-60471-6. https://books.google.co.uk/books?id=OjZnbVFDisUC&lpg=PP1&dq=%22America%20First%22%20isolationism&pg=PA220#v=onepage&q=%22America%20First%22%20isolationism&f=false. Läst 29 augusti 2020 
  14. ^ ”Is Trump a fascist?” (på amerikansk engelska). The Indy. 13 maj 2017. https://theindependent.ca/2017/05/13/is-trump-a-fascist/. Läst 29 augusti 2020. 
  15. ^ [a b] McAdams, Dan P. (2020). The strange case of Donald J. Trump : a psychological reckoning. ISBN 978-0-19-750747-6. OCLC 1119744516. https://www.worldcat.org/oclc/1119744516. Läst 9 september 2021 
  16. ^ ”Progressive elbow abnormalities are common on MRI in asymptomatic Little League baseball players”. dx.doi.org. http://dx.doi.org/10.21203/rs.2.23779/v1. Läst 9 september 2021. 
  17. ^ Boehm, Christopher (2016-02). ”Political animals” (på engelska). New Scientist 229 (3060): sid. 26–27. doi:10.1016/S0262-4079(16)30320-7. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0262407916303207. Läst 9 september 2021. 
  18. ^ Lifton, Robert Jay (2019). Losing reality : on cults, cultism, and the mindset of political and religious zealotry. ISBN 978-1-62097-512-1. OCLC 1128024749. https://www.worldcat.org/oclc/1128024749. Läst 19 september 2021 
  19. ^ Golec de Zavala, Agnieszka; Cichocka, Aleksandra; Eidelson, Roy; Jayawickreme, Nuwan (8 augusti 2009). ”Collective Narcissism Scale”. PsycTESTS Dataset. http://dx.doi.org/10.1037/t02871-000. Läst 19 september 2021. 
  20. ^ Fea, John (2018). Believe me : the Evangelical road to Donald Trump. ISBN 978-1-4674-5046-1. OCLC 1032303280. https://www.worldcat.org/oclc/1032303280. Läst 19 september 2021 
  21. ^ RAND Review: November-December 2020. 2020. doi:10.7249/cpa682-2. http://dx.doi.org/10.7249/cpa682-2. Läst 19 september 2021. 
  22. ^ Whitebook, Joel (2019). ”Our Dual Inheritance: On Psychoanalytic Social Theory Today”. American Imago 76 (1): sid. 1–14. doi:10.1353/aim.2019.0000. ISSN 1085-7931. http://dx.doi.org/10.1353/aim.2019.0000. Läst 19 september 2021. 
  23. ^ ”Expert compares Trump's politics to fascism”. CNN. 31 augusti 2020. https://www.youtube.com/watch?v=c4MTns3MyxQ. Läst 31 augusti 2020. 
  24. ^ Saramo, Samira (2017-07-31). ”The Meta-violence of Trumpism” (på franska). European journal of American studies 12 (12-2). doi:10.4000/ejas.12129. ISSN 1991-9336. http://journals.openedition.org/ejas/12129. Läst 12 januari 2021. 
  25. ^ ”Figure 1.5. Trust in political and administrative institutions in Finland, May 2020 and January 2021”. dx.doi.org. http://dx.doi.org/10.1787/888934237311. Läst 9 september 2021. 
  26. ^ ”Father's party exit would boost France's Marine Le Pen”. Emerald Expert Briefings. 2015-05-05. doi:10.1108/oxan-es199373. ISSN 2633-304X. http://dx.doi.org/10.1108/oxan-es199373. Läst 9 september 2021. 
  27. ^ Bülow, Hans (11 juni 2018). ”Hans Bülow: ”Trumpismen har fått fotfäste i Sverige””. Sydöstran. https://www.sydostran.se/ledare/trumpism-har-fatt-fotfaste/. Läst 9 september 2021. 
  28. ^ ”Fria ord: Trumps sympatisörer i Sverige”. gp.se. 29 januari 2021. http://www.gp.se/1.40600058. Läst 9 september 2021. 

Media som används på denna webbplats

Jmaistre.jpg
Joseph de Maistre (1753-1821), homme politique (politician)
Kirk 1962.jpg
1962 press photo
Ronald Reagan 1981 presidential portrait.jpg
Official portrait photograph of Ronald Reagan, 1981
Donald Trump on 2 March 2019 face detail, from- President Donald J. Trump Delivers Remarks at CPAC (40314936613) (cropped).jpg
President Donald J. Trump is introduced on stage Saturday, March 2, 2019, at the Conservative Political Action Conference (CPAC) at the Gaylord National Resort and Convention Center in Oxon Hill, Md. (Official White House Photo by Tia Dufour)